dock kvarstår problemet att jag inte har några subtitles till den! så jag undrar om någon kanske vet vilken film jag pratar om, så jag kan tanka text och se den inatt
finsk krigsfilm..
finsk krigsfilm..
häromnatten råkade jag ladda hem vad jag trodde var en dokumentär om vinterkriget, men vad som visade sig vara en finsk krigsfilm om redan nämnda krig. filmen såg välgjord och realistisk ut, alla pratade finska, och att döma av filmbolaget och inledningstexten så var filmen finskproducerad. i inledningen ser man i svart-vit bild ett par soldater som är på väg ut att kriga, sen blir det färgbild, fadern i huset säger hejdå till mor och barn, och beger sig ut för att kriga. filmen är nästan tre timmar lång.
dock kvarstår problemet att jag inte har några subtitles till den! så jag undrar om någon kanske vet vilken film jag pratar om, så jag kan tanka text och se den inatt
dock kvarstår problemet att jag inte har några subtitles till den! så jag undrar om någon kanske vet vilken film jag pratar om, så jag kan tanka text och se den inatt
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Om du inte sett den med text så http://www.webhallen.com/prod.php?id=20455&traff=1
Själv såg jag den (för femtielfte gången) förrförra helgen. Mycket bra film.
Själv såg jag den (för femtielfte gången) förrförra helgen. Mycket bra film.
Boken känns som den värsta smörjan någonsin, när jag läste den kunde jag inte låta bliMarco skrev:Filmen heter "Talvisota" eller Vinterkriget på svenska. Filmen baserar sig på en bok (Talvisota). Denna bok är sedan en del av boktrilogi skriven av Antti Tuuri.
att tänka på hur ytligt allting beskrevs och att filmbolaget måste ha valt ut just den boken
eftersom regissören fick otroligt stort manöverutrymme p.g.a. luckorna i boken. Att
Talvisota spelades in berodde mer på samhällsklimatet, då de unga åter efter flummeriet
under 1960- och 1970-talet, hade börjat intressera sig för kriget än att boken skulle vara
värd att filmatisera. Rekommenderas inte!
Det finns hyllmetervis med skönlitterära verk om kriget i Finland som är skrivna av riktiga
veteraner (Tuuri är född 1.10.1944) som är värda att ta en titt på) däremot, exempelvis
flygarässet Joppe Karhunen (med 31 nerskjutna fiendeflyg) som skrivit många skönlitterära
böcker. De flesta handlar om flygstrider, men det finns även rariteter som t.ex denna som
handlar om fjärrpatrullsoldater på uppdrag:

Senast redigerad av 1 mustamato, redigerad totalt 30 gånger.
Men hur många av dem finns utgivna på svenska?mustamato skrev:Boken känns som den värsta smörjan någonsin, när jag läste den kunde jag inte låta bliMarco skrev:Filmen heter "Talvisota" eller Vinterkriget på svenska. Filmen baserar sig på en bok (Talvisota). Denna bok är sedan en del av boktrilogi skriven av Antti Tuuri.
att tänka på hur ytligt allting beskrevs och att filmbolaget måste ha valt ut just den boken
eftersom regissören fick otroligt stort manöverutrymme p.g.a. luckorna i boken. Att
Talvisota spelades in berodde mer på samhällsklimatet, då de unga åter efter flummeriet
under 1960- och 1970-talet, hade börjat intressera sig för kriget än att boken skulle vara
värd att filmatisera. Rekommenderas inte!
Det finns hyllmetervis med skönlitterära verk om kriget i Finland som är skrivna av riktiga
veteraner (Tuuri är född 1.10.1944) som är värda att ta en titt på) däremot, exempelvis
flygarässet Joppe Karhunen (med 31 nerskjutna fiendeflyg) som skrivit många skönlitterära
böcker. De flesta handlar om flygstrider, men det finns även rariteter som t.ex:
Hyllmetervis, det är snarare tillgängligheten i Sverige som är dålig då de flesta medelålders svenskaCvD skrev:Men hur många av dem finns utgivna på svenska?
bibliotekarier inte direkt vurmar för skönlitteratur med karg finsk fronthumor, och antagligen anser
att Väinö Linnas "Okänd soldat" är fullt tillräcklig. De böcker jag åsyftar, och varav jag gav ett
exempel på ovan får väl anses som "kioskvältare" och substitut till billiga TV-serier idag för sisådär
40-60 år sedan, och även om det mesta aldrig översattes till svensk så fanns det finlandssvenska
kioskvältarförfattare också. För berättelser på svenska (dock inte skönlitterära), se t.ex:
http://www.veteraanienperinto.fi/svensk ... mukset.htm
- B Hellqvist
- Redaktör emeritus
- Inlägg: 5627
- Blev medlem: 24 mars 2002, 16:05
- Ort: Skövde
- Kontakt:
Peter Englund har lite högre tankar om "Vinterkriget"... http://www.peterenglund.com/textarkiv/vinterkriget.htm
I den nyutkomna romanen "Vinterkriget" skildrar även Antti Tuuri kriget underifrån. Den skulle möjligen kunna beskrivas som en proletärroman som dragit på sig uniformen och blivit till skyttegravsepik. Berättarjaget är en man som tillsammans med sin bror hamnar på ett av de allra mest utsatta avsnitten på det Karelska näset, Taipale. Där får de stiga rakt ned i ett perfekt helvete, av det dystra snitt som bara det moderna industrialiserade kriget är kapabelt till att bringa fram.
Vad som hände vid Taipale är något av en sinnebild för hela detta otäcka krig. Klent utrustade finska soldater höll där stången mot överlägsna ryska styrkor i en helt grotesk kraftmätning mellan människa och materia; hukande i söndersmulade skyttegravar, helt bedövade av trötthet och kyla, ansattes de av tanks, bombflyg och det ryska artilleriets malande orkan av stål, dag efter dag, vecka efter vecka.
Detta krigets svarta Ginnungagap skildrar Tuuri med ett återhållet ursinne och på en suggestivt korthuggen prosa. Som när han beskriver den ryska stormelden: "Det kändes som om himlen föll ner över oss, alla dess planeter och fixstjärnor och allt grus som flyger på himlen. På annat sätt kan jag inte riktigt beskriva det: marken förvandlades, gungade och verkade sedan störta mot den fallande himlen, och vi befann oss där emellan, på ett stormande hav, och den stormen var hård." Han gör det som skedde begripligt - i den mån det över huvud går att göra helt begripligt -, utan att vare sig förenkla eller heroisera; mytens vinterkrig blir inkarnerat i helt vanliga män. Jag kan inte annat än att rekommendera denna omtumlande, omskakande bok.
Tuuris bok bygger på krigsdagböcker och intervjuer med olika ögonvittnen och lånar mycket av sin dova kraft från detta autentiska material. Den skall i första hand inte jämföras med Linnas "Okänd soldat" - därtill är nog personteckningen något för tunn. Boken är mer att se som ett storartat litterärt collage, lite granna i stil med Paavo Rintalas mästerverk "Soldaternas röster" från 1967, men med ett fiktivt berättarjag som binder samman det hela. (Till skillnad från Rintala söker Tuuri även att ge läsaren en övergripande - och helt korrekt - bild av händelsernas gång. Det är vackert så. Steget över till ren historia är från denna punkt rätt kort.)
Själva kriget kom som bekant att vara i 105 dagar. Den sovjetiska krigsmaskinen med alla dess fina tanks, bombplan och artilleripjäser körde fast. Den genuina tjockskallighet som bara kommer av en känsla av total militär överlägsenhet fick de sovjetiska generalerna att sända fram sitt folk som tätt packad slaktboskap mot de finska kulsprutorna. (Deras klokskap blev inte heller värst eggad av åsynen av lillefar Stalins raka pekfinger och en i bakgrunden hägrande GULAG-arkipelag.) Till slut blev dock finnarna tvungna att vika p.g.a. ren och skär utnötning och mars-freden kom med dess digra finska landavträdelser. För Stalin var dock vinterkriget en politisk besvikelse, ett militärt misslyckande och ett moraliskt nederlag.
Så här efteråt framträder vinterkriget som en moralitet - det påminner i detta inte så litet om Vietnamkriget. Det visar nämligen att även ett litet folk kan värja sig mot en stormakts övergrepp. Och det räddar vår tro på människan, som hemsöks av alla de högteknologiska perversiteter som vapenindustrins krökta hjärnor kan finna på, men som härdar ut, och som till och med ibland segrar.
-
Gutekrigaren
- Medlem
- Inlägg: 4120
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
- Ort: Rom
Jag har precis sett klart Talvisota, och är lite besviken. Anföll verklign ryssarna, och ibland finnarna, på skithög vilt skjutande? Och knallade finnarna runt obehindrat i artillerielden som de gör i början? Lite amatörmässigt...
Bra däremot var realismen i skyttegravarna, man såg en helt oglorifierande ångest i soldaternas ögon. Vackert foto också.
Mvh Petter
Bra däremot var realismen i skyttegravarna, man såg en helt oglorifierande ångest i soldaternas ögon. Vackert foto också.
Mvh Petter
Utan att forskat i det så tror jag filmen är realistisk.Gutekrigaren skrev:Jag har precis sett klart Talvisota, och är lite besviken. Anföll verklign ryssarna, och ibland finnarna, på skithög vilt skjutande? Och knallade finnarna runt obehindrat i artillerielden som de gör i början? Lite amatörmässigt...
Bra däremot var realismen i skyttegravarna, man såg en helt oglorifierande ångest i soldaternas ögon. Vackert foto också.
Mvh Petter
- Kapten_Gars
- Medlem
- Inlägg: 3112
- Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
- Ort: Göteborg