Landskapslagar som historiekällor.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Landskapslagar som historiekällor.

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 11:05

I åtmistone en landskapslag, omtalas vissa historiska händelser. Jag tycker nog man kan fråga sig, varför dessa händelser omtalas i en lagtext. Detta förekommer i så vitt vi vet endast , i vår tidigast nedtecknade lag, nämligen Västgötalagen. Jag har inte sett detta fenomen, i någon annan äldre lag.
Någon annan här som vet bättre?
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 11:28

Gutasagan ingår som ett bihang till Gotlandslagen och i den beskrivs Gotlands historia samt vilka skyldigheter gotlänningarna har till sveakungen och Linköpings biskop.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 11:42

Örjan skrev:Gutasagan ingår som ett bihang till Gotlandslagen och i den beskrivs Gotlands historia samt vilka skyldigheter gotlänningarna har till sveakungen och Linköpings biskop.
Ett bihang till en lag är knappast en lag. Däremot i Västgötalagen kan man läsa följande i konungabalken:
http://hem.passagen.se/peter9/lag/vgcong.html
Vad har det i en lag attt göra?
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 12:09

Christer Samuelsson skrev:Ett bihang till en lag är knappast en lag.
Bihang är det ord som historikerna använder för att beskriva det och "Gutasagan" är ett namn som man hittade på under 1800-talet. I själva verket är Gutasagan åtta sidor i slutet av gotlandslagen som i berättande text skildrar Gotlands historia samtidigt som den (i andra halvan) noggrannt redogör vilka skyldigheter gotlänningarna har till kungen och biskopen.

Längst ner på den här sidan finns en länk till gutasagan:

http://www.foteviken.se/sweden/vik2_got.htm

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 12:20

Örjan skrev:
Christer Samuelsson skrev:Ett bihang till en lag är knappast en lag.
Bihang är det ord som historikerna använder för att beskriva det och "Gutasagan" är ett namn som man hittade på under 1800-talet. I själva verket är Gutasagan åtta sidor i slutet av gotlandslagen som i berättande text skildrar Gotlands historia samtidigt som den (i andra halvan) noggrannt redogör vilka skyldigheter gotlänningarna har till kungen och biskopen.

Längst ner på den här sidan finns en länk till gutasagan:

http://www.foteviken.se/sweden/vik2_got.htm
Jodå Örjan, det är självfallet riktigt att detta finns och existerar! Jag förnekar inte detta på minsta vis.
Men gotlänningarna håller sig inte med en kungabalk, som våra kära västgötar gör. Härstädes blir historieskrivning upphöjd till lag, det är just detta som jag finner märkligt.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 12:29

Jag håller med om att västgötalagens kungabalk är märklig eftersom den bara beskriver gränsläggningen mellan Sverige och Danmark och inte innehåller någon information om kungens rättigheter och skyldigheter. Jämfört med detta skulle det vara mer berättigat att kalla Gotlandslagens sista åtta sidor för en kungabalk istället för "Gutasagan".

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 12:43

Örjan skrev:Jag håller med om att västgötalagens kungabalk är märklig eftersom den bara beskriver gränsläggningen mellan Sverige och Danmark och inte innehåller någon information om kungens rättigheter och skyldigheter. Jämfört med detta skulle det vara mer berättigat att kalla Gotlandslagens sista åtta sidor för en kungabalk istället för "Gutasagan".
Då är vi överens om den saken. Vidare finns en västgötsk biskopslängd, i just västgötalagen som rimmar illa med andra samtida historiska dokument. Man blir faktiskt ganska så förvirrad. Jag kan av praktiska skäl inte föredra denna just nu, men det är faktiskt så. Låt oss säja att jag är skyldig den f.n.
Jag tycker m.a.o. att man kan fråga sig om våra landskapslagar omvittnar verkliga historiska händelser.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 12:53

Christer Samuelsson skrev:Vidare finns en västgötsk biskopslängd, i just västgötalagen som rimmar illa med andra samtida historiska dokument.
Samma sak gäller dess kungalängd som jag har för mig placerar Håkan den röde före Emund den gamle. Landskapslagarna ska väl underkastas samma källkritik som andra källor och det som skrevs ner på 1200-talet behöver inte överensstämma med vad som faktiskt hände på 1000-talet.

Jag får ofta höra att Upplandslagens kungalängd ska vara mer tillförlitlig än västgötalagens, trots det har jag aldrig hört någon hänvisa till den i en historiebok. Det skulle vara intressant att se hur den ser ut ifall någon har den tillgänglig. Jag förmodar att västgötalagens popularitet beror på att kungarna också kommenteras i den.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 13:08

Örjan skrev:
Christer Samuelsson skrev:Vidare finns en västgötsk biskopslängd, i just västgötalagen som rimmar illa med andra samtida historiska dokument.
Samma sak gäller dess kungalängd som jag har för mig placerar Håkan den röde före Emund den gamle. Landskapslagarna ska väl underkastas samma källkritik som andra källor och det som skrevs ner på 1200-talet behöver inte överensstämma med vad som faktiskt hände på 1000-talet.

Jag får ofta höra att Upplandslagens kungalängd ska vara mer tillförlitlig än västgötalagens, trots det har jag aldrig hört någon hänvisa till den i en historiebok. Det skulle vara intressant att se hur den ser ut ifall någon har den tillgänglig. Jag förmodar att västgötalagens popularitet beror på att kungarna också kommenteras i den.
Du menar att det finns en förteckning över kungar i Upplandslagen?
Är det en lag eller ett bihang?


En något förbryllad
Christer Samuelsson

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 13:27

Den kallas egentligen Uppsalalängden så jag kan ha fel som antog att den hörde ihop med Upplandslagen. Jag vet överhuvudtaget väldigt lite om den, men detta är vad som står i Nationalencyklopedin om kungalängder:
Nationalencyklopedin skrev:Som bihang till Äldre Västgötalagen finner man en längd över Sveriges kristna kungar som är så utförlig att den på goda grunder blivit kallad en svensk kungakrönika. Den har haft stor historiografisk betydelse och har bl.a. lagts till grund för den kungalängd som traditionsenligt lärts ut i svenska skolor. Mindre utförlig är den s.k. Uppsalalängden, som har en annan, troligen mera korrekt ordningsföljd mellan kungarna än Västgötalagen.

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 13:37

Jag tycker nog du pratar strunt.

Örjan
Jag får ofta höra att Upplandslagens kungalängd ska vara mer tillförlitlig än västgötalagens, trots det har jag aldrig hört någon hänvisa till den i en historiebok
Vem informerar dej om dylikt.
Hälsningar
Christer Samuelsson

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 29 april 2005, 13:44

Vet inte hur det räknas i sammanhanget, men Moseböckerna är ju också lagtext och historiebok i ett...

Användarvisningsbild
Örjan
Medlem
Inlägg: 1893
Blev medlem: 20 februari 2003, 14:57
Ort: Gustavsberg
Kontakt:

Inlägg av Örjan » 29 april 2005, 13:44

Christer Samuelsson skrev:Jag tycker nog du pratar strunt.

Örjan
Jag får ofta höra att Upplandslagens kungalängd ska vara mer tillförlitlig än västgötalagens, trots det har jag aldrig hört någon hänvisa till den i en historiebok
Vem informerar dej om dylikt.
Hälsningar
Christer Samuelsson
Eeh...? Vad är det som är strunt? 8O Ofta är kanske ett starkt ord men jag har flera gånger stött på den kommentaren att uppsalalängden har en mer tillförlitlig ordningsföljd. Trots det har jag aldrig läst någonstans att man har hänvisat till den i någon historisk analys. Detta gör mig nyfiken och intresserad av att veta mer om den där mystiska uppsalalängden.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13419
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 29 april 2005, 14:06

Min uppfattning om de gamla landskapslagarna är att de ger en bild av hur samhället var konstrukterad förr, en aspekt som man kan fylla på i denna tråd.

Stefan

Christer Samuelsson
Medlem
Inlägg: 844
Blev medlem: 25 oktober 2002, 16:49
Ort: Wilattunge

Inlägg av Christer Samuelsson » 29 april 2005, 14:19

Örjan skrev:
Christer Samuelsson skrev:Jag tycker nog du pratar strunt.

Örjan
Jag får ofta höra att Upplandslagens kungalängd ska vara mer tillförlitlig än västgötalagens, trots det har jag aldrig hört någon hänvisa till den i en historiebok
Vem informerar dej om dylikt.
Hälsningar
Christer Samuelsson
Eeh...? Vad är det som är strunt? 8O Ofta är kanske ett starkt ord men jag har flera gånger stött på den kommentaren att uppsalalängden har en mer tillförlitlig ordningsföljd. Trots det har jag aldrig läst någonstans att man har hänvisat till den i någon historisk analys. Detta gör mig nyfiken och intresserad av att veta mer om den där mystiska uppsalalängden.
Rubriken är "Landskapslagar som historiekällor" jag insisterar på att få diskutera saken under denna rubrik . Vem marknadsför Upplandslagens kungalängd.
Såvitt jag förstår existerar den inte.
Sen har du alldeles rätt i att det är dumt av mej att orera om strunt. Jag hoppas du kan lämna saken därhän och så kan vi söka diskutera "Landskapslagar som historiekällor" i stället.
Hälsningar
Christer Samuelsson.

Skriv svar