Städernas roll i Europa under medeltiden?

[Kanavans]

I det feodala medeltids-Europa så talar man om tre klasser: de som ber, de som krigar och de som arbetar. Hur pusslar man in städerna och stadsborna i denna hierarki? Det känns som om de hamnar lite utanför.

Hur skiljer sig stadens roll i medeltidens Europa från dess roll i det klassiska Grekland och Rom under principatet?

[johane]

När rom faller och medeltiden inleds minskar städerna radikalt i befolkningsmängd. Vissa städer försviner helt. Detta hänger bland annat ihop med att det feodala systemet bygger på att större delen av befolkningen bor på landsbyggden. Även handlen avstnannar under denna tid, vilket gör att det var svårt att få tag på livmedel i städerna.

det finns självklart undantag, jag har för mig att t ex Paris var en relativ levenade stad, någon som vet?


//johan

[Kanavans]

I början av 1000-talet så börjar städerna att blomstra igen med uppkomsten av olika skrå osv. Det är denna period av medeltiden jag syftar på.

[Djinghis Khan]

När västrom föll försvann det romerska imperiets skatteuppbörd från västra Europa, och eftersom städerna var centra för den romerska skatteuppbörden och administrationen blev de överflödiga, dess innvånare flyttade ut på landsbygden och försörjde sig som jordbrukare i större utsträckning. De medeltida städer som fanns hade normalt rollen (-erna) som 1) Kyrkligt centrum 2) handelsplats (Nej, handeln stannade inte upp) 3) bosättning i anslutning till befästningar och kungsgårdar.

Eftersom bara ett par procent av ett medeltida rikes befolkning utgjordes av borgare brukade de normalt "hamna utanför", men jag antar att de kom att räknas som laborantes - de som arbetar

/Mikael

[Ralf Palmgren]

När slutade antiken är nog någonting som pågick under en lång tid men vilket år brukar man ange som medeltidens början? Är det 395 och Romarrikets tudelande i Väst- och Östrom eller året 476 då Västrom slutar existera?

[Dan Koehl]

I det feodala medeltids-Europa så talar man om tre klasser: de som ber, de som krigar och de som arbetar. Hur pusslar man in städerna och stadsborna i denna hierarki? Det känns som om de hamnar lite utanför.

Detta ar alldeles riktigt, och staderna sags inte med sjalvklarhet med blida ogon av feodala godsherrar. Ibland kunde konflikterna bli ratt djupa. I takt med att staderna och kapitalet blev viktigare och viktigare politiskt, forlorade ocksa adeln delvis makt. Hansans privata arme hade heller inta bara funktion som forsvar mot sjorovare och plundrare, utan var ibland ocksa en balanserande komponent i maktstriden med aristokratin.

Intressant ar ocksa hansans roll under unionstiden. Kristian av Danmark ville baskara en del av Hansans makt tror jag, vilket sakert gjorde sitt till att de stottade Gustav Vasa nar han rymt ur den danska fangenskapen.

[Dûrion Annûndil]

I det feodala medeltids-Europa så talar man om tre klasser: de som ber, de som krigar och de som arbetar. Hur pusslar man in städerna och stadsborna i denna hierarki? Det känns som om de hamnar lite utanför.

Det här är kanske en fråga om först en föreställning om samhället som inte nödvändigtvis gjorde den komplicerade verkligheten rättvisa... Sedan blev det ett juridiskt problem när staten börjar strukturera sådant som riksdagar och dylikt med "stånd" (Sverige fick ju fyra stånd, vilket skulle motsvara synen på samhällstrukturen, inklusive just borgare).

En stad runt år 1000 kunde vara resterna av en före detta romersk stad, med stadsmur och kyrka och annat, men utan någon motsvarande befolkningsstorlek. Innanför murarna bodde i stort sett bönderna som nyttjade marken utanför staden, eller för den delen i staden. (På Forum Romanum i Rom höll man boskap fram till 1800-talet, bland raserade konstverk...) Stadsmuren kunde dock göra att invånarna såg sig som stadsbor och borde ha privilegier eller någon slags status av stadsbor, med syftning till att det ju låg en stad där, även om det i praktiken inte längre fanns några funktioner som man förknippar med städer. Invånarna skulle alltså kunna räknas som "bönder" (eller "de som arbetar")

Å andra sidan fanns det städer som fortfarande levde vidare, eller som vuxit fram av sig själv efter ökade handelskontakter (en marknadsplats), eller runt ett kyrkligt administrativt centrum, eller kring en borg av administrativ betydelse. Städerna fick på många platser en egen juridisk status, antingen i relation till länsherren, eller till kungen, eller till kyrkan, eller som del av kyrkan. Invånare kunde få status av medborgare, och staden kunde få en egen administration och en jurisdiktion endast underställd högre instans (hertigen, kungen, ärkebiskopen, påven). Och många andra möjliga konstellationer...

Stadsbornas status blev väl ett problem först när handelsmän och borgare blev viktiga personer med pengar och social status, men ingen motsvarande juridisk status - vilket bäddade för krav på erkänd juridisk status. Att låta stadens medborgare (vem som kunde bli medborgare är också en fråga, vilket varierade naturligtvis) bli en egen jurisdiktion var ju vanligt, vilket även ledde till de fria städernas uppkomst i Tyskland och Italien, och mången konflikt mellan städer och adel...

Det är en komplicerad fråga i alla fall, som kan beskrivas mycket mer än så här.

Mvh -Dan

[Djinghis Khan]

När slutade antiken är nog någonting som pågick under en lång tid men vilket år brukar man ange som medeltidens början? Är det 395 och Romarrikets tudelande i Väst- och Östrom eller året 476 då Västrom slutar existera?

Det är ju en definitionsfråga där forskare har delade åsikter. Det var ju inte direkt så att de samtida människorna tänkte "Hoppsan, nu övergår antiken till medeltid". Man brukar väl utgå från att tidigmedeltiden börjar 476, men andra menar att den först börjar iom det frankiska kejsardömet

/Mikael

[Kanavans]

Det är en komplicerad fråga i alla fall, som kan beskrivas mycket mer än så här.

Jag är mycket nöjd med svaret. Tack så mycket.

[Stefan Lundgren]

Städerna hade nog mindre roll i det medeltida samhället eftersom den rurala befolkningen var mycket större än den urbana.

Stefan

[Dan Koehl]

Städerna hade nog mindre roll i det medeltida samhället eftersom den rurala befolkningen var mycket större än den urbana.

Stefan

An idag fraktar en indisk bonde sina varor till en marknad i stad eller by med sina oxar.

En urban miljo var sakert aven da viktig for att den rurala befolkningen skulle kunna profitera fran sina produkter. Naturahushallningen var sakert mer markerad, men trots detta var marknader, byar och stader viktiga for dem for att byta, salje och kopa produkter. Mao rtro jag det ar ett misstag att gradera det ena eller andra som viktigare, de var olika komponenter i ett prisma som ledde till ekonomisk, teknisk och medicinsk utveckling under medeltiden.

En utveckling vars profil bestar an idag.

[Stefan Lundgren]

Ja, marknader i städerna och mindre tätorter var ju som sagt var viktiga. Tänker på von Thünens modell som jag tänker beskriva här nedanför.

En prick i mitten
Ringar som markerar avståndet från centrum, alltså marknadens plats.
Hur närmare centrum det var, desto viktigare var pricken/staden med marknaden.

Stefan

[Djinghis Khan]

Städerna hade nog mindre roll i det medeltida samhället eftersom den rurala befolkningen var mycket större än den urbana.

Stefan

Så har det varit i alla äldre samhällen fram till industrialismen. Huvuddelen av romarrikets befolkning var också rurala, ändå var städerna betydande eftersom de ingick som knutpunkter i administrations- och skatteuppbäringsnätverket.

/Mikael

[Stefan Lundgren]

Städerna hade nog mindre roll i det medeltida samhället eftersom den rurala befolkningen var mycket större än den urbana.

Stefan

Så har det varit i alla äldre samhällen fram till industrialismen. Huvuddelen av romarrikets befolkning var också rurala, ändå var städerna betydande eftersom de ingick som knutpunkter i administrations- och skatteuppbäringsnätverket.

/Mikael

Mikael, läste du mitt senaste inlägg när jag fördjupade den föregående inlägget lite mer ingående.

Stefan

[tyskaorden]

De fria riksstäderna som uppstod i det tysk-romerska riket, kan väl till en viss del liknas vid de grekiska stadsstaterna. I alla fall om man ser till att de styrde sig själva även om riksstäderna formellt var underställda kejsaren så var de ju i praktiken självstyrande enheter. De styrdes ju också av valda församlingar.