Svensk beredskap under krig nr 1.

[Mikael Eklund]

Hejsan kamrater. Jag under lite över hur den svenska beredskapen under första världskriget såg ut ? Storlek på krigsmakten och så vidare. Jag har sökt på googel så gott jag kan, så jag betackar mig från dom svaren. Tar gärna emot boktips, länkar eller allmän info. Detta är inte något skolarbete eller dyl, utan bara ren nyfikehet ifrån min sida. Har tittat en hel del på " A Century of warfare " på discovery på senare tid, och det har ökat mitt intresse för första världskriget. Och då speciellt hur det såg ut i neutrala Sverige.

Ha en mycket bra helg kamrater !

Micke

[Hans]

Det är en bra fråga, jag skall leta bland mina böcker men jag tror inte jag har något. Utan källa har jag intrycket att det var, om möjligt, ännu mer katastrofalt än under andra världskriget. Då hade man åtmindstone funderat till på folkförsörjningen vilket man inte hade gjort inför första världskriget. Man var mer eller mindre fullständigt överaskad över krisutbrottet och man låg många år efter vad avser tekniskt och taktiskt förmåga. Jag tror att den första anläggningen för att träna anfall och försvar från en skyttegravställning kom i Halmstad 1917.

MVH

Hans

[varjag]

Har du försökt med 'Landstormen' - vår svenska Volkssturm. Min farfar deltog där - av albumbilderna att döma oftast i närheten av en Kulspruta m/14 - åtminstone så fort en kamera närmade sig.......jag tror bilderna (3) är från 1917.

[Johan Elisson]

Armén bestod, efter 1914 års härordning (jag tror dock inte härordningen fullständigt genomförts förrän efter krigsslutet), av sex arméfördelningar, sex reservfördelningar samt Bodens och Gotlands trupper. Varje fördelning bestod av två brigader om två regementen samt självständiga trupper, sammanlagt 28 infanteriregementen, 8 kavalleriregementen, 7 artilleriregementen och 1 kår, 4 ingenjörkårer samt 6 trängkårer. Armén satte dessutom upp ett flygkompani 1916. Flottan bestod 1918 av 25 pansarbåtar (monitorer och pansarskepp), 1 pansarkryssare, 5 torpedkryssare, 10 jagare, 45 torpedbåtar, 2 minfartyg samt "ett antal" ubåtar.

/Johan

[borris]

Enligt Militärkalendern 1915 disponerade Sverige över en riktig präktig flotta
Frågan är bara hur den skulle stå sig i internationell jämförelse
Första klassens pansarbåtar (kustpansarfartyg)
Sverige (1914 under byggnad)
Oskar II (1907)
Manligheten (1904), Tapperheten (1903), Wasa (1902), Äran (1902)
Dristigheten (1901)
Niord (1899), Thor (1899), Oden (1897)
Thule (1893), Göta (1891), Svea (1886)
Pansarkryssare
Fylgia (1907)
Andra klassens Pansarbåtar (lokalpansarfartyg)
Trifing (1867)
Thordön (1866)
John Ericsson (1865)
Tredje klassens pansarbåtar (lokalpansarfartyg)
Folke (1875), Sölve (1875), Berserk (1874), Björn (1874)
Ulf (1873), Gerda (1873), Hildur (1872)
Torpedkryssare (spanare)
Pslander (1900), Clas Uggla (1900) (sic!)
Claes Horn (1899), Jacob Bagge (1898), Örnen (1897)
Jagare
Mumin (1912), Hugin (1911), Vidar (1910), Ragnar (1909), Sigurd (1909)
Wale (1908)
Magne (1905)
Mode (1902)
Första klassens torpedbåtar
Rigel (1910), Regulus (1910), Perseus (1910), Polaris (1910), Argo (1909), Altair (1909), Arcturus (1909), Antares (1909), Astrea(1909), Spica (1909), Thetis (1909), Iris (1909), Vesta (1909), Vega (1909)
Castor (1909), Pollux(1909), Plejad (1905)
Kapella (1904) Sirius (1903), Orion (1903), Micra (1902), Virgo (1902), Vind (1900), Bris (1902), Orkan (1902), Stjerna (1899), Meteor (1899), Blixt (1898), Komet (1896)
Gudur (1894), Gondul (1894)
Det dessutom tillkommer 22 st andra klassens torpedbåtar

U-båtar
fem ubåtar byggda 1913-14
Nr 2, Nr 3 Nr 4 byggda 1910-11 inga övriga uppgifter
Hvalen (1909)
Hajen (1904)

Tre kanonbåtar

Minfartyg
Clas Flemming (1914)
Edda (1885) fd kanonbåt

Olika trängfartyg:
Skäggald (1879 depåfartyg för u-båtar
Blenda (1874) Verkstadsfartyg
Ran (1857) Verkstadsfartyg
Verdamde (1878) Lasarettsfartyg
Ballongfartyget N:r 1 (1902)
Drott (1877) chefsfartyg
Sköldmön (1868) Hjulångfartyg
Saga (1878) ångkorvett
Skuld (1879) kanonbåt
Gunhild (1863) ångfartyg
Kare (1869) ångfartyg
Jarramas (1900), Njaden (1897) Övningsskepp
Gladan (1857), Falken (1877) Övningsbriggar'
Rota, Alfhild Sjömätningsfartyg fd kanonbåtar
Falken, Svalan, Tärnan Sjömätningsfartyg [Fanns det två Falken i den svenska flottan, eller hade briggen Falken dubbla roller?]
Logementsfartyg
Stockholm fd Linjeskepp
Vanadis fd Fregatt
Freja, af Chapman, Eugene, Norrköping fd Korvetter

[Dalmas]

Det är en bra fråga, jag skall leta bland mina böcker men jag tror inte jag har något. Utan källa har jag intrycket att det var, om möjligt, ännu mer katastrofalt än under andra världskriget. Då hade man åtmindstone funderat till på folkförsörjningen vilket man inte hade gjort inför första världskriget. Man var mer eller mindre fullständigt överaskad över krisutbrottet och man låg många år efter vad avser tekniskt och taktiskt förmåga. Jag tror att den första anläggningen för att träna anfall och försvar från en skyttegravställning kom i Halmstad 1917.

MVH

Hans

Hmm, ställer mig lite undrande då jag har för mig att Sverige stod bättre rustat inför 1vk än inför 2vk. Den största anledningen är förmodligen att 1925 kom efter 1vk och inte före. Officerskåren var också bättre och starkare än inför 2vk. Sverige låg heller inte lika långt efter de andra länderna vad gäller teknisk standard. Men som sagt jag är inte säker. Ska leta lite i mina källor.

Däremot var folkförsörjningen mycket bättre under det andra kriget.

[Hans]

Hmm, ställer mig lite undrande då jag har för mig att Sverige stod bättre rustat inför 1vk än inför 2vk. Den största anledningen är förmodligen att 1925 kom efter 1vk och inte före. Officerskåren var också bättre och starkare än inför 2vk. Sverige låg heller inte lika långt efter de andra länderna vad gäller teknisk standard. Men som sagt jag är inte säker. Ska leta lite i mina källor.

Däremot var folkförsörjningen mycket bättre under det andra kriget.

Folkförsörjningen är vi överens om.

Jag kan också hal fel angående beredskapen - men jag har vaga minnen att jag har läst någonstans att när man kallade in beväringarna fanns det i pricip ingen utrustning alls att dela ut - de fick vara glada om det fanns en Remington med några patroner till.

Jag vill gärna ha mer om du hittar något bland dina källor.

Jag har inte mycket om kvalitén på officerskåren, frågan är ju vad nerdragningarna innebar - var det de bästa eller de sämsta som blev kvar?

Lite om 1925, relaterat också till 1914.

Jämfört med 1914 års organisation innebar 1925 års försvarsbeslut omfattande nedskärningar av antalet förband och officerare. Arméns officerskår minskade med nästan 37 % från 2 657 till 1 677 man. Antalet underofficerare minskade med 48 % från 1 972 till 1 022 man (Riksdagens årsbok 1925).

http://www.riksdagen.se/debatt/9899/for ... 700020.ASP

MVH

Hans

[loop]

Man skall inte glömma att det fanns knektar kvar efter indelningsverket. Det fanns det iofs ända till 1961, men under första världskriget var de fortfarande så pass många att de märktes

Mvh

[tryggve]

Jag läste boken ”Sverige under första Världskriget” för ett tag sedan. Och om jag minns rätt så ansågs det i alla fall internationellt att den svenska armén höll en ganska hygglig standard. Den svenska officerskåren hade också ganska gott rykte.

1918 var ju läget ett annat, då var svenska armén ganska ordentligt på efterkälken.

Jag ska se om jag kan gräva fram boken ut gömmorna igen…

[Mikael Eklund]

Tackar för svaren ! Följer ivrigt diskutionen och ska genast se vad jag kan hitta på landstormen.

[Wolfblitzer]

Här finns lite bilder på prylar från landstormen och översiktlig information.

http://samlarforum.skalman.nu/viewtopic.php?t=2639

[Ja77]

Enligt Militärkalendern 1915 disponerade Sverige över en riktig präktig flotta
Frågan är bara hur den skulle stå sig i internationell jämförelse

Stormakterna som England/Tyskland hadde också en präktig flotta....

De svenska pansarskeppen skulle inte varit en match mot ett "riktigt" slagskepp. tex Sverige klassen från 1915 hadde 4st 28cm kanoner och det ska gemföras med ett "normalt" slagskepp med ca st10-12 30cm kanoner eller värre.
Poängen var att panskarskeppen skulle göma sig i skärgården och kunna nerkämpa allt som inte var ett slagskepp.

[Tusenbach]

Boken "Umeås Blå Dragoner", tar upp en hel del var gäller beredskapen i allmänhet och K8/K4´s i synnerhet.