Vad bör proriteras i skolan

Nizze · Inlägg av **Nizze** » 28 januari 2005, 18:16

I efterkrigstids forumet är det en tråd om att ungdommarna nuförtiden vet för lite om efterkrigstiden.
Jag undrar vilka perioder/händelser tycker ni är viktigaste och bör priorteras i skolan(högstadiet och uppot).

1.Andravärdlskriget/förintelsen
2. amerikanska och franska rev...
3. Kalla Kriget
4 Gustav wasa
5. Antika grekland

(och så där om man hinner)
6. Romariket
7. Stormaktstiden

Dalmas · Inlägg av **Dalmas** » 28 januari 2005, 21:10

I tidsordning:
1. Övergången jägare-samlare till bondesamhälle
2. Slavsamhällena
3. Äldre kyrkohistoria
4. Feodalismen
5. Renässansen/ upplysningstiden
6. Industriella revolutionen och de moderna ideologiernas uppkomst
7. 1900-talets krig
8. Murens fall

Viktigast?

Utan tvekan Inustriella revolutionen och de moderna ideologiernas uppkomst.

Förintelsen lär jag ut separat kombinerat med en kurs i källkritik.

Lord Havelock Vetinari

Jag har läst historia A och historia B på gymnasiet och jag blev lite besviken eftersom båda kurserna behandlar nästan enbart 1900-talshistoria och främst då tiden efter 45.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 29 januari 2005, 13:52

En grundläggande orientering i de olika "epokerna", kanske med avstamp i övergången mellan antiken och medeltiden (men det är en smaksak), är ju viktigare än att fördjupa sig i någon speciell epok. Men skall man göra det så är jag benägen att hålla med Dalmas ovan.

Den grundläggande orienteringen bör ju vara helt basic, för det är ofta det som fattas. T ex kopplingen mellan folkökning och tekniska innovationer i jordbruket under högmedeltiden som ger förutsättningar för ekonomisk specialisering ("kapitalism"). En bekant till mig brukade när han var lärare begränsa sina förklaringar runt Andra världskrigets förlopp till att låta eleverna jämföra industriproduktionen hos axelmakterna resp de allierade under 1930- och 40-talen. Ett mycket klokt och relevant grepp enligt min mening.

/ Probstner

Martin Lundvall · Inlägg av **Martin Lundvall** » 29 januari 2005, 19:44

Håller med Probstner. Det jag vill tillägga är att det hade varit önskvärt om skolorna skapar ett intresse hos eleverna. Alla ska inte bli historiker, men alla kan klämma in en historiebok då och då i sin avkoppling. Detta gäller förvisso alla ämnen i skolan.

/Martin

Dalmas · Inlägg av **Dalmas** » 29 januari 2005, 20:11

Probstner skrev:En grundläggande orientering i de olika "epokerna", kanske med avstamp i övergången mellan antiken och medeltiden (men det är en smaksak), är ju viktigare än att fördjupa sig i någon speciell epok. Men skall man göra det så är jag benägen att hålla med Dalmas ovan.

Den grundläggande orienteringen bör ju vara helt basic, för det är ofta det som fattas. T ex kopplingen mellan folkökning och tekniska innovationer i jordbruket under högmedeltiden som ger förutsättningar för ekonomisk specialisering ("kapitalism"). En bekant till mig brukade när han var lärare begränsa sina förklaringar runt Andra världskrigets förlopp till att låta eleverna jämföra industriproduktionen hos axelmakterna resp de allierade under 1930- och 40-talen. Ett mycket klokt och relevant grepp enligt min mening.

/ Probstner

Jag kör det som en idéhistorisk utveckling. Och hur de ekonomiska och sociala förändringarna driver på den politiska och ideologiska utvecklingen.

Probstner · Inlägg av **Probstner** » 29 januari 2005, 21:47

Dalmas skrev:Jag kör det som en idéhistorisk utveckling. Och hur de ekonomiska och sociala förändringarna driver på den politiska och ideologiska utvecklingen.

Jag är väl historiematerialistiskt besmittad, men jag lade upp det hela ungefär så här: ekonomi och demografi påverkar förändringar i sociala förhållanden som ger utrymme för idéutveckling. Den politiska aspekten försummade jag nog lite och bakade in i idéblocket. Starkt förenklat, men som metod ganska gripbart och ger enligt min erfarenhet en rimlig grad av förståelse för historiska utvecklingsmekanismer.

/ Probstner

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 31 januari 2005, 16:15

Jag förlägger min priotering vid senare tillfälle(ej tidsfördelad).

Den svaga befolkningstillväxten innan digerdöden, tittar man på en kurva så gick relativa talen upp något från år till år, sedan kom det en minskning i samband med digerdöden och sedan tog det runt 75-100 år innan folkmängden var på samma nivå igen innan digerdöden.

Agrarkrisen, agrara utvecklingen fr o m 1600-talet.

Källorna för svensk historia innan 900-talet är ganska så litet, enligt Alf Henriksson så hände det inte så mycket innan detta århundrade.

Den moderna samhället från och med 1700-talet.

Industrialiseringen

Järnvägens utbyggnande

Från betalning med natura till penningar.

Matkultur från olika tidsperioder

Förslag till ett studiebesök

Vad finns det för nåt som man kan finna hos en landsbygdförsamling om man utgår ifrån kyrkan?

Stefan

jj · Inlägg av jj » 31 januari 2005, 16:21

Stefan Lundgren skrev: [...]900-talet [...], enligt Alf Henriksson så hände det inte så mycket innan detta århundrade.

Stefan

Nu har du väl ändå blandat bort korten? Snarare säger han väl att det inte finns några källor, att påstå att det inte skulle ha hänt något låter inte som Alf Henriksson.

Hur skall fördelningen vara på beskrivandet "det samtida* Sverige", "det samtida Europa" och "den samtida världen" och hur mycket skall man länka dessa företeelser till varandra?

* ordet 'modernt' är så värdeladdat att det är svårt att använda

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 31 januari 2005, 16:29

JJ

När det gäller Alf Henriksson så är det boken "Alla tider" som jag syftar på.

Tillägg

Jag kom att tänka på att "svensk bondmiljö" under 1800-talet kanske skulle ge ut nånting som exempelvis.

Hushållet
Bondemiljön
Brölloppsseder
Maträtter
Tidsschema under dygnet

Stefan

jj · Inlägg av jj » 31 januari 2005, 16:47

Stefan Lundgren skrev:JJ

Maträtter
Stefan

...kan förmodligen studeras kulturhistoriskt, socialhistoriskt och ekonomhistoriskt, med mycket intressanta resultat...

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 31 januari 2005, 16:57

JJ

Ja, det kan också vara bra, maträtter hos brukspersonal har redan blivit avhandlat, likaså när det gäller hositalens livsmedelkonsumption. Dessa två avhandlingar finns på ekonom-historiska institutionen på Uppsala Universitet.

Men jag förmodar vad en familj åt under en dag på mitten av 1850-talet, ex soppa på egenplockade grönsaker.

Lite grann som jag kan lägga på ytterligare:

Studiebesök på ett par historiska platser som exempelvis slag, slottsruin och museum om det skulle finnas i närheten.
Låta eleverna göra egna undersökningar på http://www.ddb.umu.se kanske skulle kunna ge nånting.

Stefan

jj · Inlägg av jj » 31 januari 2005, 17:02

Dessutom så kan det vara en bra idé att sätta det hela i en personlig kontext med ett visst mått av släktforskning...

Stefan Lundgren · Inlägg av **Stefan Lundgren** » 31 januari 2005, 17:08

JJ, jag vet inte om du har sett det, jag har varit med i ett par trådar som behandlar just släktforskning med historia, dels besvarat nån annan användare och dels öppnat en ny tråd själv. Jovisst, det finns alltid att hitta nånting som har med historia att göra i genealogiska sammanställningar.

Stefan

jj · Inlägg av jj » 31 januari 2005, 17:41

Stefan Lundgren skrev:JJ, jag vet inte om du har sett det, jag har varit med i ett par trådar som behandlar just släktforskning med historia, dels besvarat nån annan användare och dels öppnat en ny tråd själv. Jovisst, det finns alltid att hitta nånting som har med historia att göra i genealogiska sammanställningar.

Stefan

Vi har förmodligen alla en förfader* som var med i något "viktigt" historiskt sammanhang...

*mer sällan förmödrar är jag rädd...