hur var det möjligt att Norge erövrades med 5 div.

[Robert Sköld]

Var det inte så att någon mobiliseringsorder gick ut med post i ett inledande skeende, samt att de soldater som tog sig till uppsamlingsplatser blev hemskickade igen?

/Robert Sköld

[Gutekrigaren]

Jag passar på att fråga här i tråden om en sak jag sökt förgäves på forumet om men vet att jag har läst. Vid Weserübung skall ett norskt kompani utmärkt sig mycket väl och bland annat skyddat kungen, deras aktioner var så bra att deras nummer inte används vid dess utbildningsregemente längre om jag inte minns fel. Jag vill minnas att Frode eller Oys skrev om detta men kan inte hitta var. Kan någon hjälpa mig?

Mvh Petter

[frodeh]

Jag passar på att fråga här i tråden om en sak jag sökt förgäves på forumet om men vet att jag har läst. Vid Weserübung skall ett norskt kompani utmärkt sig mycket väl och bland annat skyddat kungen, deras aktioner var så bra att deras nummer inte används vid dess utbildningsregemente längre om jag inte minns fel. Jag vill minnas att Frode eller Oys skrev om detta men kan inte hitta var. Kan någon hjälpa mig?

Mvh Petter

Jeg tror du mener denne tråden om 3. gardekompani:
viewtopic.php?p=172006&highlight=garden#172006
, men det eksisterer som man kan se.

Det er jo litt merkelig å nedlegge avdelinger som utmerker seg i strid, så det hørtes usannsynlig ut.

[Gutekrigaren]

Tackar, det var vad jag syftade på! Vet någon var det finns mer information?

Mvh Petter

[AndersB]

Någon har tidigare refererat till Bojerud. Var som inte framgick av det inlägget var Bojeruds definition av de tyska styrkornas kvalitet. Bojerud skriver (sid 123):

”För deltagande i operation ”Weserübung” avdelade tyskarna, utöver starka flygstridskrafter och i det närmaste hela flottan, sex armédivisioner m m.

Av dessa var 3. bergsjägardivisionen ett elitförband ur den stående fredstidsarmén och hemmahörande i Österrike. Förbandet hade organiserats 1938 efter ”Anschluss” och bestod av välutbildade och härdade soldater från Kärnten och Steiermark. Resterande fem divisioner var däremot av reservkaraktär. 69. divisionen var en reservdivision ur stående armén med 163., 181. och 196. divisionerna tillhörde sjunde uppsättningsomgången och hade organiserats som ersättningsreservister så sent som i januari 1940. 214. divisionen, slutligen, var en omorganiserad lantvärnsdivision. Med undantag för 3. bergsjägardivisionen saknade de tyska förbanden krigserfarenhet och för dennas del inskränkte sig stridsvanan till skärmytslingar på den polska sydfronten några dagar i september 1939.
De tyska förbanden bestod sålunda inte av homogen personal med minst tvåårig militärutbildning, utan hade stora inslag av korttidsutbildad personal och delvis av äldre årgångar.12”

Fotnot 12 lyder:

”Strukturen var som följer:

Personalkategori 3. bergsdiv 69. div 214. div 163., 181., 196. div
Aktiv personal 78% 6% - 4%
Reserv kategori I 12% 83% 12% 14%
Reserv kategori II 6% 8% 46% 7%
Lantvärn kategori I 4% 3% 42% -
Ersättningsreserv - - - 75%

Observera att angivna procentsatser är generella för de typer divisionerna tillhörde. Avvikelser förekom.

Den militära grundutbildningen var för de olika personalkategorierna följande:

Aktiv personal: Fast anställda samt under tvåårig utbildning.
Reserv kategori I: Minst nio månaders föregående utbildning.
Reserv kategori II: Korttidsutbildade 2-3 månader.
Lantvärn I: Ålder 35-45 år, ibland krigserfarna (1. vkr).
Ersättningsreserv: I fredstid outbildade och i samband med inkallelse utbildade under ca 8 veckor.”

Anders

[frodeh]

..

De tyska förbanden bestod sålunda inte av homogen personal med minst tvåårig militärutbildning, utan hade stora inslag av korttidsutbildad personal och delvis av äldre årgångar.12”

Fotnot 12 lyder:

”Strukturen var som följer:

Personalkategori 3. bergsdiv 69. div 214. div 163., 181., 196. div
Aktiv personal 78% 6% - 4%
Reserv kategori I 12% 83% 12% 14%
Reserv kategori II 6% 8% 46% 7%
Lantvärn kategori I 4% 3% 42% -
Ersättningsreserv - - - 75%

Observera att angivna procentsatser är generella för de typer divisionerna tillhörde. Avvikelser förekom.

Den militära grundutbildningen var för de olika personalkategorierna följande:

Aktiv personal: Fast anställda samt under tvåårig utbildning.
Reserv kategori I: Minst nio månaders föregående utbildning.
Reserv kategori II: Korttidsutbildade 2-3 månader.
Lantvärn I: Ålder 35-45 år, ibland krigserfarna (1. vkr).
Ersättningsreserv: I fredstid outbildade och i samband med inkallelse utbildade under ca 8 veckor.”

Anders

Det er sikkert mange som ikke liker å bli minnet på at det ikke var sine beste som Hitler sendte i 1940.

Men overfallet på Norge var ikke av en slik natur at tyskerne anså at de sendte sine styrker i et utdratt felttog. Det var et strategisk overfall på et land med noe slikt som 6 stående bataljoner på grensevakt mot Sovjet og noe tilsvarende fordelt på resten av landet. Og i løpet av noen timer hadde de besatt alle sine 7 strategiske mål og havner, inkludert hovedstaden. Det var et kuppliknende overfall og uten historisk presedens. De tyske styrkene i Sør-Norge var ytterst sjelden i kamp med intakte styrker, og som hovedregel var det grupper av personell uten spesiell tilhørighet. Med full norsk mobilisering ville de tyske styrkene hatt et kjempeproblem, og det sier jeg uten noen illusjoner om kvaliteten på norsk side hva gjelder utdanning og materiell. Jeg er ganske sikker på felttoget i Norge som det uviklet seg ikke helt var hva tyskerne hadde tenkt seg.

Det illustrerer også et meget godt poeng som mange har en tendens til å glemme, og det er at det IKKE var det tyske soldatmateriellet som var avgjørende for de tyske styrkenes kvalitet. Det var doktrine (metode for operasjonell strid) og offiserskorpsets utdanning, som ovenstående oppstilling kan være nokså misvisende for (den tyske metoden for å bygge kadrer i styrkene var unik og ble modell for andre styrker etter krigen).

Forøvrig var det mot 3. gebirgsdivisjon som de norske infanteristyrkene faktisk høstet en viss internasjonal anerkjennelse og fikk vist at de kunne slåss i avdelinger. Ref. Alta bataljon/6. divisjon., som kan utdanningsmessig kan settes i reservekategori II i sammenstillingen ovenfor.

[Kapten_Gars]

Tog mgi friheten att formatera om inlägget ltie pga att iaf på min skärm så blir orginalet rörigt pga hur det formateras av forumet. Konstigtnog så blir det läsbart igen när man citerar texten.
Mvh
Daniel

Personalkategori 3. bergsdiv
Aktiv personal 78%
Reserv kategori I 12%
Reserv kategori II 6%
Lantvärn kategori I 4%
Ersättningsreserv -

69. div
Aktiv personal 6%
Reserv kategori I 83%
Reserv kategori II 8%
Lantvärn kategori I 3%
Ersättningsreserv -

214. div
Aktiv personal -
Reserv kategori I 12%
Reserv kategori II 46%
Lantvärn kategori I 42%
Ersättningsreserv -


163., 181., 196. div
Aktiv personal 4%
Reserv kategori I 14%
Reserv kategori II 7%
Lantvärn kategori I -
Ersättningsreserv 75%
Observera att angivna procentsatser är generella för de typer divisionerna tillhörde. Avvikelser förekom.

Den militära grundutbildningen var för de olika personalkategorierna följande:

Aktiv personal: Fast anställda samt under tvåårig utbildning.
Reserv kategori I: Minst nio månaders föregående utbildning.
Reserv kategori II: Korttidsutbildade 2-3 månader.
Lantvärn I: Ålder 35-45 år, ibland krigserfarna (1. vkr).
Ersättningsreserv: I fredstid outbildade och i samband med inkallelse utbildade under ca 8 veckor.”

Anders

[Sergeant Pepper]

Det er nok ikke så dramatisk som det kunne høres ut, men faktum er at Dietl (tysk divisjonssjef i Narvik) fikk lov til å overføre ikke-stridende og noe materiell (ikke våpen/ammo) via svensk jernbane til operasjonsområdet Bjørnefjell-Narvik. Og ikke alle disse ikke-stridende var det de ga seg ut for, men ble brukt som stridende. Noe annet var vel heller ikke å forvente. Det var heller ikke snakk om mye personell, og hoveddelen av de få personellforsterkningene han fikk var via luftlandsetting. Jeg tror dette er referert til i en annen tråd.

Alltå ännu ett utslag av Sveriges småstatsrealism som vårt beteende kallas i artikeln om beredskapstiden i Sverige i NE:s 2vk-uppslagsverk...

[AndersB]

Teknisk upplysning:

Tabellen under fotnot 12 skrev jag först rakt in med mellanslag. Fungerade ej.
Andra försök skrev in det i Word med tabellform -- så blev det som det blev.

I ärendet

Jag hade ingen som helst avsikt att förringa de norska insatserna genom att påpeka de tyska tillkortakommandena. Min personliga åsikt är väl snarast att då, våren 40, många ännu inte insett de tyska ambitionerna.

Min far berättade själv, att han kallades in på våren 1940 som chef för ett svensk (reserv-)ingenjörsregemente i Dalsland. Deras huvudsakliga uppgift tycktes ha varit att minera broar och vägar för att stoppa en eventuell tysk offensiv från Norge in i Sverige. Men, som pappa sa, det trodde ingen på.

"Här skall vi förstöra vad som kostat miljoner att bygga. Det kommer säkert politikerna att stoppa."

Men även om Norge förblev ockuperat i fem år lyckades ni rädda vad som räddas kunde: er frihet och er självkänsla.

Anders

[Gudbjorn]

Det er nok ikke så dramatisk som det kunne høres ut, men faktum er at Dietl (tysk divisjonssjef i Narvik) fikk lov til å overføre ikke-stridende og noe materiell (ikke våpen/ammo) via svensk jernbane til operasjonsområdet Bjørnefjell-Narvik. Og ikke alle disse ikke-stridende var det de ga seg ut for, men ble brukt som stridende. Noe annet var vel heller ikke å forvente. Det var heller ikke snakk om mye personell, og hoveddelen av de få personellforsterkningene han fikk var via luftlandsetting. Jeg tror dette er referert til i en annen tråd.

Alltå ännu ett utslag av Sveriges småstatsrealism som vårt beteende kallas i artikeln om beredskapstiden i Sverige i NE:s 2vk-uppslagsverk...

Jeg har referert til Dietl i tråden med "Narvik 1940".
Her er den igjen:
http://www.bjerkvik.gs.nl.no/dietl.htm

Ellers kan jeg ikke annet enn å si meg enig i oppsummeringen til FrodeH...
og legg merke til at benelux landene overga seg fort pga trusselen fra lufta.
Luft herredømme var det viktigste tyskerne hadde.

[Sune]

Glöm inte att det krävdes ett numerärt övertag med en faktor 3 till 5 för att slå tyskarna på flesta fronter.

Det handlar inte bara om utbildning utan även om disciplin, stridmoral, självförtroende, osv.

Ungefär som i fotboll ...

[Joms]

Det är väl bara att inse att Norge inte haft något att sätta emot. Även om Tyskarna skulle gått in med 2 divisioner.

Att inte Norrmännen hann mobillisera , är väl det även del av taktiken?

Hadde de gått in i Sverige tror jag att de hadde fått betala ett högt pris i det långa loppet, p.g.a många anledningar.

[Belisarius]

Hadde de gått in i Sverige tror jag att de hadde fått betala ett högt pris i det långa loppet, p.g.a många anledningar.

Tyvärr hade det nog bleknat i jämförelse med vad vi fått betala...

[Joms]

Sant,så sant. Men vid ett angrepp är det att välja mellan pest och kolera.

[JohnT]

Det er sikkert mange som ikke liker å bli minnet på at det ikke var sine beste som Hitler sendte i 1940.

Men overfallet på Norge var ikke av en slik natur at tyskerne anså at de sendte sine styrker i et utdratt felttog. Det var et strategisk overfall på et land med noe slikt som 6 stående bataljoner på grensevakt mot Sovjet og noe tilsvarende fordelt på resten av landet. Og i løpet av noen timer hadde de besatt alle sine 7 strategiske mål og havner, inkludert hovedstaden. Det var et kuppliknende overfall og uten historisk presedens. De tyske styrkene i Sør-Norge var ytterst sjelden i kamp med intakte styrker, og som hovedregel var det grupper av personell uten spesiell tilhørighet. Med full norsk mobilisering ville de tyske styrkene hatt et kjempeproblem, og det sier jeg uten noen illusjoner om kvaliteten på norsk side hva gjelder utdanning og materiell. Jeg er ganske sikker på felttoget i Norge som det uviklet seg ikke helt var hva tyskerne hadde tenkt seg.

Forøvrig var det mot 3. gebirgsdivisjon som de norske infanteristyrkene faktisk høstet en viss internasjonal anerkjennelse og fikk vist at de kunne slåss i avdelinger. Ref. Alta bataljon/6. divisjon., som kan utdanningsmessig kan settes i reservekategori II i sammenstillingen ovenfor.

Tre snabba kommentarer-

De Tyska förbanden som kom först var av hög kvalité, men ack så få, men kvantiteten syntes inte eftersom ingen lyckades syna bluffen under de fyra första dagarna.

Terje Holms bok, "1940-Igjen" hävdar att det aldrig var mer än 25-30% av Norska armén som var under vapen av de 120 000 man som teoretiskt fanns i krigsorganisationen.

Men Tyskarna i Narvik var avskurna och operationellt sett på defensiven. Norrmännen slogs, blödde och återtog Narvik men Engelska flottan ströp det tyska underhållet.


Ha det gott.
/John