Hur var Imperialismen bra för afrikaner och afrika?

[Stefan]

Jag tror att kärnfrågan är inte om utbildning osv är bra, utan för vilka den ordnades. Såvitt jag förstår ordnades den aldrig för populasen, med viss undantag av missionsskolor, utan infrastrukturen var tänkt i första hand att betjäna kolonisatörens struktur - alltså här i första hand europeernas egna barn, i andra hand barn åt de infödda som jobbade åt den vita administrationen.

Rätt eller cyklar jag igen??

Jag är nog litegrann påverkad av Lindqvists Utrota varenda jävel, som gav en snedbelysning åt den europeiska synen på humanism. Samme guvernör som använde härskartekniker fullt i paritet med Vlad Tepes´, hyllades just därför i Europa/USA som den store upplyste humanisten.

Jag antal att alla deltagarna i debatten har läst boken ifråga.

Cyklade Lindqvist??

[Daniel L]

Stefan, angående skolväsende så är det ju en väldigt stor skillnad på Sydafrika 1909, Sydafrika 1960 och Kongostaten 1861. Det blir fel om man försöker generalisera.

Jag har inte läst Lindqvists bok. Han saknar akademisk utbildning inom historieämnet och använder sig inte av något notsystem i sina böcker, så som jag förstått det. När man läser Lindqvists bok måste man ställa sig kritisk till i vilket syfte boken har tillkommit. Vad vill Lindqvist säga med sin bok? Är han ute efter att skildra kolonialismens positiva eller negativa aspekter? Finns det något försök till nyansering? Vad kan jag som läsare dra för slutsatser av boken och när och hur kan jag använda mig av dessa slutsatser?

mvh/ Daniel

[Probstner]

Stefan, angående skolväsende så är det ju en väldigt stor skillnad på Sydafrika 1909, Sydafrika 1960 och Kongostaten 1861. Det blir fel om man försöker generalisera.

Jag har inte läst Lindqvists bok. Han saknar akademisk utbildning inom historieämnet och använder sig inte av något notsystem i sina böcker, så som jag förstått det. När man läser Lindqvists bok måste man ställa sig kritisk till i vilket syfte boken har tillkommit. Vad vill Lindqvist säga med sin bok? Är han ute efter att skildra kolonialismens positiva eller negativa aspekter? Finns det något försök till nyansering? Vad kan jag som läsare dra för slutsatser av boken och när och hur kan jag använda mig av dessa slutsatser?

mvh/ Daniel

Jag garanterar att Lindqvist är mycket tankeväckande även om boken mycket riktigt snarast är politisk polemik och inte alls historievetenskaplig. Men även om man köper delar av Lindqvists resonemang som rimliga (avmänskligandet av de koloniserade) så gör man det enkelt för sig om man förutsätter att all kolonial aktivitet syftade till att utrota varenda jävel. Det kan till och med vara så att ett sådant synsätt ökar vår mentala distans till exkolonierna. "Så taskiga som belgarna var kan man förstå att de där balubas inte är riktigt kloka", ungefär.

Som Du skriver - det blir fel om man försöker generalisera.

/ Probstner

[wreezig]

D. Löwenhamn

Jag har inte läst Lindqvists bok. Han saknar akademisk utbildning inom historieämnet och använder sig inte av något notsystem i sina böcker, så som jag förstått det.

Jag tittar just i boken och jag hittar massor med noter , vad menar du?

När man läser Lindqvists bok måste man ställa sig kritisk till i vilket syfte boken har tillkommit.

Jaså?
Jag tror nog att titeln "Utrota varenda jävel" gör att alla normalbegåvade läsare förstår att boken inte försöker skildra kolonialismen ur en positiv synvinkel.

[wreezig]

Probstner

Men även om man köper delar av Lindqvists resonemang som rimliga (avmänskligandet av de koloniserade) så gör man det enkelt för sig om man förutsätter att all kolonial aktivitet syftade till att utrota varenda jävel.

Du skulle kanske testa att läsa boken innan du uttalar dig.
Titeln är ett citat hämtat från slutraden i Joseph Conrads bok "Mörkrets Hjärta" och är alltså inte Sven Lindqvists tes om kolonialismens syfte.
Det vore ganska meningslöst att ha kolonier om man dödade alla invånare...

[Probstner]

Du skulle kanske testa att läsa boken innan du uttalar dig.

Jag har läst den med stor behållning, vilket jag trodde framgick av mitt tidigare inlägg. Bokens från Conrad lånade titel tycker jag ändå anger tonen i det Lindqvist vill säga: avmänskligandet av hela människogrupper är dels ingen nazistisk uppfinning, dels en förutsättning för att kunna motivera (kristna) kolonialmakter att behandla de koloniserade omänskligt. Syftet primärt var naturligtvis att stärka kolonialmakternas egna ekonomi, men Lindqvist menar att det i botten fanns en syn på de koloniserade som gick ut på att de i kraft av att vara underlägsna ändå var predestinerade till undergång i tävlan mot en mer överlägsen sorts människor.

/ Probstner

[Daniel L]

Jag tittar just i boken och jag hittar massor med noter , vad menar du?

Jag har som sagt inte läst boke. Jag har tittat lite snabbt på en engelsk utgåva av boken och där fann jag inte några noter.

Jaså? Jag tror nog att titeln "Utrota varenda jävel" gör att alla normalbegåvade läsare förstår att boken inte försöker skildra kolonialismen ur en positiv synvinkel.

Exakt min poäng. Man behöver ju dock inte förkasta en bok på grund av titeln.

mvh/ Daniel

[wreezig]

Probstner

Syftet primärt var naturligtvis att stärka kolonialmakternas egna ekonomi, men Lindqvist menar att det i botten fanns en syn på de koloniserade som gick ut på att de i kraft av att vara underlägsna ändå var predestinerade till undergång i tävlan mot en mer överlägsen sorts människor.

Ändå skriver du "Men även om man köper delar av Lindqvists resonemang som rimliga (avmänskligandet av de koloniserade) så gör man det enkelt för sig om man förutsätter att all kolonial aktivitet syftade till att utrota varenda jävel."

Att utrota en ras och att anse att en ras är predestinerad till undergång är knappast samma sak.

[Probstner]

Att utrota en ras och att anse att en ras är predestinerad till undergång är knappast samma sak.

Lite OT, men visst hänger det ihop, i alla fall indirekt.

Hur som helst, det jag ville belysa är att även om man i all välmening försöker tydliggöra kolonialmakternas incitament ur olika infallsvinklar så kan det leda till att vi i västvärlden därmed (ofrivilligt) distanserar oss från sådana allmänmänskliga strävanden som inte nödvändigtvis påverkats enbart negativt under kolonialtiden.

/ Probstner

[wreezig]

D. Löwenhamn

Jag har som sagt inte läst boke. Jag har tittat lite snabbt på en engelsk utgåva av boken och där fann jag inte några noter.

Jag har också kollat i en engelsk utgåva av boken och hittat noter , vilken märklig utgåva har du kollat i?

Exakt min poäng. Man behöver ju dock inte förkasta en bok på grund av titeln.

Din poäng var att man måste vara kritisk när man läser boken så att man förstår att syftet med den är att genomlysa dom negativa aspekterna av kolonialism , nu säger du att din poäng är att redan titeln gör att boken framstår som en negativ kritik mot kolonialismen.???

[Daniel L]

Jag har också kollat i en engelsk utgåva av boken och hittat noter , vilken märklig utgåva har du kollat i?

Det minns jag inte.

...nu säger du att din poäng är att redan titeln gör att boken framstår som en negativ kritik mot kolonialismen.???

Nej, nu missförstår du mig. Jag skrev att man måste ha i åtanke i vilket syfte boken är skriven. Därefter påpekade du att det av titeln att döma var uppenbart att boken ställde sig negativt till imperialismen. Jag skrev att det var exakt min poäng, det vill säga att boken är skriven i syftet att lyfta fram kolonialismens negativa aspekter.

mvh/ Daniel

[wreezig]

[Daniel L]

Jobbiga människa.

mvh/ Daniel

[wreezig]

Jag jobbig?

[Dûrion Annûndil]

Tja, med tanke på att inga av dessa nymodigheter är varken livsnödvändiga, eller nödvändiga för en människa att anse sig ha ett bra liv (förutsatt att man inte känner till dem och känner begär efter dem), så kan man väl argumentera för att dessa ting inte nödvändigtvis rättfärdigar imperialismen (genom att vara det goda som kom av något ont)?

Dan, du anser alltså inte att sjukhus är livsnödvändiga? Och att något ska kunna klassas som en fördel måste ju inte innebära att det är en livsnödvändighet. Vilket trams.

Sjukhus skrev jag inget om, men visst, sjukhus underlättar väldigt mycket. Men de är fortfarande inte livsnödvändiga i en kultur där man inte känner till dem.

För att något skall klassas som en fördel, måste man känna till det och kunna bedöma att "det är bättre än det här". Jag argumenterade bara för att exempelvis flygplatser inte nödvändigtvis är en fördel förrän det finns ett behov av dem. Och detta behov kan mycket väl uppstå först när man utvecklar samhället efter att det faktiskt finns flygplatser.

Det är väl en uppenbar fördel att man arbetar mot analfabetism genom att exempelvis införa ett skolväsende.

Ja, om det är fördelaktigt att kunna läsa i det samhälle man befinner sig i.

Ingen har pratat om att rättfärdiga imperialismen här. Ska man ha en objektiv syn på historien så måste man dock erkänna att imperialismen inte endast hade negativa aspekter utan även positiva. Du verkar dock inte så intresserad av en objektiv syn utan snarare en politisk vinklad syn.

Jag är mer intresserad av att diskutera huruvida någonting faktiskt är negativt eller positivt i slutändan.

Mvh -Dan