Dessutom har vi i Italien under början av 500-talet vissa intressanta händelser. Då Goten Teodorik satt som kung, och ledde ett mycket tolerant styre. Detta tolererade inte de nitiska kristna medborgarna som irriterade sig på att det byggdes synagogor och att judarna tilläts hållas. Arianerna kunde de inte gör nåt åt, eftersom teodorik själv var detta, men judarna kastade de sig över i raseri, brände slog och mördade mängder av dem. Teodorik sökte sedan reda upp och straffa de skyldiga, vilket i sin tur gjorde honom mäkta impopulär.
Och under 400-talets första hälft då Kyrillos tillrädde som patriark och ärkebiskop på Alexandrias tron, gick denne otolerante och hårdhänte man hänsynslöst fram med alla avvikande sekter han kom åt. Judarna kom inte från någon sekt, men var inte mer älskvärda för det. Judarna i Alexandria hade alltid skyddats av kejsarnas och ptoleméernas lagar. Men Kyrillos samlade en morgon sina anhängare och gick till obarmhärtigt anfall mo stadens alla synagogor, desa och andra bönehus jämnades med marken i en tidig version av "kristallnatten".
Den segerrike och i sina egna ögon rättrådige ärkebiskopen gav sedan sina fanatiska anhängare tillstånd att plundra allt vad de kunde komma över som tidigare varit i judisk ägo. Detta genomfördes helt utan laglig dom eller kejsar Teodosius II:s godkännande eller vetskap.
Kyrillos blev inte straffad ens, eftersom det rådde oklarhet i omständigheterna huruvida judarna först hade gjort sig skyldiga till något provocerande brott.
Överhuvudtaget var det här en tid, då just Teodosius II satt vid makten i östromerska riket, en mycket hatisk tid. Kejsaren själv hade inte mycket ruter i sig, det var en färglös krake precis som sin far. Inte ens hans syster Pulcheria hade någon större kontroll över allt som hände, även om hon säkert hade mer klara åsikter om saker och ting och inte var särskilt påverkarbar.
Det rådde nu under 400-talet en rejäl kyrklig konflikt om hur det stod till med jesus reinkarnation. När blev han egentligen gudomlig osv? var han det från födseln och skulle därmed maria också dyrkas i viss mån, eller hur var det? Ärkebiskopen i Konstantinopel, var under en tid Nestorius, och som nämnts i Alexandria Kyrillos. Dessa utslungade sitt bittra och oresonliga gudomliga hat mot varandra hela tiden, därför var Egypten och Konstantinopel inte på samma våglängd, och under den mycket svaga regeringen som satt, dvs Teodosius II, styrde dessa kyrkliga fäder det mesta. Teodosius II:s lagar kom i en mycket teologiskt känslig och intolerant tid överhuvudtaget.
Widsith skrev
Kan tilläggas att det var under Pulcherias styre som de kristna i Alexandria lät mörda den kvinnliga filosofen Hypatia.
Det här var ju till exempel varken Teodosius eller Pulcherias förskyllan, det säger du inte heller iofs. Det var så att den kejserliga Prefekten i Alexandria, Orestes, som egentligen skulle besitta den värdsliga makten, hunsades och föraktades av Kyrillos. Efter ett mordförsök på prefekten där flera hundra munkar kastat sig över honom var sprickan djup. Det man till slut fick för sig, var att det som stod i vägen för att prefekten och patriarken skulle bli sams, var den filosofiska Hypatia. Sålunda högg en vacker dag den oblyge Kyrillos hejdukar tag i henne, slet av henne kläderna och släpade henne mot kyrkan, där man slaktade ner den stackars filosofen, skalade enligt uppgift av henne köttet på armar och ben med sylvassa ostronskal (något man kanske ska ta med en nypa salt, men ändå inte helt förkasta) och slängde henne sedan i en eld.
