Medias agerande gentemot den personliga integriteten

[Robert Sköld]

JAg har tänkt länge på ett fenomen som tyvärr i min mening blivit vanligare på senare år. Att media (främst tv4 och aftonbladet) går ut med personnamn i rättegångar till höger och vänster, senast nu i rättegången mot "helen-mördaren".

Mina frågor är; Får ´dessa media verkligen gå ut med personuppgifter på detta vis. Även om det rör sig om grova brott, så har man fortfarande en rätt till sin person.
Har det skett en förskjutning av detta, från en större respekt för individen, till det förhållande vi har idag?

/Robert Sköld

[Daniel L]

Ja, de får gå ut med namn. I Sverige har vi dock haft ett oskrivet avtal inom media att inte gå ut med namn. Har för mig att detta debatterades i Agenda nyligen. Överlag så tycks både brottsoffer och samhället i allmänhet vara positiva till att grova brottslingar namnges. På så sätt resonerades det exempelvis i Agenda, kan kvinnor undgå att utsättas för våldtäktsmän och kvinnomisshandlare.

mvh/ Daniel

[Perra]

Synnerligen accepterat är det ju att slå upp stora bilder och namn på de som begått brott och som är utsatta för klappjakt. Detta beror förstås på graden av allvarligheten i brotten och vilken fara de kan tänkas utsätta allmänheten för. Att rymlingar hängs ut är ju inte konstigt då de redan är dömda, men det är även accepterat i andra sammanhang. Jag tänker på malexanderdramat bland annat. Det är inte större skillnad på det och på de gamla "wanted"-affisherna i vilda västern.

Jag tycker det tog oväntat lång tid innan de började sprida ut bilderna på knutbymänniskorna, men då de gjorde det var de fortfarande inte dömda, däremot var de heller inte jagade. 35-åringen visade man väl aldrig bild på? Men bilden på Mihajlovic från NK kom ut, vilket inte är så märkligt aeftersom man då visste att det var mördaren. Om man skulle släppa bilden till media rådde det våldsamt delade meningar om, och den kom ju också fram genom en läcka, så att polisen såg hur dum som helst ut.

[Gutekrigaren]

Jag har också tänkt på saken. Det senaste året verkar de ha varit en tröskel som passerats, läser man tidningarna på nätet varje dag som jag märker man att namn och bild snabbt kommer ut.

Det verkar som om medierna börjat blanda ihop alllmänintresse med allmänhetens intresse... Allmänintresset tillgodoses inte av bildvisning av icke dömd människa, i synnerhet inte den åtalades. Först efter dom borde det ens vara möjligt...

Saken borde väl vara enkel att åtgärda, förbud mot publicering av icke dömd eller utan polisens tillstånd (vid efterlysning e dy).

Mvh Petter

[Robert Sköld]

Instämmer Petter. För mig känns det bara fel när bilder publiceras på personer som inte är dömda för något brott. Stämpling kallades det förr.

Jag tror faktiskt någon tidning publicerade en bild på "35åringen" Perra, minns inte vilken dock.

/Robert Sköld

[Hexmaster]

Jag tror faktiskt någon tidning publicerade en bild på "35åringen" Perra, minns inte vilken dock.

Det var väl ingen svensk tidning som gjorde, däremot i Danmark, Spanien m.fl. länder - Flashback spred länkarna så att även svenskar kunde få se det oretuscherade passfotot.

Olika länder har olika lagar och olika traditioner... Torsten Ehrenmark skrev nånting om att engelska skandaltidningar publicerade namn och adresser i allehanda fall, så att folk på söndagsutflykt kunde passa på att titta på huset där den vänsterprasslande pastorn bodde (citat ur minnet), och det var för allra minst 20 år sedan.

[mrsund]

För min egen del vill jag alltid ha så mycket information som möjligt, kan vara bra för att förhindra ryktesspridning eller mytbildning.

Nu senast har det varit snack om att publicera personuppgifter på de män som misshandlar sina kvinnor, i England visar man bilder på pedofiler.
Enda problemet med det är att det slinker igenom oskyldiga också.

Tänkte på det att kanske är ett extrastraff från allmänhetens sida för att de inte tycker de vanliga straffen är tillräckliga?!

[Mathias Forsberg]

Sverige har och har haft en restriktiv tradition att publicera namn och/eller bild på misstänkta. Jag tror inte att det sker oftare nu än 1985 eller 1995.

Däremot finns det i utlandet en mycket starkare tradition, t ex i Storbritannien, att hänga ut folk i pressen oavsett vad de har gjort. Tidigare var det svårt att få del av denna information, men idag är det mycket enkelt eftersom det finns Internetsidor. Jag hittade t ex namnet på Anna Lindhs mördare relativt snabbt på BBC:s och CNN:s hemsidor trots att ingen press i Sverige då hade gått ut med namn.

Efter ett tag resonerar väl tidningarna att "alla" ändå vet vem det är, eller så (som i Helenfallet) är förövaren så uppenbart skyldig att det spelar mindre roll.

/Forsberg

[Probstner]

...idag är det mycket enkelt eftersom det finns Internetsidor. Jag hittade t ex namnet på Anna Lindhs mördare relativt snabbt på BBC:s och CNN:s hemsidor trots att ingen press i Sverige då hade gått ut med namn.

Just tillgången till utländska media kan väl komma att luckra upp de pressetiska reglerna med tiden. Att man inte behöver vara så varsam med misstänkta brottslingar i utlandet har jag f ö själv varit med om när jag under ett besök i Helsingfors frågade vem killen med mustasch på alla löpsedlar var. Vid den tiden var inte Christer Pettersson känd bland allmänheten i Sverige.

/ Probstner

[mrsund]

Tänkt på en annan sak som berör den personliga intrigiteten, det är när kvällstidningsmurvlarna gör interjuver med offrets familj strax efter den tragiska händelsen.

[Martin Lundvall]

Tänkt på en annan sak som berör den personliga intrigiteten, det är när kvällstidningsmurvlarna gör interjuver med offrets familj strax efter den tragiska händelsen.

Fast i de fallen kan man faktiskt välja att inte ställa upp på intervju, vilket inte förövarna kan. Fast jag håller med om det kan bli en smula respektlöst. Det som behövs är inte någon ny lag som inte tilllåter intervju av offer X antal dagar efter händelsen, det handlar bara om att använda sunt förnuft. Jag tror i och för sig inte att hela mediavärlden i Sverige är förmögen till använda sitt sunda förnuft.

/Martin

[Franq]

Jo fast det är ju inte framförallt för offrets anhöriga skull det är intrång på integriteten, även om de också är i en utsatt situation. Det är ju snarare den misstänkte som inte har någon kontroll om vilka vinklingar man letar fram om en.
Måste vara förbannat jobbigt att höra grannar, gamla lärare, styvpappor, syskon o.s.v. kabla ut en mediefierad bild av dig till omvärlden.

Men det är klart. om det dessutom visar sig att man är oskyldigs så vet man ju iofs var man har sina "vänner" sedan. Om det nu nånsin kan vara värt det priset

[Daniel L]

En relaterad fråga är hur mycket respekt media visar personer i andra sammanhang. Var det exempelvis någon som reagerade på Faktums agerande mot Bert Karlsson och Ulf Dinkelspiel? Jag upplevde reportern som hetsig och provocerande, eller?

mvh/ Daniel

[Robert Sköld]

Utan att dömma programmet i sin helhet så tycker faktiskt jag med att det var dålig journalistik, just samtalen med Dinkelspiel och Karlsson.
Likaså gillade jag inte riktigt sättet som Uppdrag gransknings reporter pressade tulltjänstemännen i programmet om Estonia.

/Robert Sköld

[Probstner]

En relaterad fråga är hur mycket respekt media visar personer i andra sammanhang. Var det exempelvis någon som reagerade på Faktums agerande mot Bert Karlsson och Ulf Dinkelspiel? Jag upplevde reportern som hetsig och provocerande, eller?

mvh/ Daniel

Programmet sågades i DN.

/ Probstner