Katapultstol

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 14 oktober 2004, 20:15

Angående raketstolars funktioner kan nog jag vara lämplig att göra ett inlägg.

I tidernas begynnelse, runt andra världskriget exprimenterade tyskarna med katapultstolar, för att hjälpa flygförare att ta sig ut ur manöverodugliga maskiner. De olika konstruktioner som provades var bland andra gummiband och luftflaskor med öppningsventiler. Saabs skapelse J 21 drevs av en skjutande propeller som omöjliggjorde nödutsprång på konventionellt sätt, d.v.s. öppna huven och krypa över sargen ut på vingen och därifrån ta sig ut i fria luften. En lösning som provades var att helt sonika skjuta av Proppelleraxeln men saab fastnade snart för katapultstolen som sköt föraren över proppellern.

Efterhand som flygplanen blev allt snabbare uppstod behovet att undgå att träffa fenan vid nödutsprång, då monterades raketmotor på stolen som tänder vid en utskjutning. Raketmotorn möjliggör ett säkrare förlopp då stolskanonen (den egentliga katapultanordningen) fick kraftigare och kraftigare laddningar som ökade påfrestningarna på föraren.

Utskjutningsförloppet i Viggen sker enligt följande: Föraren initierar nödutsprånget genom handtag som sitter på stolens kanter brevid knäna, en elektrisk signal går till krutpatroner som genom gastryck låser upp huven och kastar i väg den. När huven lossnar från flygplanet tänds stolkanonen och föraren lämnar flygplanet. Den raketstol som sitter monterad i JA 37 Viggen består av en stolskanon med en laddning för att skjuta ut förare och stol ur flygplanet, när stolens nederkant når kabinens sargkant tänds raketmotorn och föraren går fri från fenan i uthopp vid höga hastigheter. Den tvåsittsiga SK 37 skjuter ut den bakre stolen före den första. Om den främre stolen går iväg först skulle baksits fyllas av varma krutgaser från raketmotorn. Vid utskjutning från en SK separeras stolarna i sida genom snören som sitter monterade på stolens underkant. Framsits på ena sidan och baksits på andra, kommer inte ihåg nu var länge sedan jag tittade in i en. Stolarna separeras i tid också för att skydda baksitspassageraren.

Gripens utskjutningsförlopp: Föraren initierar förloppet genom att dra i ett handtag placerat framför de manliga familjejuvelerna, detta tänder två krutpatroner som genererar krutgas till att skjuta sönder huven genom att tända en pentyllikanande spränglist och att tända stolskanonen. Sättet att lösa huvproblematiken skilljer sig alltså åt. JAS 39 Gripens raketstol har tre laddningar som tänds sekvensiellt för att ge ett mjukare utskjutningsförlopp, raketmotorn tänder ungefär på samma ställe som på JA 37. Den tvåsitsiga JAS 39B tänder en "krockkudde" framför passageraren i baksits för att skydda denne från huvspliter då huven på 39B är stor. Baksits skjuts ut före framsits och stolarna separeras i sida via assymetriska raketmotordysor d.v.s. att dysorna på ena sidan raketmotorn har större area och ger därmed en vridande kraft.

Martin Baker som tillverkar stolen till JAS 39 marknadsför numer en stol som inte har en stolskanon utan bara en raketmotor vilket helt tar bort den kraftiga "botten"accelerationen.

J.K Nilsson

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 14 oktober 2004, 20:24

Tack för inlägget, Nilsson! Initierat och kunnigt, som alltid! Men tyvärr fattade jag inte riktigt principen bakom Sk-60s utskjutningsmekanism... "separeras stolarna i sida genom snören"?

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 14 oktober 2004, 20:41

Sarvi skrev:Tack för inlägget, Nilsson! Initierat och kunnigt, som alltid! Men tyvärr fattade jag inte riktigt principen bakom Sk-60s utskjutningsmekanism... "separeras stolarna i sida genom snören"?

Tackar tackar, jobbar man med dom så går det lite för fort att förklara ibland.

Det var på SK 37 - SKolviggen, numer TK 37E - TeleKrigarviggen som stolarna sköts på var sida om fenan (separerade i sida). Den stol som går åt höger är fastbunden i golvet på stolens högra sida, detta ger en vridande kraft åt höger innan snöret brister. Den stol som går åt vänster är följdaktigen "fastknuten" på stolens vänstra sida.

Martin Baker stolarna i JAS uppnår samma sak genom att med raketmotorkraft vrida stolarna rätt.

Sk 60 har stolarna monterade som ett V för att separera i sida (varsin sida om bakkroppen - fena och den högt monterade stabben).

Hoppas det blev klarare.

J.K Nilsson

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 14 oktober 2004, 20:47

Förtydligande: SK-60 har katapultstolar, inte raketstolar.

J.K Nilsson

predator · Inlägg av **predator** » 14 oktober 2004, 20:47

De va mycke finna ord. Fast ja fattar fortfarande inte de med snörre mellan stolarna ? va menar du med de ?

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 14 oktober 2004, 20:56

leo2 skrev:De va mycke finna ord. Fast ja fattar fortfarande inte de med snörre mellan stolarna ? va menar du med de ?

Ok bara fråga om jag är otydlig, jag jobbar med grejorna och det blir lätt att jag använder "rätt" uttryck.

Snöret - ett band cirka en tum bred fästes mellan höger eller vänster underkant på stolen och flygplankabinens golv, vid utskjutning sträcks bandet när stolen rör sig uppåt. När stolens raketmotor tänder vrides stolen genom att bandet "håller" kvar den sidan av stolen en liten kort stund innan bandet brister, stolen kommer då att gå brevid fenan inte över den i höga flygplanhastigeter. Ena stolen går åt vänster och den andra åt höger i den tvåsitsiga viggen.

J.K Nilsson

Sarvi · Inlägg av **Sarvi** » 14 oktober 2004, 21:43

Aha! Då förstår jag. Onekligen en mycket enkel, men kostnadseffektiv åtgärd.

Tack återigen.

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 14 oktober 2004, 22:08

Den största påfrestningen på en förare som räddar sig med räddningssystemet katapult/raketstol och fallskärmar är ögonblicket han lämnar den varma och syrerika kabinen och träffas av fartvinden i 1150km/h i Gripen, dessa vindhastigheter skulle lätt kunna bryta armar och ben om inte dessa var fixerade under uthoppet. Under det skede han - föraren sitter i stolen försörjs han av en liten flaska syrgas som sitter monterad i stolen (nödsyrgasen) och skyddar därmed nedre delen av ansiktetet med syrgasmasken, klarvisiret skall alltid vara nedfällt och skydda ögonen under flygning och ev. uthopp.

När föraren skall lämna stolen så utsätts han av ett ryck av fallskärmen och lämnar därmed stolen och förlorar sin syrgasförsörjning av rycket utsätts föraren för en utlösningschock, som inte heller kan anses ringa.

På låg höjd tar förloppet från ryck i handtaget tills piloten hänger i fallskärmen cirka 1.5 sekunder. (JAS 39)

Vid landning i vatten så utlöses en livbåt piloten har med sig och dennes flytväst blåses upp - vatten kan vara kallt.

I Jasrackaren sitter piloten på nödpacken som innehåller livbåten och lite andra grejer som behövs för att överleva en kortare stund, bl.a. det välkända nickelgodiset.

Kort och gott, det är inte bara uthoppet från flygplanet som innebär stora påfrestningar på människan i nöd.

J.K Nilsson

joppe · Inlägg av **joppe** » 15 oktober 2004, 09:04

J.K Nilsson skrev:Den största påfrestningen på en förare som räddar sig med räddningssystemet katapult/raketstol och fallskärmar är ögonblicket han lämnar den varma och syrerika kabinen och träffas av fartvinden i 1150km/h i Gripen, dessa vindhastigheter skulle lätt kunna bryta armar och ben om inte dessa var fixerade under uthoppet. Under det skede han - föraren sitter i stolen försörjs han av en liten flaska syrgas som sitter monterad i stolen (nödsyrgasen) och skyddar därmed nedre delen av ansiktetet med syrgasmasken, klarvisiret skall alltid vara nedfällt och skydda ögonen under flygning och ev. uthopp.

Men alla utskjutningar görs väl ändå inte i 1150 km/h...

En annan anledning till att armar och ben är fixerade vid uthoppet (iaf på viggen, troligtvis samma anledning på gripen med) är ben och armar skulle slitas av om de befann sig på sina "normala" ställen, alltså vänsterhanden på "gasen" och benen under "instrumentpanelen".

Ja77 · Inlägg av **Ja77** » 15 oktober 2004, 10:24

En liten fråga utanför ämnet.

På den gamla tiden då man behövde stor styrka för att vrida rodrerna var det logiskt att ha styrspaken mellan benen. Men dagens plan har bara en "Joystik" som på eletrisk väg överför styrinpulser till rodrerna och dess hydralik.

"Alla" moderna plan som F-16 F-22 Eurofighter? har gasen till vänster om piloten och styrspaken till höger, Medan Gripen har gasen till vänster med styrspaken i mitten mellan benen? Varför är de inte mer naturligt att ha reglagen där armarna "sitter" finns det någon fördel att ha den i mitten?

Hans · Inlägg av **Hans** » 15 oktober 2004, 11:19

Har inte moderna stolar förmågan att vända uppåt om utskjutningen sker åt sidan eller neråt?

MVH

Hans

predator · Inlägg av **predator** » 15 oktober 2004, 11:34

J.K Nilsson skrev:
leo2 skrev:De va mycke finna ord. Fast ja fattar fortfarande inte de med snörre mellan stolarna ? va menar du med de ?
Ok bara fråga om jag är otydlig, jag jobbar med grejorna och det blir lätt att jag använder "rätt" uttryck.

Snöret - ett band cirka en tum bred fästes mellan höger eller vänster underkant på stolen och flygplankabinens golv, vid utskjutning sträcks bandet när stolen rör sig uppåt. När stolens raketmotor tänder vrides stolen genom att bandet "håller" kvar den sidan av stolen en liten kort stund innan bandet brister, stolen kommer då att gå brevid fenan inte över den i höga flygplanhastigeter. Ena stolen går åt vänster och den andra åt höger i den tvåsitsiga viggen.

J.K Nilsson

Jo det brukar va lättare om man använder rätta ord men det är inte alla som jobbar med de. Men ja fattar va du menar du med banden .

De ni sa att armarna och benen kan flyta runt när man åker ut. De löser man genom att de fäst band runt armarna och benen som när man drar i nödbromen och kliver av . Så drar stolen åt banden så att man har dom på rätt ställen. Dom säjer att de ger en kick av att landa på ett hangarfartyg under natten . Samma kan man nog säja om raketstolen. Tror inte det är som i film . Dom skjuts ut och sen går i väg efter dom landat

Luno · Inlägg av **Luno** » 15 oktober 2004, 17:03

AV-8B Harrier har en intressant lösning för att bli av med huven . det sitter en spränglist på huven (som ni ser på bilden ) som spränger isönder glaset utåt från piloten för katapultstolen aktiveras .
orsaken till det är för att det här är ett V/STOL flygplan och då är det inte så smart att skjuta huven rakt upp för då kan piloten få den i huvet

om planet står stilla

J.K Nilsson · Inlägg av **J.K Nilsson** » 15 oktober 2004, 17:08

Luno skrev:AV-8B Harrier har en intressant lösning för att bli av med huven . det sitter en spränglist på huven (som ni ser på bilden ) som spränger isönder glaset utåt från piloten för katapultstolen aktiveras .
orsaken till det är för att det här är ett V/STOL flygplan och då är det inte så smart att skjuta huven rakt upp för då kan piloten få den i huvet om planet står stilla

Ungefär som Gripen med sin enda list mitt över. (Har för mig att jag skrev det.)

J.K Nisson

Luno · Inlägg av **Luno** » 15 oktober 2004, 17:18

J.K Nilsson
det var intresant jag visst inte att Gripan använde en snarlik metod tack för infon

när det gäller att skjuta ut sig från ett flygplan så får vi häller inte glöma bort flygplanets hastighet . det är inte att rekomendera att skjuta ut sig i Mach 2 shansen att öveleva är inte stor det nästan lika bra att sitta kvar i flygplanet

finns det något dokumenterat fall där en pilot har skjutit ut sig i Mach 2 och överlevt?