Voltaire om hur en stat ska styras

[gurgel]

Jag läser precis om Voltaire. Han påstås ha förnekat att kungen fått sin makt från Gud och han ville inte ha folkstyre; "Folket kommer alltid att vara dumt och barbariskt" ska han också ha sagt och samtidigt föreslagit att en enväldig furste skulle styra landet, men denne skulle vara upplyst (dvs ha tagit intryck av upplysningsfilosofernas tankar).

Jag lyckas inte komma överens med mig själv huruvida hans åsikter är rätt eller fel, för jag tycker han både har rätt och fel. Rätt i det att kungen inte fått sin makt från Gud (fast det beror nog på att jag är agnostiker som jag tycker det), och fel i att tycka att folkstyre är dumt.

Vilken ställning bör man ha om man ska se på det rent rationellt om vad han ansåg?

[Armfeldt]

Det var många saker som han ansåg, som vi idag anser är fel.
Han tyckte t ex att slaveri var något naturligt, en del av samhället helt enkelt, och, om jag inte minns fel, att han menade att man skulle expandera denna fria arbetskraft.

[Perra]

Att han levde i sin tid. Upplysta despoter är nog inget för nutiden serru. Kungar av guds nåde tror jag inte det är många som förespråkar heller. Förhoppningsvis är det nog skillnad på folkets bildningsnivå nu och under 1700-talet, visst kan folket ibland vara enfaldigt och lättmanipulerat, men ska vi ha demokrati så får vi acceptera vad folket säger och utgå från att massan någotsådär förstår sitt eget bästa.

[gurgel]

Att han levde i sin tid

Antag att man för en stund åker till den tid han levde i och tar del av de omständigheter som då rådde, är det _då_ aktuellt att anse att han hade rätt? Eller fel?

[Perra]

gurgel skrev
Antag att man för en stund åker till den tid han levde i och tar del av de omständigheter som då rådde, är det _då_ aktuellt att anse att han hade rätt? Eller fel?

Ja då skulle ju hans teorier vara mycket mer aktuella och korrekta förstås. Men om de är rätt eller fel beror forfarande på vem man frågar, det är lika enkelt som att svara på vem som har rätt av socialdemokraterna och moderaterna, det blir olika bud beroende på vem som får frågan. Men förmodligen skulle de flesta hellre leva under en upplyst despot som fredrik den store eller Gustav III än en kung av guds nåde som när de fanns sällan tillät samma friheter som de här andra gjorde. Gustav III var ju i princip enväldig och räknas som en av de upplysta despoterna som genomdrev för folket gynnsamma saker. Tanken var att dessa skulle stå för tryckfrihet religionsfrihet och andra friheter, men skillnaden på kungar av guds nåde och upplysta despoter ligger inte i att den förra har mer makt än den senare, en despot är ju envåldshärskare. Skillnaden ligger i att den senare antas vara mer "upplyst" dvs förnuftig och human. Hur det verkligen stod till med den saken är en annan femma.

Voltaire spekulerar ju bara, och han var dessutom väldigt nära vän till fredrik den store, som råkade vara just vad Voltaire förespråkade. Det där med folkets makt, var väl en liten skräckinjagande tanke på den tiden. Att pöbeln skulle kunna styra var inget eftersträvansvärt hos de belevade människorna. De kunde inget och var bara en osammanhängande hop av löst folk. Vi såg ju också hur det gick när pöbeln fick för mycket makt under franska revolutionen. Voltaire har dock en motpol i Rosseau som förespråkade majoritetsvälde, vilket skulle innebära ett förtryck av individen.
Detta med politisk filosofi är delikata frågor.

[medundersåte]

Men förmodligen skulle de flesta hellre leva under en upplyst despot som fredrik den store eller Gustav III än en kung av guds nåde som när de fanns sällan tillät samma friheter som de här andra gjorde.

Och detta beror väl främst på att de upplysta despoternas friheter för en modern människa är mer lättbegripliga och bekanta än de friheter som kungarna av Guds nåde tillhandahöll.

/Kristofer

[Perra]

medundersåte skrev
Och detta beror väl främst på att de upplysta despoternas friheter för en modern människa är mer lättbegripliga och bekanta än de friheter som kungarna av Guds nåde tillhandahöll.

Kan du frächa upp mitt minne lite, vilka friheter tänker du på?

[medundersåte]

Kan du frächa upp mitt minne lite, vilka friheter tänker du på?

Vad jag menar är att de upplysta despoterna åtminstone till viss del införde sådant som tryck- och religionsfrihet som, även om det fanns vissa inskränkningar, hade i grunden samma betydelse som idag. Kungarna av Guds nåde brukar allmänt förläggas tidigare i historien, när samhället kan sägas ha varit mer kollektivt till sin natur. Idag är det ju den individuella friheten att själv välja religion som uppfattas som religionsfrihet medan det under 1600-talet var utövandet och inte valet av religion som innebar religionsfrihet. Det var därför som Gustav II Adolf kunde påstå i sin propaganda att han försvarade religionsfriheten trots att det med nutida ögon ser ut som om han tvingade svenskarna att ha en viss religion som de även tvingades ut i krig för.

/Kristofer

[Perra]

ja ur den aspekten är ju det en sorts religionsfrihet. " om vi inte åker ner till tyskland och slåss så kommer de upp hit och då får ni inte ha er religion längre"-frihet.

Annars var det skralt med politiska friheter på 1600-talet.

[medundersåte]

Annars var det skralt med politiska friheter på 1600-talet.

Andra tider, andra seder. Voltaire ansåg väl för övrigt att de svenska böndernas deltagande i riksdagen var ett ljus i mörkret.

/Kristofer