Tyska krigsfångar i Sibirien?
Tyska krigsfångar i Sibirien?
Hur länge kan de tänkas ha överlevt eller hållits tillfångatagna? En högst osäker källa påstod att hans far satt som krigsfånge i Sibiren så sent som till mitten av 90-talet. Han skulle ha fått möjlighet att besöka honom då. Kan det vara sant?
Vet du om farfadern satt kvar i ett läger eller levde han som fri man?
Min privata teori är att en och annan slog sina rötter där - mer eller mindre frivilligt - och just därför stannade kvar.
Rent historiskt var det ett vanligt mönster för krigsfångar i Sibirien - även om vi ju alla vet att tyska (och tysklands allierade) krigsfångar hade det värre än dessa historiska krigsfångar.
Min privata teori är att en och annan slog sina rötter där - mer eller mindre frivilligt - och just därför stannade kvar.
Rent historiskt var det ett vanligt mönster för krigsfångar i Sibirien - även om vi ju alla vet att tyska (och tysklands allierade) krigsfångar hade det värre än dessa historiska krigsfångar.
Först lägger du fram en egen teori, utan att ha något egentligt stöd för den, och hävdar att "en och annan" slog sig ned i Sibirien. Det vill säga ett fåtal. Därefter hävdar du att "rent historiskt" var det ett vanligt mönster bland krigsfångar i Sibirien att slå sig ned där. Det vill säga en ansenlig mängd. Därefter påpekar du att även om tyska krigsfångar och krigsfångar hos Tysklands allierade hade det värre än krigsfångarna i Sibirien så så var det ett vanligt mönster att de slog sig ned i Sibirien. Jag förstår inte riktigt hur du resonerar här, kan du förklara? Vidare, vad har du för källor för dina påståenden?Stefan skrev:Min privata teori är att en och annan slog sina rötter där - mer eller mindre frivilligt - och just därför stannade kvar.
Rent historiskt var det ett vanligt mönster för krigsfångar i Sibirien - även om vi ju alla vet att tyska (och tysklands allierade) krigsfångar hade det värre än dessa historiska krigsfångar.
mvh/ Daniel
Löwenhamn. Har du så svårt att tänka dig in i det jag skrev, så tar jag bort det bara. När du går på ditt pass som moderator har du min fullmakt att ta bort inlägget.
observera att här är det du som övertolkar. Men hur som helst, ta bort inlägget så slipper vi tjafsa.Därefter påpekar du att även om tyska krigsfångar och krigsfångar hos Tysklands allierade hade det värre än krigsfångarna i Sibirien så så var det ett vanligt mönster att de slog sig ned i Sibirien.
-
Halifírien
- Medlem
- Inlägg: 308
- Blev medlem: 8 mars 2004, 17:02
- Ort: Linköping
Nix, så skrev han inte alls. Jag tror han menade att de fanns mer eller mindre enstaka fall som stannade kvar, trots behandlingen. Har jag rätt?D. Löwenhamn skrev:
Därefter påpekar du att även om tyska krigsfångar och krigsfångar hos Tysklands allierade hade det värre än krigsfångarna i Sibirien så var det ett vanligt mönster att de slog sig ned i Sibirien.
Det smickrar mig att du accepterar mina funderingar som diskussionsunderlag utan att kräva handfasta bevis i tre exemplar 
,
Sovjet skapade dock nya rutiner. Riktiga läger upprättades - Gulag, och såvitt jag förstår - tämligen riktiga krigsfångeläger.
Min fundering är att vi vet ju att medan kriget pågick försökte sovjeterna få de tyska krigsfångarna att förklara sig som antifascister - ev med tanke på att skapa sovjettrogen tysk trupp. De hade föga framgång - utom med viss framgång bland en del officerare.
Jag kan således tänka mig att man gjorde motsvarande arbete även efter kriget. I så fall torde de ha haft större framgång nu, iom att kriget var slut och det inte längre fanns någon risk för aktiv tjänstgöring mot Tyskland. Och överleva vill man ju.
Fullföljer man tankegången så tänker jag mig att dessa som förklarade sig som antifascister fick lättare att få bo utanför lägret, kanske rent av bilda familj etc.
Gissningar och spekulationer, givetvis, men ganska rimliga tror jag.
, I historisk tid var det ju oftast så. Krigsfångarna och straffsända till Sibirien fick leva i samhället, ungefär som du skriver, och fungerade som ett slags inofficiell befolkningsökning. Detta gjordes delvis medvetet av staten - i brist på kompetenta frivillia invandrare.Gränsen mellan fånge och fri man respektive arbetsläger och vanlig tätort var väl ganska suddig i dåvarande Sibiriska Sovjet?
Sovjet skapade dock nya rutiner. Riktiga läger upprättades - Gulag, och såvitt jag förstår - tämligen riktiga krigsfångeläger.
Min fundering är att vi vet ju att medan kriget pågick försökte sovjeterna få de tyska krigsfångarna att förklara sig som antifascister - ev med tanke på att skapa sovjettrogen tysk trupp. De hade föga framgång - utom med viss framgång bland en del officerare.
Jag kan således tänka mig att man gjorde motsvarande arbete även efter kriget. I så fall torde de ha haft större framgång nu, iom att kriget var slut och det inte längre fanns någon risk för aktiv tjänstgöring mot Tyskland. Och överleva vill man ju.
Fullföljer man tankegången så tänker jag mig att dessa som förklarade sig som antifascister fick lättare att få bo utanför lägret, kanske rent av bilda familj etc.
Gissningar och spekulationer, givetvis, men ganska rimliga tror jag.
Är det ingen som minns fallet för ett par år sedan med en gammal patient som hittades i ett ryskt sjukhus och som vårdarna trodde var galen p.g.a att det inte gick att förstå vad han sade.
Det visade sig att han kom från en liten by i vad jag har för mig antingen Rumänien , Tjeckien eller Ungern och att hans by efter andra världskriget hamnat på andra sidan gränsen.
Han antogs ha deltagit i andra världskriget på axelmakternas sida och hamnat i krigsfångeläger i Sovjet för att sedan hamnat i mentalsjukhus där han vistats tills han hittades för några år sedan.
Det visade sig att han kom från en liten by i vad jag har för mig antingen Rumänien , Tjeckien eller Ungern och att hans by efter andra världskriget hamnat på andra sidan gränsen.
Han antogs ha deltagit i andra världskriget på axelmakternas sida och hamnat i krigsfångeläger i Sovjet för att sedan hamnat i mentalsjukhus där han vistats tills han hittades för några år sedan.
Jag såg det nyligen på Axis forum. Tyckte det var ganska intressant. Ungerska krigsfångar behandlades tydligen lika illa som de tyska - framgick av forumet. Väldigt många av dem kom aldrig tillbaka.
Men denne man skickades alltså till det civila psyk-sjukhuset när det begav sig ist för att problemet skulle lösas på enklaste sätt.
Vilket kanske tyder att det var illa, men inte fullt så nattsvart.
Att personalen på sjukhuset under flera årtionden inte kände igen hans språk som ungerska torde vara en story för sig.
Men denne man skickades alltså till det civila psyk-sjukhuset när det begav sig ist för att problemet skulle lösas på enklaste sätt.
Vilket kanske tyder att det var illa, men inte fullt så nattsvart.
Att personalen på sjukhuset under flera årtionden inte kände igen hans språk som ungerska torde vara en story för sig.
Jag tänker inte ta bort något av ditt inlägg. Jag bad dig att utveckla eftersom jag inte förstod vad du menade och hur du resonerade. Om du inte vill förklara detta för mig är det ditt beslut och då kan jag bara beklaga.Stefan skrev:Löwenhamn. Har du så svårt att tänka dig in i det jag skrev, så tar jag bort det bara. När du går på ditt pass som moderator har du min fullmakt att ta bort inlägget.
observera att här är det du som övertolkar. Men hur som helst, ta bort inlägget så slipper vi tjafsa.Därefter påpekar du att även om tyska krigsfångar och krigsfångar hos Tysklands allierade hade det värre än krigsfångarna i Sibirien så så var det ett vanligt mönster att de slog sig ned i Sibirien.
mvh/ Daniel
Som svar på den ursprungliga frågan kan konstateras att Stalin var ovillig att lämna ifrån sig krigsfångar; han ansåg att deras slavarbete var ett slags betalning av krigsskadestånd. När han väl dog 1953 fanns ännu 20.000 krigsfångar kvar i lägren. Gulag började monteras ned genast efter Stalins död, så man kan väl räkna med att så gott som alla krigsfångar återvänt till sina hemland vid mitten av femtitalet. (siffrorna från Anne Applebaums bok Gulag).
-
Andreas Wien
- Medlem
- Inlägg: 758
- Blev medlem: 23 mars 2002, 19:09
- Ort: Wien, Österrike
Jag kan bara svara pa de "Ostmarkiska" soldaterna i Wehrmacht:
Totalt sett, sa blev 494.923 österrikare krigsfangar under det andra världskriget. 335.334 österrikare befann sig i västliga fangläger 159.589 i östliga fangläger. Atervändantet av krigsfangar fran de västliga lägren (USA, Storbritannien, Frankrike och Belgien) var, mer eller mindre avslutad 1946. De sista kom hem 1948.
I öst var det annorlunda. Den sista officiella gruppen krigsfangar ifran öst (Sovjetunionen, Polen och Jugoslavien) kom hem den 23 december 1956.
Sedan 1956 har ytterliggare ca 30 "inofficiella" krigsfangar och civila kommit hem ifran öst, där den sista bortrövade civilisten kom hem 1994.
Den sista österrikiska soldaten kom hem 2002, efter att ha börjat ett nytt liv i Vitryssland efter kriget med den fru som räddade honom ifran en partisanavrättning under kriget.
Mvh Andreas Wien
Totalt sett, sa blev 494.923 österrikare krigsfangar under det andra världskriget. 335.334 österrikare befann sig i västliga fangläger 159.589 i östliga fangläger. Atervändantet av krigsfangar fran de västliga lägren (USA, Storbritannien, Frankrike och Belgien) var, mer eller mindre avslutad 1946. De sista kom hem 1948.
I öst var det annorlunda. Den sista officiella gruppen krigsfangar ifran öst (Sovjetunionen, Polen och Jugoslavien) kom hem den 23 december 1956.
Sedan 1956 har ytterliggare ca 30 "inofficiella" krigsfangar och civila kommit hem ifran öst, där den sista bortrövade civilisten kom hem 1994.
Den sista österrikiska soldaten kom hem 2002, efter att ha börjat ett nytt liv i Vitryssland efter kriget med den fru som räddade honom ifran en partisanavrättning under kriget.
Mvh Andreas Wien
