Ekonomisk historia - kostnadslägets betydelse
Ekonomisk historia - kostnadslägets betydelse
Detta är en aktuell fråga idag i vårt land, vi har ett högt kostnadsläge för vår industri vilket medför att företag flyttar till andra länder. I förlängningen sägs detta leda till en ekonomisk tillbakagång för vårt land.
Finns det någon historisk parallell till detta? Dvs finns det något tidigare exempel i historien på ett land som på grund av ett för högt kostnadsläge har drabbats av en ekonomisk tillbakagång?
Finns det någon historisk parallell till detta? Dvs finns det något tidigare exempel i historien på ett land som på grund av ett för högt kostnadsläge har drabbats av en ekonomisk tillbakagång?
Sverige i slutet av 1980- talet drabbades av att 200.000 jobb försvann i den privata sektorn. Ett ekonomiskt bakslag vi fortfarande inte hämtat oss ifrån. Till stor del beroende på att det svenska kostnadsläget var för högt, p g a inflationspolitiken.
Det som är nytt idag jämfört med tidigare är att det är så oändligt mycket lättare att flytta jobben.
Det som är nytt idag jämfört med tidigare är att det är så oändligt mycket lättare att flytta jobben.
Tveksamt om det går att jämföra kostnadsexplosionen i mitten av 70-talet då både löner och skatter steg kraftigt och ledde till devalveringar och inflation tills regering och riksbank lade om politiken 1990. Men det var iaf ett bra exempel på att ett land prissätter sig ur marknaden, vilekt fick stora ekonomiska konsekvenser.
Den utflyttning av jobb som sker nu tycks vara en mer naturlig följd av en utvidgad fri marknad där länder med långa löner får möjlighet att konkurrerar på lika villkor, vilket på sikt höjer deras löner mot vår nivå och ökar deras efterfrågan på bl a de produkter som säljs från Sverige. När de tillverkar samma produkt till ett lägre pris så ökar också konumenteras köpkraft i Sverige och annorstädes. Ju bättre arbetsfördelning, desto högre tillväxt och konvergerande löner mellan olika länder.
Den utflyttning av jobb som sker nu tycks vara en mer naturlig följd av en utvidgad fri marknad där länder med långa löner får möjlighet att konkurrerar på lika villkor, vilket på sikt höjer deras löner mot vår nivå och ökar deras efterfrågan på bl a de produkter som säljs från Sverige. När de tillverkar samma produkt till ett lägre pris så ökar också konumenteras köpkraft i Sverige och annorstädes. Ju bättre arbetsfördelning, desto högre tillväxt och konvergerande löner mellan olika länder.
Jo på sikt är det nog bra, för arbetarna i sverige som fick kicken, tja vad ska man säga, jag förstår att de röstar nej till eu, emu och är anti globalistererik_nils skrev:Tveksamt om det går att jämföra kostnadsexplosionen i mitten av 70-talet då både löner och skatter steg kraftigt och ledde till devalveringar och inflation tills regering och riksbank lade om politiken 1990. Men det var iaf ett bra exempel på att ett land prissätter sig ur marknaden, vilekt fick stora ekonomiska konsekvenser.
Den utflyttning av jobb som sker nu tycks vara en mer naturlig följd av en utvidgad fri marknad där länder med långa löner får möjlighet att konkurrerar på lika villkor, vilket på sikt höjer deras löner mot vår nivå och ökar deras efterfrågan på bl a de produkter som säljs från Sverige. När de tillverkar samma produkt till ett lägre pris så ökar också konumenteras köpkraft i Sverige och annorstädes. Ju bättre arbetsfördelning, desto högre tillväxt och konvergerande löner mellan olika länder.
- Rubber Duck
- Medlem
- Inlägg: 458
- Blev medlem: 23 juli 2003, 14:01
- Ort: Sollentuna
Re: Ekonomisk historia - kostnadslägets betydelse
Ett historiskt exempel är Storbritannien, som 1925 återinförde guldmyntfoten. Guldmyntfoten hade övergivits under det första världskriget.LasseMaja skrev:Detta är en aktuell fråga idag i vårt land, vi har ett högt kostnadsläge för vår industri vilket medför att företag flyttar till andra länder. I förlängningen sägs detta leda till en ekonomisk tillbakagång för vårt land.
Finns det någon historisk parallell till detta? Dvs finns det något tidigare exempel i historien på ett land som på grund av ett för högt kostnadsläge har drabbats av en ekonomisk tillbakagång?
Trots att Storbritannien hade drabbats av kraftig inflation under kriget, knöts pundet till samma nivå som före kriget. Det innebar ett högre kostnadsläge och därmed försämrad konkurrenskraft för den brittiska industrins, vilket ledde till deflation och recession, som drabbade hela det brittiska samväldet. 1931 tvingades Storbritannien åter lämna guldmyntfoten.
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
erik_nils skrev:möjlighet att konkurrerar på lika villkor,
På lika villkor handlar det nog inte om, inte för Sverige, USA och många andra länder i industrivärlden, när dessa har högre lönekostnad.
erik_nils skrev:vilket på sikt höjer deras löner mot vår nivå
Senaste exemplet var en fabrik i Kina som tyckte den placeringen de hade vid kusten var dålig eftersom lönerna började öka bland deras anställda (
Har vi inga arbeten så har vi ingen köpkraft. Alla i Sverige kan inte syssla med lågintensiva arbeten så som IT, forskning mm. (Som för övrigt också börja flyttas utomlands:lol: ) Jag tror inte ett strunt på det så kallade "postmoderna samhället". (Som för övrigt bara är ett nytt sätt att organisera industrisamhället, sälja produkter på ett nytt sätt genom Internetaffärer och ändra folks fritid) Vad ska vi exportera?erik_nils skrev:och ökar deras efterfrågan på bl a de produkter som säljs från Sverige. När de tillverkar samma produkt till ett lägre pris så ökar också konumenteras köpkraft i Sverige och annorstädes.
Faktum är att de arbeten som skapas i både USA och i Sverige är inte så kallade höglönearbeten, utan låglönearbeten. Under finansbubblans absurda dagar trodde tydligen alltför många politiska beslutsfattare att de nya jobben skulle i huvudsak bestå av konsult- och expertarbeten. (sic!)
/Martin
Senast redigerad av 3 Martin Tunström, redigerad totalt 16 gång.
Sant! Faktum är också att nu när regeringen öppnar budgetkranarna, så tycks de flesta satsningarna ske inom just låglöneyrken. Den yrkeskategori som förväntas växa inom en snar framtid är ju dessutom vården.Martin Tunström skrev:Har vi inga arbeten så har vi ingen köpkraft. Alla i Sverige kan inte syssla med lågintensiva arbeten så som IT, forskning mm. (Som för övrigt också börja flyttas utomlands:lol: ) Jag tror inte ett strunt på det så kallade "postmoderna samhället". (Som för övrigt bara är ett nytt sätt att organisera industrisamhället, sälja produkter på ett nytt sätt genom Internetaffärer och ändra folks fritid) Vad ska vi exportera?
Faktum är att de arbeten som skapas i både USA och i Sverige är inte så kallade höglönearbeten, utan låglönearbeten. Under finansbubblans absurda dagar trodde tydligen alltför många politiska beslutsfattare att de nya jobben skulle i huvudsak bestå av konsult- och expertarbeten. (sic!)
/Martin
Själv har jag upplevt en rolig sak på jobbet (slakteri). Massa sommarjobbare tas in, trots att det redan finns gott om folk, bortsett från att en del går på semester.
Själv är jag glad. Jag får tillfälle att lära upp de nya, lära mig själv nya grejer (mångsidighetstillägg) och dessutom har jag fått en löneförhöjning på nästan 30 krononr i timmen (!) utan att be om det.