SS Ondskans Mäktiga Redskap av Guido Knopp ute nu

[Necros]

Ny bok som släpptes på svenska idag hos AdLibris.

SS Ondskans Mäktiga Redskap av Guido Knopp.

Vad tror ni?

Jag läste just ut hans bok Hitlers Krigare och tyckte att den var läsvärd, så jag tror nog att jag även kommer att köpa denna.

/Mikael Sundholm

Edit: rättat stavfel

[PK]

Bara titeln på boken får mig att bli väldigt skeptisk till innehållet av denna bok, men jag kan såklart ha fel...

/PK

[Armfeldt]

SS Ondskans Mäktiga Redskap finns med i SMB:s WW2-serie. Den är enligt SMB väldigt populär i Tyskland, så dålig tror jag inte att den är.

[Martin Lundvall]

Rätta mig gärna om jag har fel men jag har fått intrycket att Guido Knopp är en dålig författare. Dålig som Bosse Schön. Just av denna anledning har jag undvikt hans böcker. Har jag gjort fel när jag fullständigt har struntat i hans böcker?

/Martin

[B Hellqvist]

De tv-serier han gjort (Hitlers krigare, Hitlers hantlangare, Hitlers kvinnor, Hitlers trädgårdsmästare...) har i mina ögon varit rätt så tendentiösa, typ "här har vi några personer som var dumma nog att följa en dåre och nu ska de få sota för det en gång till". Visserligen så var SS en av historiens mer perverterade organisationer, men titeln luktar lite väl mycket sensationalism.

[Schwalbe]

Han är väl journalist?
Även om jag granskar allt jag läser hårt, så är jag extra noga med journalister. Men alltid står det nått man har nytta av

[Necros]

Han är även fil. dr. i historia.

/Mikael Sundholm

[MD650]

Har läst ut boken och uppfattar den som något vriden.
Jag får uppfattningen att Knopp har bestämt sig redan innan han skrev boken och lägger fram påståenden och drar slutsatser utan att ha riktigt torrt på fötterna.

[Martin Tunström]

Jag läste boken med stort intresse och uppskattade citaten, däremot blev jag förundrad att han inte satt ut fotnoter, utan i slutet av boken skrivit namnet på kapitlens titel och under respektive skrivit de böckerna han har använt sig av. Borde inte en professor i Historia skriva fotnoter enligt det traditionella sättet? (Fast det finns en del andra som också gör på det sättet..) Vad anser två av våra skalmän Löwenhamn och Månsson som är intresserade av SS och Waffen SS om den litteratur Knopp använt sig under t.ex. kapitlena "Döskallen" och "Waffen SS"? För övrigt kan jag väl säga att Knopp inte hade som uppgift att skriva om olika battaljer, slagordningar eller vem som förde befäl över vilken division. Utan för att just belysa SS som den nazistiska statens förlängda arm, den arm som skulle krossa allt motstånd, inom landet och utanför landet med alla medel. (från utrotningsläger till divsioner som stred mot rikets fiender)

/Martin

[Martin Månsson]

Vad anser två av våra skalmän Löwenhamn och Månsson som är intresserade av SS och Waffen SS om den litteratur Knopp använt sig under t.ex. kapitlena "Döskallen" och "Waffen SS"?

Om man ser krasst till historien om SS som organisation som Knopp vill berätta så tycker jag att det finns betydligt bättre böcker om detta. Som lättläst och lättåtkomlig bok om detta blodiga imperium har han lyckats och kommer få många läsare. Dock finns det mycket att anmärka på, en sak är alla de översättningsmissar och sakfel som förekommer. Just översättningen och dess brister är Knopp utan skuld till. Faktafelen är dock hans. Jag skall ge ett axplock av dessa längre fram.

Redan på första sidan återfinns det första översättningsfelet, "Trohet är din ära", SS motto var "Mein Ehre heisst Treue" eller Min ära heter trohet. De germanska SS förband som sattes upp under kriget bar även de detta motto, såväl i Danmark som Norge översattes det Min ära heter trohet, men i Sverige har man missat detta.

Angående påståendet på första sidan att dödskallen användes första gardets reservpionjärregemente är sant men det fanns fler enheter som bar dödskallen på sin uniform, Dödskallehusarerna under von Mancksen till exempel. Skallen har vi diskuterat här otaliga gånger och de flesta hoppas jag nu vet om att användandet av denna ingalunda började med SS. Även svenska soldater har burit denna på sin uniform.

Heydrich omnämns som SS blivande ledare, något som kanske hade blivit aktuellt om Himmler avlidit under kriget och Heydrich inte blivit utsatt för ett attentat. Detta anser jag vara en ren spekulation utan att ha något konkret fakta att stå på. I Nürnberg klassades inte hela organisationen som kriminell, bla SS-Reiterei stod utanför domen, förvisso endast en mycket liten del av SS men likväl är påståendet i och med detta felaktigt.

Andra citatet på sidan 18 undrar jag i mitt stilla sinne vad det har med SS att göra, lägren sköttes vid 1933 av SA.

På sidan 32 finns följande citat som enligt Knopp var SS första direktiv: "Kroniska alkoholister, tvättkärringar och andra lastbara individer göre sig icke besvär". Må så vara att detta direktiv uttalades vid rekryteringen till Stosstrupp Adolf Hitler, det vet jag faktiskt inte, SS första direktiv som utfärdades av Reichsführer-SS Erhard Heiden den 13 september 1927 var följande: "SS deltar aldrig i diskussionerna på medlemssammankomsterna. Det tillhör dessa personers politiska skolning att vara närvarande vid diskussionsaftnarna. Under föredraget får ingen SS-man röka och ingen får lov att lämna lokalen."
En viss skillnad.......

Att mördarna från de långa knivarnas natt skulle belönats med en hedersdolk är första gången jag läser. (Sid. 66) Det fanns en Ehrendolch, äredolk men den delades knappast ut för deltagandet vid denna mordorgie! I sådana fall måste morden på SA ledarna pågått länge och innefattat oerhörda mängder SS män, jag vet sådana som fick den under kriget samt en rad norrmän bland andra, jag undrar hur många av dessa som var på plats 1934??

Angående von dem Bachs påstående att Himmler skulle ha kastat upp vid besök hos ett likvideringskommando (sid.109) är en uppgift som det råder delade meningar om. Det finns en rad olika påståenden vad som skulle ha inträffat vid detta tillfälle. Faktum är att ingen med säkerhet kan säga vad som skett och inte skett. Rekommenderar boken ”Dienstkalender Heinrich Himmlers 1941/42” för ytterligare information.

På sidan 126 är Heydrich enligt Knopp chef för SD, Gestapo och Kripo. Detta är fel, han var chef för RSHA. Inom RSHA fanns SD, Gestapo, Kripo mm. Han hade mellan 1934-1936 varit chef för Gestapo, mellan 1931 och 1939 för SD, aldrig för Kripo (Arthur Nebe).

På sidan 134 skrivs det om Karl von Eberstein, eg Friedrich Karl Freiherr von Eberstein som en vän till familjen, det var han förvisso, han var till och med Heydrichs gudfar. Dock var von Eberstein inte chef för SA i München, han hade hjälpt Heydrich att vinna inträde i SS och detta var på våren/försommaren 1931. Med tanke på att Heydrich mötte Himmler den 16 juni 1931 hade von Eberstein befattningen som Abteilungsleiter im Quartiermeisteramt der Obersten SA Führung (1 februari 1931 – 15 september 1931), avdelningschef för kvartersmästarbyrån för SA högsta ledning. Först den 1 juli 1932 blev von Eberstein chef för SA-Gruppe Hochland i München.

På sidan 148 finns en SS-grad nämnd som jag aldrig under 15 års tid stött på tidigare, graden SS-Untersturmbannführer, det fanns inte någon sådan grad inom SS någonsin. På sidan 156 står det följande: När Heydrich i april 1941 för första gången träffade byråchefen för RSHA….. Jag undrar vilken person som åsyftas här, Heydrich var chef för RSHA, hade han ett möte med sig själv i en spegel?

Vad det gäller kapitlet ”Dödskallen” som Martin frågade efter så är detta ett område där jag äger begränsad kunskap. Jag har aldrig intresserat mig för de grymheter och hemskheter som utspelade sig i lägren. Vad det gäller litteraturen Knopp har använt sig av vågar jag heller inte uttala mig om, dock saknar jag följande utmärkta verk om utrotningen mm:

Richard Breitman – The architect of Genocide. (Denna finns dock angiven som källa i kapitlet Heydrichs styre mm)
Yisrael Gutman & Michael Berenbaum – Anatomy of the Auschwitz Death Camp
William W. Mishell – Kaddish for Kovno Life and death in the Lithuanian Ghetto 1941 – 1945
Yitzhak Arad, Shmuel Karakowski & Shmuel Spector – The Einsatzgruppen Reports

Fler verk som hade kunnat användas är Frensh L. McLeans böcker om Einsatzgruppen mm, hans lysande bok ”The Cruel Hunters” (Om Dirlewanger) hade inte gjort bort sig som källa i de berörda kapitlen.

För att få en bra åsikt om dessa källor hänvisar jag till David Thomson på AHF, moderator för Holocaustavdelningen, han är mycket insatt i ämnet. Måhända Lindir som jag uppfattar som väl påläst i ämnet kan ge ett utlåtande. För den/de som hyser invändningar mot Zyklon B och hävdar att det enbart användes som bekämpningsmedel mot skadedjur/ohyra så glöm det. Zyklon B är kristalliserat cyanväte och är oerhört giftigt för alla levande organismer. Det räcker med en väldigt liten mängd för att ta död på en människa.

Vad det gäller källitteraturlistan över kapitlet om Waffen-SS så saknas en lång rad av adekvata referensverk. De flesta av de referensverk han hänvisar till är bra eller mycket bra. Nu har Knopp inte avsikten att skriva superdetaljerat om någon SS enhet varför mycket måste ha lämnats därhän. Det är svårt, om inte omöjligt, även för Knopp, att på 364 sidor berätta om hela SS, Waffen-SS inkluderat. Lite känns det som om han valt litteratur som passat hans syften.

Boken är alltigenom skriven på ett negativt sätt och jag saknar objektivitet och neutralitet. Med det så menar jag inte att man på något sätt skall förringa de brott mot mänskligheten som begicks. Överlag är boken fylld med negativa eller nedsättande superlativ, något som tyvärr är väldigt vanligt, inte bara om SS utan om väldigt många organisationer och enskilda personer som verkat inom en totalitär stat. Ingen förnuftig människa är omedveten att Naziregimen, Stalins, Pol Pots, Maos, Che Guevaras, för att nämna några, gärningar, terror, mord och förföljelser är något annat än vidriga, brottsliga och allmänt avskyvärda. Dock finner jag att läsa en bok om 300 – 400 sidor där sida upp och sida ner innehåller är fulla med dylika kommentarer har ett lågt värde som historisk bok. Jag är väl en av få som anser att Beevors böcker inte är bra, detta av samma anledning. Jag är personligen av den uppfattningen att en historisk bok, oavsett ämne skall skrivas objektivt och neutralt. Oavsett hur bestialiska och vidriga handlingarna är. I de flesta fall är handlingarna så vidriga och hemska att de talar för sig själva. Vad jag sedan själv personligen tycker är en annan sak och en författares personliga tycken och tänkanden skall inte fästas på papper i ett historiskt verk.
Det finns betydligt bättre böcker om SS än Knopps. Jag vidhåller fortfarande att det bästa verket om SS som publicerats på svenska är Heinz Höhnes bok ”Hitlers SS och Gestapo”.

En bok som jag gärna skulle vilja se en svensk översättning på är Robert Lewis Kohls bok ”The Black Corps – The structure and power struggles of the Nazi SS”, enligt min åsikt den bästa boken som skrivits i ämnet. George C Browders båda volymer om SD, Gestapo och SIPO är mycket rekommenderbara.

Må så vara att Guido Knopp är professor, det hjälps inte anser jag. Med ett flertal böcker och tv program har han liksom många andra insett att andra världskriget säljer bra. Det finns en rad författare som producerar böcker på ackord, ju mer desto mer pengar. Det är ”inne” med lättlästa och generella historieböcker, på gott och ont. Som generell historiebok är den som sagt lättsmält och lättillgänglig. Som historiskt referensverk, totalt oanvändbar. Jag vill minnas att Daniel vid något tillfälle skrev att studenter vid universitet i Tyskland inte får använda Knopps böcker som källitteratur, jag är inte förvånad.

Frilandjournalisten Mattias Hagberg skrev i Göteborgsposten för några månader sedan bland annat om den nya biografin om Churchill. Jag citerar slutklämmen i hans korta artikel som jag anser vara belysande. ”Myter är viktiga som konkreta och pedagogiska bilder för att skapa och bibehålla värderingar, men samtidigt är de farliga. De tenderar att låsa fast oss i ensidiga föreställningar om gott och ont, och därmed hindrar oss från att se hur mångfacetterad och sammansatt verkligheten alltid är.”

Betyg: 2/5

Martin

[Marcus]

Tack Martin för denna förträffliga och sakliga kritik.

Jag har själv inte läst boken så jag kan inte uttala mig om den, dock vill jag instämma i berömmet för en annan bok, nämligen Robert Lewis Kohls bok ”The Black Corps – The sturcture and power struggles of the Nazi SS”.

/Marcus

[Martin Tunström]

Ett stort tack ska du ha Martin för din syn av Knopps bok. Ska för övrigt försöka få tag i boken ”Hitlers SS och Gestapo” som du tipsade om.

/Martin

[Tomas Ibsen]

Det var mycket intressant läsning Martin!
Du gillar inte Beevors böcker säger du? Är det något du anser man bör undvika helt och hållet? (Har bägge, inte läst dom än.)


OT:

Kan du/annan ge några exempel på böcker om förintelsen? Känner att jag borde lära mig lite mer än det jag kan nu. /OT

[Daniel L]

Vad anser två av våra skalmän Löwenhamn och Månsson som är intresserade av SS och Waffen SS om den litteratur Knopp använt sig under t.ex. kapitlena "Döskallen" och "Waffen SS"

Jag har inte läst Knopps bok men martin verkar ha gett en mycket bra recension. Förövrigt kan jag nämna att Guido Knopp är hedersdoktor i historia, inget annat.

mvh/ Daniel

[Martin Månsson]

Du gillar inte Beevors böcker säger du? Är det något du anser man bör undvika helt och hållet? (Har bägge, inte läst dom än.)

De har visst läsvärde men jag personligen anser att Stalingrad innehåller för mycket av Beevors personliga tyckanden. Delar av Berlinboken är påhittad, konspirationen mot Himmler tex. är uppdiktad liksom delar av hans beskrivningar hur stämmningen i Hitlers bunker var.

Den i särklass bästa skildringen om läget i bunkern och de sista dagarna innan kapitulationen står att finna i boken "Bunkern" av James P. O'Donnell och Uwe Bahnsen. Boken är utgången sedan länge men kan hittas på antikvariat. Boken bygger på intervjuer med bla Ernst-Günther Schenck, Wilhelm Mohnke, Rochus Misch, Albert Speer m.fl. Jag hade förmånen att ha kontakt med Hermann Fegeleins adjutant Johannes Göhler i flera år, hans berättelser stod i "viss" kontrast mot det Beevor skriver om bunkern mm.

Som jag även skrivit tidigare i detta forum kunde jag med hjälp av Göhler och Hitlers forna adjutant Otto Günsche få fram att det Schön påstod att en svensk skulle varit vittne till Hitlers bröllop och död var uppdiktat. Günsche svarade: "Ingen svensk var någonsin i bunkern, jag om någon borde veta detta".

Martin