Nationalismen
Nationalismen
En av världens allra starkaste "läror", återfinns på de flesta ställen. När kom den, vad beror den på, behövs den?
-
Den stegrande kamelen
- Medlem
- Inlägg: 991
- Blev medlem: 23 mars 2002, 21:08
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Nationalismen
...och har den diskuterats förut?LasseMaja skrev:När kom den, vad beror den på, behövs den?
viewtopic.php?t=5294
Oj tusan och det var jag då med, jaja, nåväl denna tråden härrör ifrån den boken jag läser just nu och jag kanske borde presentera några teser därifrån. från Carlton H. Hayes syn på nationalismen:
Nationalismen framträder på 1700-talet och den första nationalismen är den "humanistiska nationalismen" och denna uppkommer ur Upplysningens idéer. Den humanistiska nationalismen är en tolerant lära som främst går ut på att de styrande skall se till "folkets" bästa och inte sit eget, någon ätt eller speciell grupps bästa.
Sedan följer fler stadier i nationalismens utveckling, Jakobinsk, traditionell, liberal och slutligen integrerad.
Nationalismen framträder på 1700-talet och den första nationalismen är den "humanistiska nationalismen" och denna uppkommer ur Upplysningens idéer. Den humanistiska nationalismen är en tolerant lära som främst går ut på att de styrande skall se till "folkets" bästa och inte sit eget, någon ätt eller speciell grupps bästa.
Sedan följer fler stadier i nationalismens utveckling, Jakobinsk, traditionell, liberal och slutligen integrerad.
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
"Nationalismen som ideologi är precis lika gammal som nationalstaterna"(Hettne m.fl. sid 75)
Vi kan alltså spåra de nationalistiska strömningarna tillbaka till den Westfaliska freden 1648. Den Westfaliska eran som tiden efter den nyss nämnda freden populärt kallas. I det westfaliska fredstraktatet stadgades att staterna är suveräna aktörer över sina respektive teritorier och befolkning, detta återspeglas i den mellanstatliga organisationen FN och dess ickeinblandningsprincip.
Två linjer kan skönjas för framväxten av nationalism (med stöd av Hettne m.fl.); den beställda och den akademiska.
Den beställda nationalismen kom uppifrån av statens elit med homogeniserings processer såsom ett gemensamt språk med fastställd grammatik och ordföråd. Allmän värnplikt användes som en av agenterna för den påbjudna nationalismen, i Tyskland där områden bildade regementen och garnisoner (Ibid sid. 175). Motsattsen skedde i Italien där regementen och garnisonerna var sammansatta av individer från olika delar av den Italienska enheten, detta ledde till en lägre militär effektivitet som accepterades då den skulle skapa Italienaren (Ibid, sid 177).
Den akademiska nationalismen kommer från universiteten där forskare sökte fastställa statens gränser genom likheteten i språket - där det talade språket blev alltför olika kunde en gräns dras, viss problematik kan skönjas med denna metod med tanke på att folk i dessa gränsområden ofta var tvåspråkiga och därmed lades grund för senare tiders gränskonflikter. (Kedourie) Överklassens sysselsättning kan hänföras till denna gren, då vid en viss tidpunkt blev det "inne" att ta till sig det pittoreska bondaktiga kulturarvet med historier och sånger som sedan blev nationalmyter och folkvisor. (Hettne m.fl. kap 6 "Nationernas minne och själ")
Dessa två grenar kan sammanfogas genom Ernst Gellner som hävdade överhetens betydelse och industrialiseringens krav och Benedict Anderson som hävdade nationen som en föreställd gemenskap som leder till att olika landsändar kan förstå och identifiera sig med varandra. Resonemanget blir i då bearbetad for en figur.
(ha fantasi nu)
Triangel med spetsen nedåt. Vänstra spetsen har texten: industrialisering, högra spetsen har texten: demokratisering. Mellan dessa två spetsar texten: homogenisering. Vid den nedersta spetsen texten: nationalisering.
Källa: Hettne m.fl sid 165
Referenser
Björn Hettne, Sverker Sörlin & Uffe Östergård 1998, Den globala nationalismen Stockholm: SNS-förlag
Ellie Kedourie 1995, Nationalismen: En studie av nationalismen som ideologi Stockholm; SNS-förlag
Vi kan alltså spåra de nationalistiska strömningarna tillbaka till den Westfaliska freden 1648. Den Westfaliska eran som tiden efter den nyss nämnda freden populärt kallas. I det westfaliska fredstraktatet stadgades att staterna är suveräna aktörer över sina respektive teritorier och befolkning, detta återspeglas i den mellanstatliga organisationen FN och dess ickeinblandningsprincip.
Två linjer kan skönjas för framväxten av nationalism (med stöd av Hettne m.fl.); den beställda och den akademiska.
Den beställda nationalismen kom uppifrån av statens elit med homogeniserings processer såsom ett gemensamt språk med fastställd grammatik och ordföråd. Allmän värnplikt användes som en av agenterna för den påbjudna nationalismen, i Tyskland där områden bildade regementen och garnisoner (Ibid sid. 175). Motsattsen skedde i Italien där regementen och garnisonerna var sammansatta av individer från olika delar av den Italienska enheten, detta ledde till en lägre militär effektivitet som accepterades då den skulle skapa Italienaren (Ibid, sid 177).
Den akademiska nationalismen kommer från universiteten där forskare sökte fastställa statens gränser genom likheteten i språket - där det talade språket blev alltför olika kunde en gräns dras, viss problematik kan skönjas med denna metod med tanke på att folk i dessa gränsområden ofta var tvåspråkiga och därmed lades grund för senare tiders gränskonflikter. (Kedourie) Överklassens sysselsättning kan hänföras till denna gren, då vid en viss tidpunkt blev det "inne" att ta till sig det pittoreska bondaktiga kulturarvet med historier och sånger som sedan blev nationalmyter och folkvisor. (Hettne m.fl. kap 6 "Nationernas minne och själ")
Dessa två grenar kan sammanfogas genom Ernst Gellner som hävdade överhetens betydelse och industrialiseringens krav och Benedict Anderson som hävdade nationen som en föreställd gemenskap som leder till att olika landsändar kan förstå och identifiera sig med varandra. Resonemanget blir i då bearbetad for en figur.
(ha fantasi nu)
Triangel med spetsen nedåt. Vänstra spetsen har texten: industrialisering, högra spetsen har texten: demokratisering. Mellan dessa två spetsar texten: homogenisering. Vid den nedersta spetsen texten: nationalisering.
Källa: Hettne m.fl sid 165
Referenser
Björn Hettne, Sverker Sörlin & Uffe Östergård 1998, Den globala nationalismen Stockholm: SNS-förlag
Ellie Kedourie 1995, Nationalismen: En studie av nationalismen som ideologi Stockholm; SNS-förlag
- Bilagor
-
- industrialisering-nationalism-demokrati.JPG (16.82 KiB) Visad 3629 gånger
Det går att urskilja tre huvudpositioner inom Nationalismforskningen, en funktionalistisk, en primordialistisk och en som kallas historisk. Den funtionalistiska är inriktad på kommunikationer och nätverk och dess betydelser för begrepp som nation och nationalitet, representeras bland annat av Karl Deutch och Ernest Gellner. Primordialisterna betonar nationalismens förankring i gammal etnisk patriotism, dit hör Anthony D. Smith och i viss mån Hugh Seton-Watson. "Historikerna" ser nationalismen som en inlärd tradition och gemenskapsfrämjande process och hit hör Benedict Andersson och E. J Hobsbawm.
allt enligt Sverker Sörlin i "Nationens röst" SNS förlag.
Jag ser att du här har med Gellner och Andersson i din modell. Betyder det att du tycker det är främst "funktionalisterna" och "historikerna" som har den vettigaste förklaringen till nationalismen och att "primordialisterna" inte stämmer lika bra?
allt enligt Sverker Sörlin i "Nationens röst" SNS förlag.
Jag ser att du här har med Gellner och Andersson i din modell. Betyder det att du tycker det är främst "funktionalisterna" och "historikerna" som har den vettigaste förklaringen till nationalismen och att "primordialisterna" inte stämmer lika bra?
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Helt rätt Jag anser inte att man skulle ha någon primordial anknytning till något så abstrakt som nationen i sin betydelse nationalstaten. Dock anser jag att människan har en medfödd förmåga till att känna anknytning till någon reel gemenskap såsom familjen eller en byagemenskap då vi är flockdjur.LasseMaja skrev: Jag ser att du här har med Gellner och Andersson i din modell. Betyder det att du tycker det är främst "funktionalisterna" och "historikerna" som har den vettigaste förklaringen till nationalismen och att "primordialisterna" inte stämmer lika bra?
Nä skall lägga mig i badet så ni får ge er till tåls innan det kommer mera.
J.K Nilsson
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Den primordiala nationalismen torde endast kunna nyttjas i forskningen om politiska eliter. Om premissen för att legitimera en stat inte inbegriper samtycket från befolkningen skulle då befolkningens ursprung inte vara relevant för en statsbildning.
I syfte att marginalisera den sittande eliten kan pretendenter hävda ett folkligt stöd som sedan måste levas upp till. Detta stöd kan utlösas genom att hävda farligheten för de andra som talar obegripligt, ser annorlunda ut och dessutom har annorlunda ritualer t.ex. katoliker - ortodoxa - muslimer. Därav kommer etnicitet och nationalismbegreppen in i statsbildningarna.
Det sönderfallande Jugoslavien falsifierar teorier som primordialism inom etnicitet och nationalitetsbegreppet. I sin förlängning kommer det primordiala begreppet att förblinda viss forskning. I sin artikel "Civilisationernas kamp" använder Samuel Huntington primordialismen som analysgrund för konflikter och finner, föga förvånad, att bl.a. islams gränser är blodröda. Om primordialismen skulle kunna användas som förklaringsmodell för krig och väpnad konflikt måste en konflikt som jugoslaviens stå som modell för övrigt mänskligt interagerande. Detta interagerande var inte jämnt inom Jugoslavien utan våldet förekom i olika utsträckning från Slovenien i norr till FYROM i söder. Som slutkläm i Civilisationernas kamp påstår Huntington att övriga civilisationer kan sluta sig samman för att bekriga väst, därmed har han skjutit sig i foten. I boken "The Clash of Civilizations And The Remaking of World Order" utvecklar Huntington sina resonemang om "civilisationer" utvecklar Huntington sina ideér men även här slutar resonemangen med att Väst bör bekriga de andra civilisationerna då dessa bryter mot de primordiala skillnaderna och sluter sig samman och hotar väst.
Kausualiteten mellan primordialism och konflikt är sålunda väldigt svag. I förlängningen blir då primordialistiska begreppet icke relevant för övrig forskning då det kan härledas till eliternas retorik och därmed en syntes mellan det historiska och funktionalistiska begreppet.
J.K Nilsson
I syfte att marginalisera den sittande eliten kan pretendenter hävda ett folkligt stöd som sedan måste levas upp till. Detta stöd kan utlösas genom att hävda farligheten för de andra som talar obegripligt, ser annorlunda ut och dessutom har annorlunda ritualer t.ex. katoliker - ortodoxa - muslimer. Därav kommer etnicitet och nationalismbegreppen in i statsbildningarna.
Det sönderfallande Jugoslavien falsifierar teorier som primordialism inom etnicitet och nationalitetsbegreppet. I sin förlängning kommer det primordiala begreppet att förblinda viss forskning. I sin artikel "Civilisationernas kamp" använder Samuel Huntington primordialismen som analysgrund för konflikter och finner, föga förvånad, att bl.a. islams gränser är blodröda. Om primordialismen skulle kunna användas som förklaringsmodell för krig och väpnad konflikt måste en konflikt som jugoslaviens stå som modell för övrigt mänskligt interagerande. Detta interagerande var inte jämnt inom Jugoslavien utan våldet förekom i olika utsträckning från Slovenien i norr till FYROM i söder. Som slutkläm i Civilisationernas kamp påstår Huntington att övriga civilisationer kan sluta sig samman för att bekriga väst, därmed har han skjutit sig i foten. I boken "The Clash of Civilizations And The Remaking of World Order" utvecklar Huntington sina resonemang om "civilisationer" utvecklar Huntington sina ideér men även här slutar resonemangen med att Väst bör bekriga de andra civilisationerna då dessa bryter mot de primordiala skillnaderna och sluter sig samman och hotar väst.
Kausualiteten mellan primordialism och konflikt är sålunda väldigt svag. I förlängningen blir då primordialistiska begreppet icke relevant för övrig forskning då det kan härledas till eliternas retorik och därmed en syntes mellan det historiska och funktionalistiska begreppet.
J.K Nilsson
Hejsan!
Jag undrar om nån har en bra förklaring till ordet Primordialism?
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
Etniciteten/nationstillhörigheten är fastställd redan vid födseln. Genom ditt släktskap på faders eller mer ovanligt moders sida fastställs "vad du är för något". I likhet med tidigare tysk lag var du tvungen att vara släkt med tyska medborgare på rätt nära håll för att kunna få ett tyskt medborgarskap om du saknade det. Etniciteten kan inte förändras du är vad du är född till.
Motsatsen kallas konstruktivism och din etnicitet/nationstillhörighet bestäms av omgivningen och omständigheterna. Etniciteten är föränderlig.
En tredje syn är instrumentialismen, vanligast att tillhörigheten bestämms av en elit. Exemplet skulle vara den etniska rensningen av danskar i skåne, den svenska kungen fastsällde att alla skåningar från och med nu var svenskar och inte danskar. Etniciteten föränderlig här likaså.
J.K Nilsson
Motsatsen kallas konstruktivism och din etnicitet/nationstillhörighet bestäms av omgivningen och omständigheterna. Etniciteten är föränderlig.
En tredje syn är instrumentialismen, vanligast att tillhörigheten bestämms av en elit. Exemplet skulle vara den etniska rensningen av danskar i skåne, den svenska kungen fastsällde att alla skåningar från och med nu var svenskar och inte danskar. Etniciteten föränderlig här likaså.
J.K Nilsson
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Som jag förstått det...
Promordialism (som kommer från engelska ordet primordial, ungefär ursprunglig, grundläggande) beskriver Nationalismen ungefär som att nationalitet/etnicitet existerar som något fundamentalt verkligt. Det är ungefär som att föreställa sig att ens namn, är vad man är. Jag är Dan. Om jag tappade minnet, förflyttades till en annan planet och hädanefter kallades `#%/KL(&%!, så skulle jag ändå vara Dan innerst inne. Det är vad jag föddes till, det kunde inte varit annorlunda. Det är inte bara ett namn, utan den person jag är lika väl som jag är människa. Samma sak med vem som är svensk eller japan.
Konstruktivism/Historisk tolkning av Nationalism, är att det hela är en konstuktion. Jag heter Dan därför att det är ett namn och mina föräldrar gav mig det. Jag kunde lika gärna döpts till `#%/KL(&%!, för det är bara en benämning bland andra. Nationella identiteter är alltså bara identiteter som finns i våran begreppsvärld för att vi lärt oss dem.
Instrumentalisn/Funktionalism tolkar Nationalismen som någonting som tjänar ett syfte. Det har varit praktiskt helt enkelt att dela upp grupper efter dessa beteckningar av någon anledning. Jag heter Dan för att det är praktiskt att jag har en (någorlunda) utmärkande benämning, och att andra vet min benämning, så när någon vill ha min uppmärksamhet så ropar de mitt namn och jag reagerar för jag tror det är mig de ropar på. Samma sak med nationella identiteter, någon gång i historien har det tjänat ett syfte att uppfinna dessa identiteter.
Mvh -Dan
Promordialism (som kommer från engelska ordet primordial, ungefär ursprunglig, grundläggande) beskriver Nationalismen ungefär som att nationalitet/etnicitet existerar som något fundamentalt verkligt. Det är ungefär som att föreställa sig att ens namn, är vad man är. Jag är Dan. Om jag tappade minnet, förflyttades till en annan planet och hädanefter kallades `#%/KL(&%!, så skulle jag ändå vara Dan innerst inne. Det är vad jag föddes till, det kunde inte varit annorlunda. Det är inte bara ett namn, utan den person jag är lika väl som jag är människa. Samma sak med vem som är svensk eller japan.
Konstruktivism/Historisk tolkning av Nationalism, är att det hela är en konstuktion. Jag heter Dan därför att det är ett namn och mina föräldrar gav mig det. Jag kunde lika gärna döpts till `#%/KL(&%!, för det är bara en benämning bland andra. Nationella identiteter är alltså bara identiteter som finns i våran begreppsvärld för att vi lärt oss dem.
Instrumentalisn/Funktionalism tolkar Nationalismen som någonting som tjänar ett syfte. Det har varit praktiskt helt enkelt att dela upp grupper efter dessa beteckningar av någon anledning. Jag heter Dan för att det är praktiskt att jag har en (någorlunda) utmärkande benämning, och att andra vet min benämning, så när någon vill ha min uppmärksamhet så ropar de mitt namn och jag reagerar för jag tror det är mig de ropar på. Samma sak med nationella identiteter, någon gång i historien har det tjänat ett syfte att uppfinna dessa identiteter.
Mvh -Dan
-
J.K Nilsson
- Medlem
- Inlägg: 2406
- Blev medlem: 21 februari 2004, 23:18
- Ort: Frösön
-
Dûrion Annûndil
- Medlem
- Inlägg: 4941
- Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
- Ort: Lite nordöst om Stockholm...
Mvh -DanNE på nätet skrev:De viktigaste ansatserna i studiet av etnicitet kan sammanfattas med primordialismen, som ser etnicitet som en essens eller kvalitet vilken definierar en folkgrupp, instrumentalismen, som definierar etnicitet utifrån primärt eliters politisk-ekonomiska motiv och intressen, och konstruktivismen, som definierar etnicitet som något som är skapat i historiska processer och sociala relationer. Tvistefrågorna har bl.a. rört huruvida etnicitet är en given kvalitet eller essens eller något som är skapat i historiska processer.