Källa: Nazismen som byggherreHuvudelementet i Berlinplanen var ett 120 meter brett och fem kilometer långt monumentalstråk i nord-sydlig riktning, som skulle röjas i Berlins centrala delar. Monumentalgatan skulle tillgodose paradernas och partifestligheternas behov av processionsvägar, uppmarschplatser och storslagna fonder.
Gatan dominerades av två jättebyggnader - en kupolbyggnad och en triumfbåge - både ritade efter amatörmässiga skisser som Hitler gjort på 20-talet. Allt skulle vara störst i världen. Centralstationen i söder [Min anmärkning: Südbanhof] skulle överträffa Grand Central Terminal i New York, Triumfbågen skulle med lätthet överväga sin parisiska motsvarighet och kupolbyggnaden rymma sjutton romerska peterskyrkor. En del av gatan planerades för Hotell, muséer, varuhus, banker och teatrar. Omvandlingen skulle vara klar 1950 och Berlin skulle då ha 10 miljoner invånare.
Nazisterna hade faktiskt också hunnit en bit på väg innan de äntligen stoppade arbetet under kriget: stadsplaner och ritningar över de viktigaste byggnaderna var klara, jättelika modeller byggda, marken bortlovad och delvis såld, en del byggnader hade rivits, grundläggning delvis påbörjats och importen av sten till projektet från andra länder pågick ända till 1942-43.
Planerna offentliggjordes successivt, men enligt Speer var Hitler rädd för att avslöja projektets dimensioner, eftersom han trodde att andra stater då skulle "ta upp konkurrensen" och bygga större, högre och rymligare.
Ett antal fotografier av modellerna ställdes dock ut i Kreml i Moskva under Ribbentropp-Molotv-paktens år 1939-40. Enligt Speer skulle de där mött Stalins uppskattning, vilket inte är särskilt förvånande med tanke på att den sovjetiska arkitekturen vid den tiden uppvisade flera drag som erinrade om dessa modeller.
/Martin
