Vikingatida vapen

[DIREWOLF75]

Men där har vi ett praktexempel på varför boken är föråldrad! Man använde faktiskt krökta klingor även i Europa (i liten omfattning dock) medan det fanns många raka svärdstyper i Orienten. Använde européerna tyngre kroppspansar? Svar nej, det trodde man förr i tiden men faktum är att t.ex. de osmanska turkarna och safavidiska persernas trupper ofta kunde vara minst lika tungt bepansrade som sina samtida Europeiska motsvarigheter. Användningen av brynja och överdragsrustningar var allmän i Mellanöstern och Asien.

Det finns alltid undantag. Men det är väl ingen som förnekar att kroppsbepansningen över lag var mer omfattande i Europa än i Japan eller i mellanöstern på medeltiden. Korsriddarna var ju ett bra exempel på detta som var oerhört "tunga" i förhållande till saracenernas "lätta" rytteri. Det råder väl heller ingen tvekan om att krökta svärd var vanligare i mellanöstern än i Europa.

Boken påstår för övrigt inte att alla europeiska soldater var tungt bepansrade och hade raka svärd och den påstår inte heller att alla arabiska soldater var lätt bepansrade med krökta svärd. Boken konstaterar endast varför en del svärd är krökta och andra inte. Med kunskapen om krökta respektive raka svärds funktionalitet kan man ju sedan dra egna slutsatser om dess förekomst osv...

Min poäng med att recitera detta var att påvisa att boken visst kan vara intressant även om inte allt stämmer till 100%. Jag kan dra flera exempel om det är någon som är intresserad...

Läste för länge sen om nån vapenhistoriskt intresserad grupp som testade olika vapen och rustningar genom att sätta rustningarna på nån form av "krashdockor" och sätta upp de så korrekt som möjligt.

Japanska rustningar kom de fram till skyddade ungefär lika bra mot skärande hugg som Europeiska, medans de var klart överlägsna mot icke skärande hugg(och mot slag med trubbiga föremål).

Och samma gällde för flera andra varianter av Asiatiska rustningstyper, så det är nog snarare så att rustningarna tvingat fram de mer effektivt skärande svärden än tvärtom.

[B Hellqvist]

Likväl så hade det varit att föredra om förlaget gett ut en aktuell bok, istället för en lömsk blandning av fakta och myter.

På tal om det, har du några boktips i ämnet?

Det finns tyvärr ingen bra litteratur på svenska, men en bra grundbok om medeltida riddarrustningar och -vapen är "Arms & Armor of the Medieval Knight" av David Edge och John M Paddock.

[UrsusRex]

Är det i Arms & Armor of the Medieval Knight" av David Edge och John M Paddock man kan läsa hur tillvägagångssätten att bygga rustning är?

/Björn

[Djinghis Khan]

Japanska rustningar kom de fram till skyddade ungefär lika bra mot skärande hugg som Europeiska, medans de var klart överlägsna mot icke skärande hugg(och mot slag med trubbiga föremål).

Du menar att de europeiska rustningarna var överlägsna mot hugg?

/DK M

[B Hellqvist]

Är det i Arms & Armor of the Medieval Knight" av David Edge och John M Paddock man kan läsa hur tillvägagångssätten att bygga rustning är?

/Björn

Det visas några detaljbilder i slutet mot boken, men det är ingen instruktion, utan snarare en närmare titt på vissa lösningar av t.ex. artikulation. Länken går till en bok som är mer inriktad på själva byggandet: http://www.bokus.com/cgi-bin/more_book_ ... 1581600984

[B Hellqvist]

Läste för länge sen om nån vapenhistoriskt intresserad grupp som testade olika vapen och rustningar genom att sätta rustningarna på nån form av "krashdockor" och sätta upp de så korrekt som möjligt.

Japanska rustningar kom de fram till skyddade ungefär lika bra mot skärande hugg som Europeiska, medans de var klart överlägsna mot icke skärande hugg(och mot slag med trubbiga föremål).

Och samma gällde för flera andra varianter av Asiatiska rustningstyper, så det är nog snarare så att rustningarna tvingat fram de mer effektivt skärande svärden än tvärtom.

Vilka europeiska rustningar? Talar vi om de ringbrynjebaserade rustningarna fram till 1200-talets mitt, övergångsformerna fram till omkring 1400, eller de högst sofistikerade plåtrustningarna från 1400- och 1500-talen?

[UrsusRex]

Är det i Arms & Armor of the Medieval Knight" av David Edge och John M Paddock man kan läsa hur tillvägagångssätten att bygga rustning är?

/Björn

Det visas några detaljbilder i slutet mot boken, men det är ingen instruktion, utan snarare en närmare titt på vissa lösningar av t.ex. artikulation. Länken går till en bok som är mer inriktad på själva byggandet: http://www.bokus.com/cgi-bin/more_book_ ... 1581600984

ahhh så heter den, kände igen omslaget, Tusen tack!!!!!

/B

[Three towns]

Har en fråga konstig sådan

Grejen är den att vi håller på med en "vikingafilm".
Men vill ha historiken rätt.
Då är det så att vi ska ett pilregn.
Vilket är det då jag undrar jo, Hur snabbt dör man när man träffas av en pil.
Man ser på film att dom trillar ner och dör direkt.
Men så har vi då på andra hållet, exempel i braveheart så när wallace får en pil i bröstet så hostar han lite, men 4-5 sekunder senare är han på benen igen som inget ting har hänt.

Jag vet att det är en konstig fråga.
Men jag tippar på att ifall man kan få svar på en sådan fråga så borde det vara här. MVH Erik

[Ja77]

Det beror på var pilen tar och på individen. Om pilen inte tar en atär eller något viktigt organ som hjärna/hjärta skulle jag tro att individen faller omkull vrålandes av smärta och blir kvar men dör inte på fläcken men mycket väl av infektion eller problemet med punkterade tarmar.

Skulle också tro att en person full av arderelelin (stavning) kanske inte märker det men som skakt det beror på var pilen tar.

[Three towns]

Tack så mycket!
Då kan man alltså improvisera lite vem som dör och liknande.
Tack!!

[UrsusRex]

En pil, en gevärskula, en kniv, ett svärd, en hammare. Alla dödar de på samma sätt.

1, Ett abrupt blodtrycksfall vilket får hjärnan att sluta fungera, detta innebär som sagts träff i vitala organ eller blodomlopp.

2, Att centrala nervsystemet förstörs, detta innebär träff i ryggmärgen eller hjärnan och resulterar i att offret faller ihop som en hösäck.

Sedan kan man ju dö av infektioner och sjukdomar till följd av ett elakt sår eller en otäck skada.

Jag var med vid ett tillfälle då en älg sköts rätt igenom båda lungorna, den älgen simmade två vändor över älven innan han dog, och det var ingen liten älv. (Kårböle Hälsingland, vad heter älven?)

Så hur snabbt dör man?
Omedelbart vid träff i centrala nervsystemet, knall och fall.

Inom ett par sekunder vid träff i vitala organ och blodomlopp.

/B

[Three towns]

Okej tack för svar UrsusRex

Men har en annan fråga som handlar om pilbågar.
Vet nån om vikingarna använde sammansattapilbågar eller compundbågar.
(vet inte om det är nån skillnad)
Var på någon markand där en försäljare av sammansatta bågar påstod detta.
Kollade upp frågan och fick reda på sammerna använde någon typ av sammansattbåge.
Vet ni nåt om detta?

[Sarvi]

För verkan av pilträff kan man även titta på Svenska Bågjaktförbundets hemsida http://www.bagjakt.org/. Gå in på "Om bågjakt" och kolla runt lite. Där finns en del arbeten om jakt på vilt med båge. Dock är det viktigt att komma ihåg att modern bågjakt på vilt skiljer sig avsevärt från historiskt bågskytte på trupp vad beträffar taktik, avstånd, anslagsenergi m.m., m.m.

Sen ska man komma ihåg att det är en partsinlaga från pro-bågjaktfolket.

För verkan av modernkulammunition på vilt, se http://www.jagareforbundet.se/frames/de ... aktskolan/ . Kommentarerna efter skottet kan vara hjälpsamma.

UrsusRex, du glömde bukträff på hårdskjutet vilt. Det går inte fort. Inga roliga eftersök.

[hangatyr]

En pil, en gevärskula, en kniv, ett svärd, en hammare. Alla dödar de på samma sätt.

1, Ett abrupt blodtrycksfall vilket får hjärnan att sluta fungera, detta innebär som sagts träff i vitala organ eller blodomlopp.

2, Att centrala nervsystemet förstörs, detta innebär träff i ryggmärgen eller hjärnan och resulterar i att offret faller ihop som en hösäck.


Så hur snabbt dör man?
Omedelbart vid träff i centrala nervsystemet, knall och fall.

Inom ett par sekunder vid träff i vitala organ och blodomlopp.

/B

jag tror att du har fel där, ursus. En knivskada eller en pilskada ger inte samma trauma på nervystemet som en gevärskula, tror jag. En kula ger en skapar en enorm chock mot nersystemet då det blir så massiva skador i vävnader på grund av den tryckvåg som kulans hastighet medför, medan en pil/kniv i första hand ger sårskador. Detta givetvis förutsatt att det inte är en "lyckträff". jag tror att det är vanligare att man av skärskador/stickskador dör av blodförlust, och då vanligast på lite sikt. Jag har själv blivit knivhuggen och ajg blev då inte utsatt för någon extrem nervchock av något slag. Däremot blödde det friskt och gjorde rejält ont.

[flunitrazepam]

Jag håller på att ta jägarexamen
effekten av en träff av en pil har jag inte någon kunskap om.
Däremot vet jag en del om jakt (av djur) t ex. ett rådjur kan hinna springa upp till 60 m efter en bra träff innan det faller ihop.
till saken hör att en gevärskula som används vid jakt är tillverkad så att spetsen blir trubbig när den träffar sitt mål. Detta gör att kulan börjar vobbla innuti kroppen och river upp vävnad och dyl. Offret dör snabbare.
En pil har så vitt jag vet inte denna funktion utan kan gå rakt igenom
sitt offer dvs den gör ett hål på vävnader och organ och skapar blödningar.
Det borde alltså kunna ta en stund innan man avlider. Att man fortfarande är vid liv innebär däremot inte som ni förstår att man är fullt fit for fight med en pil i bröstet.