Var Hitler sjuk?
Var Hitler sjuk?
Jag har arbetat nära äldre människor med parkinson. När jag ser ocensurerade klipp, ett när han klappar unga killar på axeln innan de skickas fram emot ryssen, med Hitler visar han tydliga tecken på att lida av symtom av någon parkinson liknande åkomma. Det behöver inte vara Parkinson, man kan få symtom av tex våld emot huvudet osv. Men, är det någon här som hört något om hans hälsotillstånd?
-
Karl Bruno
- Medlem
- Inlägg: 329
- Blev medlem: 24 mars 2002, 00:56
- Ort: ...
Det är mycket riktigt att han visade symptom på Parkinsons. Det finns en bok som heter "The Medical Casebook of Adolf Hitler" som är skriven av Leonard L. Heston MD och Renate Heston RN, denna kan vara värd att titta i om man är intresserad av ämnet. Redan då SS-Standartenführer (osäker på om detta är rätt grad) Max de Crinis undersökte Hitler 1940 så upptäckte denna att Hitler visade tydliga symptom på Parkinsons, de Crinis lär ha informerat Himmler om detta. En annan förklaring kan ha varit de droger som Hitler behandlades med, han sägs bland annat ha fått stryknin och amfetamin.
mvh/ Daniel
mvh/ Daniel
Ok, emot vad fick han dessa medikament. Kan man få parkinsonliknande symtom av dem?D. Löwenhamn skrev:Det är mycket riktigt att han visade symptom på Parkinsons. Det finns en bok som heter "The Medical Casebook of Adolf Hitler" som är skriven av Leonard L. Heston MD och Renate Heston RN, denna kan vara värd att titta i om man är intresserad av ämnet. Redan då SS-Standartenführer (osäker på om detta är rätt grad) Max de Crinis undersökte Hitler 1940 så upptäckte denna att Hitler visade tydliga symptom på Parkinsons, de Crinis lär ha informerat Himmler om detta. En annan förklaring kan ha varit de droger som Hitler behandlades med, han sägs bland annat ha fått stryknin och amfetamin.
mvh/ Daniel
Stora doser amfetamin ger ju lite allmänt spastiskt och hyperaktivt beteende (det engelska uttrycket är "tics").
Har själv observerat fenomenet på pundande kompisar.
Strykning är ett ett gift och om det är ett nervgift av något slag (finns någon toxikolog på forumet?)så är det inte otroligt att det kan ha bidragit till ryckingar/darrningar.
Har själv observerat fenomenet på pundande kompisar.
Strykning är ett ett gift och om det är ett nervgift av något slag (finns någon toxikolog på forumet?)så är det inte otroligt att det kan ha bidragit till ryckingar/darrningar.
Kan det inte vara så att problemet var psykiskt?
Man måste ju betänka den enorma press Hitler måste ha haft på sej.
Lägg till besvikelsen över att hela hans dröm gick i spillror.
Han drack ju dessutom inte alkohol, så det är kanske inte så konstigt att hans läkare skrev ut prepatat för att han skulle känna sej bättre.
Det kan kanske havarit biverkningar av dessa preparat som sagt?
Man måste ju betänka den enorma press Hitler måste ha haft på sej.
Lägg till besvikelsen över att hela hans dröm gick i spillror.
Han drack ju dessutom inte alkohol, så det är kanske inte så konstigt att hans läkare skrev ut prepatat för att han skulle känna sej bättre.
Det kan kanske havarit biverkningar av dessa preparat som sagt?
Snacka om 'stress' alltså! Jag tänker på dagens ungdom som stannar hemma från jobbet pga 'stress'. Men för Hitler kan vi verkligen tala om stress. Tänk, vilken resa han gjorde på kort tid? Från att ha varit 1900-talets mest framgångrike ledare/politiker/hjälte, till att ha orsaket sitt folk och hela nationens totala undergång. Det var av något större dignitet än en börskrasch eller Skandia-skandalen!
Speer beskriver hur han fick göra Hitler sällskap när han satt uppe på väldigt sent på kvällarna och tittade på långfilm och drack te. Mitt under de mest avgörande händelserna under kriget! En flykt från verkligheten, skulle jag tro.
Speer beskriver hur han fick göra Hitler sällskap när han satt uppe på väldigt sent på kvällarna och tittade på långfilm och drack te. Mitt under de mest avgörande händelserna under kriget! En flykt från verkligheten, skulle jag tro.
-
Karl Bruno
- Medlem
- Inlägg: 329
- Blev medlem: 24 mars 2002, 00:56
- Ort: ...
Beträffande Hitlers medicin(miss-)bruk står följande att läsa i boken "Tio hjärnor" (2000), varur ett av kapitlen handlar om Hitler, av den kände svenske läkaren och hjärnforskaren professor David H Ingvar, som dog för ett par år sedan:
"Han fick för sina magsmärtor nästan dagligen Eukodal, ett starkt kodeinpreparat som liknar Metadon. Det är enligt Park också välbelagt att Hitler, på ordination av Morell, hela sitt liv tog jättedoser upp till 20 tabletter om dagen av belladonna och stryknin. Detta motsvarar en nära nog dödlig dos av krampgiftet stryknin. Dessutom tillhandahöll Morell i synnerhet, men även andra läkare, i okända doser centrala stimulantia, koffein, cardiazol, coramin, sympatol etc etc, förutom många naturmedel. Morell använde också pervitin, en nära släkting till amfetamin, som han injicerade intravenöst (!) på Hitler. Flera beskrivningar från Hitlers sista år anger att Führern kunde börja sin dag vresig och otålig. Men efterbehandling med en stor dos pervitin återkommer han till sin stab helt förändrad med manisk blick, snabbt förvirrat tal, stark tremor och allmän rastlöshet.
Till Morells kurer hörde också stora doser testosteron, manligt könshormon. Det hade sina följder. De kvinnliga sekreterarna i Berlinbunkern gillade inte Führerns tafsande. Hitlers från barndomen tillknycklade sexualitet med voyeurism, perversioner och intresse för pornografi (homosexualitet, menar somliga på lösa grunder) blev inte mera rätlinjig av dr Morells hormonella artilleri.
Till detta kommer dessutom det märkliga faktum att Hitler för sina "sinusitbesvär" efterattentatet 1944 av en annan läkare, dr Giesing, behandlades med kokain i maximala doser! Två gånger om dagen fick han via nässpray 10-procentig kokainlösning. Vid ett tillfälle, minst, ledde detta till överdosering. Hitler kollapsade, blev medvetslös och fick ett epileptiskt anfall.
Hitlers svåra kroniska läkemedelsmissbruk som lades ovanpå hans personlighetsstörning och allmänna psykopatologi har säkert spelat en mycket större roll än man trott för hans beteende under hans sista år. De djupa inre spänningarna, den latenta megalomanin och paranoian, bristen på insikt i den egna personligheten, rigiditeten, humorfriheten, förljugenheten, obildningen, allt det kan inte ha gagnats av de enorma doserna belladonna, stryknin, amfetamin, testosteron och andra farmaka - minst 70 - som Morell och hans kolleger ordinerade. Tvärtom. De välkända patologiska utbrotten, som Hitler ofta fick när han blev emotsagd, får ses som urladdningar, kanske abstinenssymptom i hans förgiftade nervsystem."
"Han fick för sina magsmärtor nästan dagligen Eukodal, ett starkt kodeinpreparat som liknar Metadon. Det är enligt Park också välbelagt att Hitler, på ordination av Morell, hela sitt liv tog jättedoser upp till 20 tabletter om dagen av belladonna och stryknin. Detta motsvarar en nära nog dödlig dos av krampgiftet stryknin. Dessutom tillhandahöll Morell i synnerhet, men även andra läkare, i okända doser centrala stimulantia, koffein, cardiazol, coramin, sympatol etc etc, förutom många naturmedel. Morell använde också pervitin, en nära släkting till amfetamin, som han injicerade intravenöst (!) på Hitler. Flera beskrivningar från Hitlers sista år anger att Führern kunde börja sin dag vresig och otålig. Men efterbehandling med en stor dos pervitin återkommer han till sin stab helt förändrad med manisk blick, snabbt förvirrat tal, stark tremor och allmän rastlöshet.
Till Morells kurer hörde också stora doser testosteron, manligt könshormon. Det hade sina följder. De kvinnliga sekreterarna i Berlinbunkern gillade inte Führerns tafsande. Hitlers från barndomen tillknycklade sexualitet med voyeurism, perversioner och intresse för pornografi (homosexualitet, menar somliga på lösa grunder) blev inte mera rätlinjig av dr Morells hormonella artilleri.
Till detta kommer dessutom det märkliga faktum att Hitler för sina "sinusitbesvär" efterattentatet 1944 av en annan läkare, dr Giesing, behandlades med kokain i maximala doser! Två gånger om dagen fick han via nässpray 10-procentig kokainlösning. Vid ett tillfälle, minst, ledde detta till överdosering. Hitler kollapsade, blev medvetslös och fick ett epileptiskt anfall.
Hitlers svåra kroniska läkemedelsmissbruk som lades ovanpå hans personlighetsstörning och allmänna psykopatologi har säkert spelat en mycket större roll än man trott för hans beteende under hans sista år. De djupa inre spänningarna, den latenta megalomanin och paranoian, bristen på insikt i den egna personligheten, rigiditeten, humorfriheten, förljugenheten, obildningen, allt det kan inte ha gagnats av de enorma doserna belladonna, stryknin, amfetamin, testosteron och andra farmaka - minst 70 - som Morell och hans kolleger ordinerade. Tvärtom. De välkända patologiska utbrotten, som Hitler ofta fick när han blev emotsagd, får ses som urladdningar, kanske abstinenssymptom i hans förgiftade nervsystem."
-
Karl Bruno
- Medlem
- Inlägg: 329
- Blev medlem: 24 mars 2002, 00:56
- Ort: ...
Är texten allvarligt menad? Jag trodde att spekulationerna om Hitlers avvikande sexualitet sedan länge var avfärdade som propaganda. Jag har aldrig någosin hört att han skulle ha tafsat på sina sekreterare eller att han skulle ha varit storkonsument av porr. Hela texten känns som om källan är allierad propaganda från 1946.Ingvar skrev:"Till Morells kurer hörde också stora doser testosteron, manligt könshormon. Det hade sina följder. De kvinnliga sekreterarna i Berlinbunkern gillade inte Führerns tafsande. Hitlers från barndomen tillknycklade sexualitet med voyeurism, perversioner och intresse för pornografi (homosexualitet, menar somliga på lösa grunder) blev inte mera rätlinjig av dr Morells hormonella artilleri."
- Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
Har också svårt att tro att de kvinnliga sekreterarna gnällde att han tafsade, läst i alla fall inte det i Traudl Junges bok.Karl Bruno skrev:Jag har aldrig någosin hört att han skulle ha tafsat på sina sekreterare eller att han skulle ha varit storkonsument av porr. Hela texten känns som om källan är allierad propaganda från 1946.Ingvar skrev:"Till Morells kurer hörde också stora doser testosteron, manligt könshormon. Det hade sina följder. De kvinnliga sekreterarna i Berlinbunkern gillade inte Führerns tafsande. Hitlers från barndomen tillknycklade sexualitet med voyeurism, perversioner och intresse för pornografi (homosexualitet, menar somliga på lösa grunder) blev inte mera rätlinjig av dr Morells hormonella artilleri."
/Martin