En dualistisk världssyn?

Ekonomi, samhälle och kultur genom hela historien.
Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

En dualistisk världssyn?

Inlägg av Dûrion Annûndil » 4 januari 2004, 23:19

I många trådar på forumet verkar det som om deltagarna kan delas upp i två grupper: vänsteranhängare och högeranhängare. Med olika varianter och grad. Och de tolkar historien och inlägg efter denna mall verkar det som, med inlägg som ibland fördömer inlägg som de inte håller med om som "vänstervridna" eller "högervridna". Kritik av USA, eller Israel, eller Kommunismen, eller Kapitalismen, eller Anarkismen är känsliga saker som gärna besvaras genom polariserande... Om någon hänvisar till källor som motsäger deras ståndpunkt fördöms källan som tendensiös. Visst skall man vara skeptisk och varse om tendenser, men att göra det innan man ens läst källan är väl att vara lite nitisk?

Jag tycker det är lite ensidigt att dela upp världen dualistiskt på det viset.
Är detta vanligt förekommande nu för tiden (ligger det i tiden) i samhället i stort undrar jag, och jag undrar om det är någon annan som reagerat på detta, eller tycker att jag är ute och cyklar..? :)

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 4 januari 2004, 23:24

Jo, det kan man ju inte annat än hålla med om. Och det gäller lika mycket på båda sidor. Men det har väl samband med det inrotade västerländska antingen-eller-tänkandet. "Antingen har min meddebattör fel eller också har han rätt." Det är naturligtvis ett otroligt fyrkantigt sätt att bemöta sina meddebattörer, och dessutom en effektiv garanti för att man aldrig ska kunna vidga sin världsbild och förståelse - med andra ord motsatsen till vad jag ser som syftet med ett sådant här debattforum.

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 4 januari 2004, 23:29

En polarisering av en debatt ser jag som ganska naturligt. Det är ett led i att simplifiera frågeställningarna och komma till beslut, ja eller nej. Som man till exempel gör i en folkomröstning. När man blandar in fler alternativ, ett "kanske, om 20 år eller så", kan det få rätt dåliga resultat.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 4 januari 2004, 23:36

Men det här gäller ju oftast historiska debatter, där någon objektiv sanning inte existerar. Historia handlar ju om tolkningar. Är det inte ett problem om man då förenklar slutsatserna?

Eller som sagt ignorerar teorier baserat på dess slutsatser?

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 4 januari 2004, 23:48

Det är som du själv säger, "med olika varianter och grad". Vad vi än tycker kan det placeras i något fack förr eller senare, och även bland historiker talar man om olika skolor. Även på en akademisk nivå finns höger- och vänstertolkningar. Under mina studier av ekonomisk historia byttes perspektivet flera gånger, det var rätt rörigt... :)

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 5 januari 2004, 00:25

Widsith skrev:En polarisering av en debatt ser jag som ganska naturligt. Det är ett led i att simplifiera frågeställningarna och komma till beslut, ja eller nej. Som man till exempel gör i en folkomröstning. När man blandar in fler alternativ, ett "kanske, om 20 år eller så", kan det få rätt dåliga resultat.
Det är väl just det som är problemet. Strävan är inte att fördjupa sin förståelse av frågan eller att försöka förstå hur andra tänker, utan att "komma till beslut" så att man kan lämna frågan och kasta sig över någon annan. Jag tycker att det är ett förödande sätt att bedriva debatter, och det gäller inte bara här (där vi definivt inte har några behov av att "fatta beslut", utan också i den allmänna politiska debatten, som esomoftast mer påminner om "kollektiv monolog" än av verklig dialog. Tyvärr är det ju denna politiska anda av skyttegravskrig och polarisering som också avspeglar sig i många debatter här.
Widsith skrev:Vad vi än tycker kan det placeras i något fack förr eller senare, och även bland historiker talar man om olika skolor.
Visst görs det det, och inte ökar vare sig förståelsen eller förmågan att se på ens egna tankar och åsikter med självdistans av det inte ... Så snart vi etiketterat vår åsikt och stoppat den i ett fack är den död och fossiliserad.

Gutekrigaren
Medlem
Inlägg: 4120
Blev medlem: 23 mars 2002, 19:38
Ort: Rom

Inlägg av Gutekrigaren » 5 januari 2004, 00:47

Märkligt...här har man gått och funderat på de här spörsmålen ett par dagar och så dyker det upp på Skalman. :)

Det är faktiskt på grund av Expedition Robinson jag funderat en aning, förutom Skalman och till liten del andra forum. Främst Robinson-Pål (förlåt Lindir, men jag orkar inte förklara hela galleriet med personer för icke TV-tittare) och attityderna han möts av. Jag uppskattar personligen en hård stämning som man lär sig något av istället för en mjäkig samförståndssträvan för dess egen skull där den personliga utvecklingen, kunskaps- och insiktsmäsigt, kommer i andra hand. (Obs! Ej att förväxla med vad som sagts ovan av Lindir om kollektiva monolger och annat).

En del i det hela tror jag är bristen på ödmjukhet samt självbevarelsedrift. Visar man sig "svag" i diskussionen och backar där man bevisligen har fel blir man ofta genast uthånad och icke längre trovärdig vad det än gäller. Se bara på diskussionen om "fragging" under efterkrigstidsforumet.

Mvh Petter

LasseMaja
Redaktör emeritus
Inlägg: 4809
Blev medlem: 22 januari 2003, 08:19
Ort: Dalarna

Inlägg av LasseMaja » 5 januari 2004, 13:02

Ja visst blir det ofta antingen eller, fascism-debatten är ju ett typexempel, fascismens skall vara socialism eller kapitalism verkar de flesta anse, något annat är svårt att förstå. Så speciellt många vänsteranhängare tycker jag dock inte det finns här, men det beror nog på att internet främst lockar yngre, högutbildade män. Det vore väldigt intressant med ett forum där det fanns lika många kvinnor i 50-årsåldern som det fanns män i 20-årsåldern.

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 5 januari 2004, 13:30

Touché LasseMaja!

Gammalt kinesiskt ordspråk:
Det första steget på vägen mot sanningen är att kalla saker vid deras rätta namn.
Så polarisering och simplifiering är nog inte bara ett västerländskt påfund.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 5 januari 2004, 13:53

Det är skillnad på att ge saker ett namn, och att se dess sanna namn. :wink:

En groda i brunnen måste ha ett skaft för att se himmelen.

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 5 januari 2004, 14:48

Kunskap är något du kan använda. Tro är något som använder dig.
Idries Sha

Fait ce que voudrias
Rabelais och Aleister Crowley :wink:

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 5 januari 2004, 16:39

Widsith skrev:Gammalt kinesiskt ordspråk:
Det första steget på vägen mot sanningen är att kalla saker vid deras rätta namn.
Så polarisering och simplifiering är nog inte bara ett västerländskt påfund.
Nu håller jag inte alls med. Vare sig de gamla kineserna (såvitt jag förstått dem, bäst att tillägga ...) eller jag anser att polarisering och simplifiering har det minsta att göra med att se sanningen eller "kalla saker vid deras rätta namn". Det finns få tankemiljöer som ligger längre ifrån denna enögda polarisering än just den gamla kinesiska.

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 5 januari 2004, 17:05

Widsith skrev:Kunskap är något du kan använda. Tro är något som använder dig.
Idries Sha

Fait ce que voudrias
Rabelais och Aleister Crowley :wink:
Quidquid latine dictum sit, altum viditur. :)

Att lära utan att tänka är meningslöst, att tänka utan att lära är farligt.(Kung Fu Tse, Kina)

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 5 januari 2004, 18:43

Dûrion Annûndil skrev:Quidquid latine dictum sit, altum viditur
Ja, nu var det ju gammalfranska, men visst låter det djupt det också :roll:

Användarvisningsbild
Dûrion Annûndil
Medlem
Inlägg: 4941
Blev medlem: 18 augusti 2003, 15:56
Ort: Lite nordöst om Stockholm...

Inlägg av Dûrion Annûndil » 5 januari 2004, 19:10

Widsith skrev:
Dûrion Annûndil skrev:Quidquid latine dictum sit, altum viditur
Ja, nu var det ju gammalfranska, men visst låter det djupt det också :roll:
Eftersom jag endast med nöd och näppe läser franska så tänkte jag ge dig en näsbränna med lite Latin (Allt som är skrivet på latin, låter djupsinnigt), eftersom ordspråk som andra inte kan läsa är lite elakt pretantiöst... :wink: Alltså elakt i all välmening från mig.

Angående historiska skolor och dylikt, så är det väl standard på universitetsnivå att presentera olika skolor och tolkningsramar/teorier för eleverna. Inte för att göra dem förvirrade, utan för att de skall lära sig känna igen dem och inse att tolkningen alltid är speglad av tolkaren - varför man bör vara skeptisk och försöka bilda sig en egen uppfattning. Men man uppmuntras också att försöka hitta sin egen teoretiska modell (man bör dock vara medveten om att man begränsar sig).

Teorier kan vara till nytta, så att andra förstår bättre hur man tänkt och lagt fram sitt resonemang. Men i vår postmoderna historietolkning så är det möjligt att blanda eller försöka hålla sig borta från ramar, frågan är hur lätt det är.

Skriv svar