Kommunismens utbredning?

[mrsund]

Hur var det meningen att det skulle bli egentligen?
Hur tänkte sig grundarna och arvtagarna till kommunism att världen skulle se ut?

[Solitaire]

Hur var det meningen att det skulle bli egentligen?
Hur tänkte sig grundarna och arvtagarna till kommunism att världen skulle se ut?

Beror på om du menar Lenins kommunism eller Paris-kommunens "kommunism". Lenin var nog snarare inriktad på att bli en röd tsar och öka det ryska imperiets makt än något annat.
Pariskommunens vision var nog av ett klasslöst samhälle där arbetarna (och inte staten eller något parti) äger produktionsmedeln eller ekonomisk demokrati.

[LasseMaja]

Ett klasslöst och jämlikt samhälle där statsmakten "vittrat bort".

[Turandil]

Hur var det meningen att det skulle bli egentligen?
Hur tänkte sig grundarna och arvtagarna till kommunism att världen skulle se ut?

Man kan inte säga att det finns någon grundare till kommunismen, då kommunismen inte har något med tankar och idéer att göra. Möjligtvis kan man säga att kapitalismen är grundaren till kommunismen.

Karl Marx är utan tvekan den vetenskapsman som lagt mest tid i att analysera det kapitalistiska systemet. Marx undersökte inte bara undersökte de tendenser som verkade i ritning mot systemets upplösande utan också de bergränsade, differentierande, motverkande tendenser som verkade för dess bevarande. Marx undersökte med en enastående självkritik och med de mest rigoriösa krav på sin egen vetenskapliga metod ett så omfattande erfarenhetsmaterial som möjligt. Först på grundval av detta ville han yttra sig om de tendenser som gjorde sig gällande i utvecklingen. Och dessa tendenser pekade på att det kommunistiska samhället skulle efterträda kapitalismen vid dess fall.
Tendenser pekar tydligt på att ett sådant kommunistiskt samhälle skulle innebära klass och statslöshet, demokrati samt upphävandet av bytesvärdet.

I Lenins hand följde en degenerering av marxismen från vetenskap, till ideologi, partidoktrin och rent av statsbärande lärosystem. Marx och Engels ville bevara sin kritikfrihet, och de skulle aldrig accepterat att ett enskilt parti gjorde sig till företrädare och uttolkare av deras vetenskap.

Leninismen bryter främst mot två fundamentala teser innom marxismen.
1: "Arbetarklassens frigörelse måte vara dess eget verk".
2: "Kommunism är för oss inte ett tillstånd som ska införas, ett ideal som verkligheten får anpassa sig efter. Vi kallar kommunism den verkliga rörelse som upphäver den nuvarande ordningen."

[mrsund]

Okej tack för svaren.
Men vad var målen för sovjetunionen Lenins, Stalins och de efter.
Ville inte de sprida kommunismen över hela jorden?

[zjukov]

I den revolutionära yra som rådde efter 1.a världskriget så trodde Lenin att revolutionen skulle sprida sig runt om centraleuropa. Detta trodde han också var en förutsättning för att revolutionen skulle överleva i Ryssland (då de kapitalistiska länderna strävade att störta kommunismen, vilket de också försökte under inbördeskriget då de stöttade de vita militärt). Bildandet av Internationalen under Moskvas ledning syftade också att sprida revolutionen. Allt eftersom de kapitalistiska länderna redde ut den omedelbara krisen efter kriget övergick man till en mer realistisk syn. Dock skiljer sig det mycket mellan retorik och praxis. Utåt så skulle ju alla proletärer världen över kasta av sig det kapitalistiska oket men man agerade inte mycket för att sätta detta i verket. Och man hade inte de materiella och ekonomiska resurserna till detta. Landet behandlades som en paria av omvärlden (liten handel och obefintliga investeringar) och ryssland var även mycket lilla åtgånget efter inbördeskriget. Stalin såg främst över sitt eget hus och verkade aldrig efter en världsrevolution, detta uteslöt dock ej att Stalin när tillfället uppkom (som alla stater) ville utöka sitt territorium som ex under andra världskriget, där han även med viss rätt endast ansåg att han återupprättade forna Rysslands gränser som de förlorade i den mycket hårda freden med Tyskland i Litovsk 1918 (ex Baltikum, delar av ukraina som det nybildade Polen till största delen skapades på bekostnad på). Vidare gav man hjälp åt ideologiska meningsfräder då dessa befann sig i militär kamp om makten, ex Spanien, Kuba, Vietnam. Men att prata om någon universiell plan att göra hela världen kommunistisk är absurt.

[Löwe]

Det är väl inte absurt?

Många kommunister menar att det är det enda sättet. Det kan så bli om någon supermakt åter blir kommunistisk. Teoretiskt sett skulle nog hela världen kunna bli kommunistisk. I praktiken kräver detta att alla är väldigt desperata. Men eftersom hela världen idag är kapitalistisk, så borde den i framtiden kunna bli kommunistisk.
Inte för att jag vill det eller så. Men det kan hända.

[Turandil]

Kommunismen är ju ingen politisk rörelse, utan en ekonomisk och social rörelse. Den senaste tidens globaliseringsvåg har till viss del sprängt nationalstaternas gränser och kapitalismen är numera utan tvekan ett globalt system, och motståndet emot kapitalismen likaså. På sistånde iockmed den nyliberala vågen, och toyotismen så har det blivit populärt med bland annat "just-in-time" innom produktionen. Genom att ta bort alla marginaler har kapitalet velat öka pressen på arbetarklassen. Men samtidigt har det inneburit att även begränsade aktioner från arbetarna kan få enorma konsekvenser för kapitalet. För att produktionen ska fungera smärtfritt måste såväl hela produktionskedjan som transporterna mellan dem flyta på utan allvarliga avbrott. I annat fall kan även de mäktigaste kapitalen snabbt tvingas på knä:

1991 strejkade mindre än 200 arbetare vid Renaults motorfabrik i Cléon, vilket på några veckor ledde till att 60% av företagets totala produktion stannade och 40 000 arbetare permitterades.

I Storbritannien blockerade för några få år sedan lastbilschaufförer och bönder oljeterminaler i protest mot det höga priset. När blockaden upplöstes efter en vecka meddelade affärskedjorna att de endast hade kunnat klara livsmedelsförsörjningen ett dygn till och ett av världens största biltillverkare var nära att ställa in all tillverkning i Europa.

En strejk på en fabrik i Sydamerika skulle idag kunna få allvarliga konsekvenser. Dessutom är konjunktursvängningarna rätt mycket i fas nu för tiden, kriserna brukar komma ungefär samtidigt runt hela världen.
Detta tror jag ger helt nya förutsättningar för en världsrevolution. Nu tror jag inte att hela världen liksom blir kommunistiskt exakt samtidigt, men jag är ganska säker på om det sker en revolution i Sverige, så är vi långt ifrån ensamma. Och det tror jag är mycket viktigt, ett ensamt land, speciellt i Sveriges storlek skulle inte ha en möjlighet i världen att klara sig, vi skulle vara som en liten röd ö i ett stort blått hav, och jag är rädd för att vågorna skulle sluka oss om vi satt i den situationen.

[Solitaire]

Men samtidigt har det inneburit att även begränsade aktioner från arbetarna kan få enorma konsekvenser för kapitalet. För att produktionen ska fungera smärtfritt måste såväl hela produktionskedjan som transporterna mellan dem flyta på utan allvarliga avbrott.

Företagskoncerner håller sig med en viss överproduktionskapacitet för att kunna undvika sådana händelser.

[LasseMaja]

Företagskoncerner håller sig med en viss överproduktionskapacitet för att kunna undvika sådana händelser.

Jag är inte så säker på att det förhåller sig på det sättet. En modern produktionslinje är allt för kostsam för att kunna hållas i reserv. Ett exempel är elproduktionen, nu när den privatiseras och konkurrensutsätts allt mer medför detta mindre marginaler och jag är tämligen övertygad om att andelen tillgänglig reservkraft som finns att sätta in kalla vinterdagar blir allt mindre. Varför skulle ett privatföretag bygga ett reservkraftverk enkom för att producera el under en tiondel av året?

[Mathias Forsberg]

Ett exempel är elproduktionen, nu när den privatiseras och konkurrensutsätts allt mer medför detta mindre marginaler och jag är tämligen övertygad om att andelen tillgänglig reservkraft som finns att sätta in kalla vinterdagar blir allt mindre.

Elproduktionen är väl ett synnerligen dåligt exempel efter det är en produkt som är närmast omöjlig att lagra. Biltillverkning eller annan produktion med flera underleverantörsteg eller outsourcad verksamhet är betydligt mer lämpat.

/Forsberg

[LasseMaja]

Ja då kan vi ta bilproduktion som ett exempel, efter den senaste omstruktureringen hos SAAB så finns endast en enda monteringsline (om jag förstod senaste artikeln rätt) kvar. Genom denna skall hela den svenska SAAB-produktionen passera. Bilindustrin är mycket hårt konkurrensutsatt och idag gäller JIT (Just In Time), delarna som skall monteras på line finns i mycket små buffertlager som räcker för några timmeras/något dygns produktion resten befinner sig under transport till företaget eller hos underleverantörerna. Ett stopp hos denna produktionsline medför relativt snabbt ett totalstopp för SAAB:s bilproduktion.

[Löwe]

Vänligen vad betyder Just in Time?
Alltså inte vad det betyder på svenska, men vad står uttrycket för?

[Turandil]

Just in time är ett slags system för transporter och leveranser istället för lagerhållning, vilket ställer enorma prestationskrav. Istället för att ha en massa grejer på lager som inte föräntar sig så vill man få grejerna levererade från underleverantörerna just in time. Om då tex skruvfabriken i Slovenien går ut i strejk så anländer inga skruvar till monteringsfabriken, och då lagret är begränsas så kan det snabbt innebära ett stopp för produktionen, varför just in time kan innebära stora risker för företagarna, även om det i allmänhet är lönsamt.

[Martin Tunström]

Då kan man förstå att det är ett lättskaddligt system, vilket gör att en strejk i ett annat land kan skadda produktionen i ett annat land. Det kan på sätt användas av olika länder för att slå ut andras ekonomier. [Om detta land är tillräckligt beronde av det land som vill göra så]

/Anno