Ja, guldmyntfoten är skrotad i USA.
Vad jag tycker om det är en politisk åsikt, varför jag antar att det är bäst att jag håller det för mig själv.
Guldmyntfot
-
Martin Tunström
- Medlem
- Inlägg: 4279
- Blev medlem: 23 mars 2002, 17:55
- Ort: Helsingborg
- Kontakt:
-
Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Guldmyntsfoten togs bort efter det första världskriget och kvarblev in på 1930-talet i en del stater, ex Sverige. Dess höjdpunkt, liksom i Europa, var under perioden ca 1870 - 1918.
Systemet byggde på att stater band valutor mot varandra på basis av guldvärdet och den totala guldmängden i respektive stater. Dvs centralbanken köper och säljer guld till ett fast och förutbestämt pris, som sedan reglerar valutans värde.
Efterkrigstidens system varade fram till början av 1970-talet och fastlogs 1944 i Bretton Woods, New Hampshire. Då låstes istället valutorna till dollarn och stora importöverskott eller exportunderskott skulle lösas genom valutahandel mellan centralbankerna. USA:s bugdetunderskott till följd av den enorma ökningen i federala utgifter under kriget i Vietnam kom att rasera systemet (vilket strukturkrisen 1973-75 hade gjort i alla fall).
Garantin att kunna växla in sin sedel mot guld är i samma princip, men inte exakt samma. Denna princip övergavs oftast av stater under mellankrigstiden. Principen kan nämligen avstyras även om valutan till viss del är reglerad gentemot andra valutor på guldmyntsfot. En ekonom borde kunna förklara det här i detalj om Skalman är förtjänt av en sådan persons kunskaper?
/Forsberg
Systemet byggde på att stater band valutor mot varandra på basis av guldvärdet och den totala guldmängden i respektive stater. Dvs centralbanken köper och säljer guld till ett fast och förutbestämt pris, som sedan reglerar valutans värde.
Efterkrigstidens system varade fram till början av 1970-talet och fastlogs 1944 i Bretton Woods, New Hampshire. Då låstes istället valutorna till dollarn och stora importöverskott eller exportunderskott skulle lösas genom valutahandel mellan centralbankerna. USA:s bugdetunderskott till följd av den enorma ökningen i federala utgifter under kriget i Vietnam kom att rasera systemet (vilket strukturkrisen 1973-75 hade gjort i alla fall).
Garantin att kunna växla in sin sedel mot guld är i samma princip, men inte exakt samma. Denna princip övergavs oftast av stater under mellankrigstiden. Principen kan nämligen avstyras även om valutan till viss del är reglerad gentemot andra valutor på guldmyntsfot. En ekonom borde kunna förklara det här i detalj om Skalman är förtjänt av en sådan persons kunskaper?
/Forsberg
Är inte ekonom, men har läst lite nationalekonomi för länge sedan, blev nyfiken när jag läste detta och kollade runt lite. Tänkte bara komplettera det Mathias skrev (som i stort sett var helt korrekt) med ett par småsaker som jag hittat i gamla kursböcker och på nätet.
Till att börja med - att ett land har guldmyntfot innebär i praktiken att man har guld som valuta. Dvs, en krona är med ett sådant system alltid fullständigt utbytbar mot en viss, konstant mängd guld. Detta gör att man enkelt kan handla med andra länder med guldmyntfot, framtida växelkurser kommer ju alltid att vara kända, eftersom alla länder med guldmyntfot i praktiken har samma valuta - guld.
Förutsättningen för ett sådant system blir därmed att värdet av guld håller sig konstant över tiden och geografin. Detta i sin tur innebär att efterfrågan på pengar bör utvecklas i takt med utbudet (guldfyndigheterna), annars skapas obalanser.
Systemet fungerade med dagens sätt att se det inte särskilt bra, och att det har framstått som något eftersträvansvärt kan bero på att man dels inte var lika nogräknad på den tiden och dels att systemet inte utsattes för några svåra prövningar förrän vid första världskriget. 1870-1914 var ju en ganska lugn period utan allvarliga ekonomiska chocker.
Mellankrigstiden blev sedan en mycket rörig period präglad av misslyckade försök att återinföra guldmyntfoten. Det vore intressant att höra av någon riktig ekonom exakt vad som hände och varför det inte fungerade, jag vet för lite om denna period själv.
Det som tog över efter Bretton Woods var det system vi fortfarande har idag, där de stora valutorna flyter helt fritt mot varandra. Sverige övergick först till valutaormen (ett försök av EG till växelkurssamarbete) för att efter devalveringen 1977 istället knyta kronan till en korg av valutor. 1992 landade man dock också i ett system med fritt flytande valuta och självständig riksbank med uppgift att hålla kronans värde stabilt genom främst räntejusteringar.
Henrik
Till att börja med - att ett land har guldmyntfot innebär i praktiken att man har guld som valuta. Dvs, en krona är med ett sådant system alltid fullständigt utbytbar mot en viss, konstant mängd guld. Detta gör att man enkelt kan handla med andra länder med guldmyntfot, framtida växelkurser kommer ju alltid att vara kända, eftersom alla länder med guldmyntfot i praktiken har samma valuta - guld.
Förutsättningen för ett sådant system blir därmed att värdet av guld håller sig konstant över tiden och geografin. Detta i sin tur innebär att efterfrågan på pengar bör utvecklas i takt med utbudet (guldfyndigheterna), annars skapas obalanser.
Systemet fungerade med dagens sätt att se det inte särskilt bra, och att det har framstått som något eftersträvansvärt kan bero på att man dels inte var lika nogräknad på den tiden och dels att systemet inte utsattes för några svåra prövningar förrän vid första världskriget. 1870-1914 var ju en ganska lugn period utan allvarliga ekonomiska chocker.
Mellankrigstiden blev sedan en mycket rörig period präglad av misslyckade försök att återinföra guldmyntfoten. Det vore intressant att höra av någon riktig ekonom exakt vad som hände och varför det inte fungerade, jag vet för lite om denna period själv.
Lite intressant är att USA behöll rätten att växla in dollarn mot guld även under Bretton Woods, så att de övriga valutorna indirekt fortfarande var kopplade till guld. Det var avvecklingen av denna rättighet som slutligen satte punkt för Bretton Woods 1971, men systemet fungerade mot slutet inte särskilt väl, då det medgav spekulation mot valutor som kunde misstänkas vara under- eller övervärderade. Bretton Woods medgav ju "justerbara fasta valutakurser", dvs om de ekonomiska obalanserna i ett land var för stora fick man göra en justering av valutakursen (detta var dock inte något man gjorde särskilt lättvindigt).Efterkrigstidens system varade fram till början av 1970-talet och fastlogs 1944 i Bretton Woods, New Hampshire. Då låstes istället valutorna till dollarn och stora importöverskott eller exportunderskott skulle lösas genom valutahandel mellan centralbankerna. USA:s bugdetunderskott till följd av den enorma ökningen i federala utgifter under kriget i Vietnam kom att rasera systemet (vilket strukturkrisen 1973-75 hade gjort i alla fall).
Det som tog över efter Bretton Woods var det system vi fortfarande har idag, där de stora valutorna flyter helt fritt mot varandra. Sverige övergick först till valutaormen (ett försök av EG till växelkurssamarbete) för att efter devalveringen 1977 istället knyta kronan till en korg av valutor. 1992 landade man dock också i ett system med fritt flytande valuta och självständig riksbank med uppgift att hålla kronans värde stabilt genom främst räntejusteringar.
Det är väl egentligen inte mer komplext än att en valutas värde kopplas till guld utan att det garanteras att man kan lösa in valutan mot guld? Om det är vettigt att göra så är förstås en annan sak.Garantin att kunna växla in sin sedel mot guld är i samma princip, men inte exakt samma. Denna princip övergavs oftast av stater under mellankrigstiden. Principen kan nämligen avstyras även om valutan till viss del är reglerad gentemot andra valutor på guldmyntsfot. En ekonom borde kunna förklara det här i detalj om Skalman är förtjänt av en sådan persons kunskaper?
Henrik
Förlåt en amatörs inpass - men kollapsade inte guldmyntfotidén slutligen under bankväsendets växande inflytande och krav på rättigheten att 'skapa krediter'? Kort sagt - att sälja krediter på pengar som inte existerade, m.a.o. att helt enkelt 'skapa' ännu icke existerande pengar? Det här korthuset har växt explosionsartat under tre decennier - och när det rasar - Gud Hjälpe Oss Alla.
Det är ok, jag är också amatörvarjag skrev:Förlåt en amatörs inpass - men kollapsade inte guldmyntfotidén slutligen under bankväsendets växande inflytande och krav på rättigheten att 'skapa krediter'?
Att guldmyntfotidén kollapsade berodde nog mer på staternas behov av att låna pengar för att bedriva stimulanspolitik än på bankernas girighet.
Om det är ett korthus. Ett slags korthusras såg vi redan i bankkrisen 1989-90. Den var ett rätt bra exempel på hur det kan gå när bankerna glömmer att vara noggranna med värderingen av säkerheterna för utlånade pengar. Om du t ex köper ett hus och lånar pengar till det brukar normalt huset ingå som säkerhet. Så länge säkerheterna har ett värde kan man säga att de pengar som banken skapat genom utlåningen har något slags berättigad existens.Kort sagt - att sälja krediter på pengar som inte existerade, m.a.o. att helt enkelt 'skapa' ännu icke existerande pengar? Det här korthuset har växt explosionsartat under tre decennier - och när det rasar - Gud Hjälpe Oss Alla.
Även om det inte är helt uppenbart så är bankernas pengaskapande en logisk följd av att man betraktar skulder till banker (=bankkontosaldon) som pengar. Detta gör vi ju idag, men man förstod inte detta så sent som på 20-talet. Idag kan du ju betala i affären med bankkort eller check lika gärna som kontanter, och då sker ju bara bankkontotransaktioner - inga kontanter behöver byta ägare. Mängden kontanter i systemet är idag också bara ett fåtal procent av den totala penningmängden (lite olika siffror beroende på vilken definition av penningmängden man använder).
Här finns den enklaste förklaringen av hur det går till när banker skapar pengar som jag kunde hitta nu: http://www.prosperityuk.com/prosperity/ ... owbcm.html
Henrik
Tack Henke för din hjälp med att skingra dimmorna kring 'finanser'. Jag håller med om 'staternas behov att låna pengar för stimulanspolitik',
men VAR lånade dom pengarna? Jo i bankerna. Den svenska bankkrisen var - som jag ser det, bara en lätt darrning i korthuset - mitt Ragnarök ligger där inga fasta värden längre täcker redan givna krediter. Din parabel med huslånet och 'bankens hus' som du bor i är bra - men innehåller ett grundläggande fel tycker jag. Alla traskar till banken - och ber om ett lån. Som banken (oftast) beviljar. Båda parter pratar nonsens. Banken har inga pengar att låna ut - och vad husspekulanten i verkligheten ber om är kredit. Försok ngn gång i den situationen att i.s.f. att söka ett lån - säga att du vill köpa en kredit. Bankkillen baxnar som regel och svarar att 'du vill ha ett lån..?' eftersom dom flesta kritränder bakom skrivborden inte riktigt begriper skillnaden. Eftersom han fortsatter 'lånesnacket' - föreslå i så fall efter beviljande, säg en million, - du drar beloppet kontant över disk. DÅ begriper plötsligt t.o.m. kritränder även av medelintelligens, skillnaden mellan lån och kredit. Det är detta korthus som skrämmer mig - då bankernas kreditgivning sedan länge överstigit värdet av produktionen.
men VAR lånade dom pengarna? Jo i bankerna. Den svenska bankkrisen var - som jag ser det, bara en lätt darrning i korthuset - mitt Ragnarök ligger där inga fasta värden längre täcker redan givna krediter. Din parabel med huslånet och 'bankens hus' som du bor i är bra - men innehåller ett grundläggande fel tycker jag. Alla traskar till banken - och ber om ett lån. Som banken (oftast) beviljar. Båda parter pratar nonsens. Banken har inga pengar att låna ut - och vad husspekulanten i verkligheten ber om är kredit. Försok ngn gång i den situationen att i.s.f. att söka ett lån - säga att du vill köpa en kredit. Bankkillen baxnar som regel och svarar att 'du vill ha ett lån..?' eftersom dom flesta kritränder bakom skrivborden inte riktigt begriper skillnaden. Eftersom han fortsatter 'lånesnacket' - föreslå i så fall efter beviljande, säg en million, - du drar beloppet kontant över disk. DÅ begriper plötsligt t.o.m. kritränder även av medelintelligens, skillnaden mellan lån och kredit. Det är detta korthus som skrämmer mig - då bankernas kreditgivning sedan länge överstigit värdet av produktionen.
Bara du säger till i tid så lär du få din miljon i kontanter, men det skulle säkert bli en historia att berätta på kafferasten för kassören som du pratar med, det hör förmodligen inte till vanligheterna att folk vill ha hinkvis med tusenlappar med sig från bankkontoren.
Det som händer är att banken beställer kontanter av Riksbanken. Dessa är inte gratis, utan Riksbanken kräver att banken sätter in samma mängd pengar på Riksbankens eget konto. Detta klaras av med en kontoöverföring från bankens eget konto till Riksbankens, eller att banken tar ett kortfristigt lån av riksbanken. Dvs, de elektroniska pengar som banken normalt hade gett dig går istället till Riksbanken så att din bank istället kan ge dig kontanter.
Förstår inte riktigt skillnaden mellan lån och kredit, för mig är det två ord för samma sak?
Henrik
Det som händer är att banken beställer kontanter av Riksbanken. Dessa är inte gratis, utan Riksbanken kräver att banken sätter in samma mängd pengar på Riksbankens eget konto. Detta klaras av med en kontoöverföring från bankens eget konto till Riksbankens, eller att banken tar ett kortfristigt lån av riksbanken. Dvs, de elektroniska pengar som banken normalt hade gett dig går istället till Riksbanken så att din bank istället kan ge dig kontanter.
Förstår inte riktigt skillnaden mellan lån och kredit, för mig är det två ord för samma sak?
Henrik