Lindir skrev:Det finns ett antal böcker med (mer eller mindre) den titeln, men den mest kände är väl Pico della Mirandola.
Rätt! Fast det kanske var en slamkrypare då? Berätta gärna lite om de andra böckerna, jag känner inte till dem alls.
Den unge mannen bakom talet,
Giovanni Pico della Mirandola (1463-1494), var medlem av den platonska akademin i Florens. Det främsta namnet bakom den platonska renässansen vid denna tid var Picos vän
Marsilio Ficino, som översatt Platons texter till latin och själv försökte kombinera platonsk filosofi och kristen teologi i sitt verk
Theologia platonica. Pico, däremot, hade ännu större ambitioner: han försökte förena bibel och kristendom, platonsk och aristotelisk filosofi, judisk kabbala, och ett otal andra mystiska traditioner och skolor till en enda evig sanning. Sina idéer presenterar han bl.a. i det verk som kommit att kallas "Tal om människans värdighet". Picos avsikt var att lägga fram sina teser i en offentlig disputation, men påven satte sig emot det och Pico tvingades en tid i landsflykt.
I enlighet med den platonska tanketraditionen föreställer sig Pico att varje ting i skapelsen har formats efter en viss (himmelsk) förebild, som givit det dess särskilda form eller väsen. Det betyder att inget föremål, ingen varelse har ett val: en blomma måste vara en blomma, en oxe måste vara en oxe, och en ängel måste vara en ängel. Det finns dock ett undantag: människan. När Gud skapade människan, tänker sig Pico - och här bryter han förstås med både platonska och kristna tanketraditioner - gav han henne ensam den fulla friheten att själv välja sitt väsen, och fördenskull är människan den mest lyckligt lottade och beundransvärda av alla levande varelser.
Gud skrev:Varken en bestämd ort eller en gestalt som är din egen eller någon uppgift som är säregen för dig har vi givit dig, Adam, på det att du efter ditt beslut och enligt din åsikt skall få och äga den ort, den gestalt, de uppgifter du önskar. Du är av inga gränser instängd, utan skall fastställa dem själv med din vilja i vars hand jag lagt dig. /…/ Varken himmelsk eller jordisk, varken dödlig eller odödlig har vi gjort dig, på det att du liksom din egen skulptör och formare fritt och ärofullt må kunna ge dig den gestalt du helst vill ha. Du skall ha makt att degenerera till lägre former som är djuriska, du skall ha makt att enligt din själs beslut regenereras till de högre former som är gudomliga.
Häri består alltså människans "värdighet", att hon har frihet att skapa sitt eget väsende; att efter sin egen vilja bli som oxarna eller som änglarna eller som någonting annat. 1800-talets store renässanshistoriker
Jacob Burckhardt fascinerades av Picos tal – "ett av denna kulturepoks ädlaste testamenten" - och har bidragit till att göra det så berömt. För honom framstod Picos tankar som en essens av renässansens hela idévärld – en upphöjelse av människans värde. Man kan dock notera att det för Pico ändå otvetydigt handlar om religiös mystik, och att människan i någon mening ändå "bör" sträva efter att bli en gudomlig varelse snarare än en buske eller ett djur:
Pico della Mirandola skrev:Om du ser en människa behärskad av sin mage kräla på marken, så är det ingen människa du ser, utan en buske; om du ser någon förblindad av fantasiens tomma bländverk som av Calypso och, lockad av sinnenas förförelser en slav under dem, så är det ett djur du ser, ingen människa. Om du ser en filosof bedöma och urskilja allt med det rätta förnuftet, vörda då honom: han är en himmelsk, ingen jordisk varelse. Om du ser en ren kontemplatör, omedveten om sin kropp, uppslukad av själsliga betraktelser, så är det icke en jordisk, inte en himmelsk varelse: han är en högre gudomlighet iklädd mänskligt kött.
Den traditionella titeln
Oratio de hominis dignitate användes inte av Pico själv, utan sattes troligen dit av hans brorson inför en senare upplaga. Idé- och lärdomshistorikern Rolf Lindborg, som givit ut talet på svenska, menar att titelorden är hämtade från ett ställe i de texter som under renässansen tillskrevs
Hermes Trismegistos och som uppfattades som urgammal visdom från Egypten.
Varsågod Lindir!
