JM Coetzee årets Nobelpristagare i litteratur

[Marco]

JM Coetzee årets Nobelpristagare i litteratur
Årets Nobelpristagare i litteratur heter John Maxwell Coetzee och kommer från Sydafrika.
Det avslöjade Svenska akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl klockan 13.00 i dag vid en ceremoni i Börshuset i Stockholm.
I år delas det hundrade Nobelpriset i litteratur ut.
Ett stort journalistuppbåd fanns på plats när Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl på flera språk meddelade att jubileumspristagaren heter John Maxwell Coetzee och kommer från Sydafrika.
I motiveringen heter det att Coetzee ”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”.

Tysk-engelsk bakgrund
John Maxwell Coetzee föddes 1940 i Kapstaden. Han är en vit sydafrikan med både tysk och engelsk bakgrund.
Föräldrarna skickade honom till en engelsk skola och han växte upp med engelska som förstaspråk.
I början av 1960-talet flyttade han till England och där arbetade han i början som dataprogrammerare. Han bedrev sedan studier i litteraturhistoria i USA och undervisade i litteratur och engelska vid State University of New York, Buffalo fram till 1983.
År 1984 blev han professor i engelsk litteratur vid universitetet i Kapstaden och 2002 emigrerade han till Australien, där han är knuten till universitetet i Adelaide.

Psykologiska djupborrningar
JM Coetzee har flera år funnits med i förhandsspekulationerna kring Nobelpriset. Tio av hand verk finns utgivna på svenska.
Coetzee debuterade med romanen ”Dusklands”. Svenska akademien beskriver den som ett första prov på ”den inlevelseförmåga med vilken Coetzee gång efter annan har krupit under skinnet på det främmande och det frånstötande.”
Hans nästa roman blev ”In the Heart of the Country”. Och han fortsatte med ”I väntan på barbarerna”, ”Mr Foe berättar”, ”Historien om Michael K”, ” Mästaren från Sankt Petersburg”, ”Onåd”, den självbiografiska ”Pojkår”, uppföljaren ”Ungdomsår” och ”Elizabeth Costello”.

Tänjer gränserna
Coetzees texter handlar ofta om vad det innebar att som människa leva under apartheid.
Böckerna är psykologiska djupborrningar som inte bara därför kräver sin läsare utan också för att språket och formen tänjer gränserna ordentligt.
Förutom apartheid har Coetzee engagerat sig i djurrättsfrågor. I ”Djuren liv” använder Coetzee fiktionen för att kunna driva och renodla sina djurrättsargument och sin djupa humanism.

”Ett stort och fint manspris”. Horaces fru Ebba Witt-Brattström om ett pris som gynnar män
Kritiken mot Svenska akademien är svidande.
Nu har 91 män och 9 kvinnor fått priset.
– Det är inte någon stor dag, säger litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström.
Det kan bli diskussion runt middagsbordet. Ebba Witt-Brattström är gift med akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl – och litteraturprofessor med genusinriktning.
Efter dagens besked – att priset gick till JM Coetzee – säger hon:
– Det är ett intressant författarskap och han förhåller sig på ett intressant sätt till kvinnor och feminism. Det är ett plus.
– Men när det gäller representationen av kvinnor så fattas ett fyrtiotal i listan.

Tar hänsyn till kön och geografi
Ebba Witt-Brattström anser att akademien inte kan gömma sig bakom argumenten att man står fri från hänsyn till kön och geografi.
– Man tar ju de hänsynen när man kvoterar män. Vinnaren är en vit man. I våra dagar går det inte att påstå att det finns fler stora manliga författare än kvinnliga, säger hon.

”Ett stort och fint manspris”
Samtidigt menar Ebba Witt-Brattström att Svenska akademien går rakt emot Alfred Nobels vilja. Särskilt som kvinnorna är ännu mer underrepresenterade i de övriga priskategorierna.
– Det blir ett stort och fint manspris med några kvinnliga undantag. Alfred Nobel visste redan 1895 att det fanns stora kvinnliga författare.
– Han ansträngde sig verkligen för att göra det till ett könsneutralt pris.

Retorikexperten Göran Hägg: Den drar ett löjets skimmer över ett viktigt pris
Svenska akademien har satt ett nytt bottenrekord med sin prismotivering.
Det menar retorikexperten Göran Hägg:
– Illa, snömos. Det drar ett löjets skimmer över ett viktigt pris.
Litteraturvetaren och retorikexperten Göran Hägg har länge förvånats över Svenska akademiens prismotiveringar.
– De brukar vara intetsägande eller komiska, säger han.
Nu får JM Coetzee med motiveringen att han ”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”
– Nu har de nått längre än någonsin. Det här skulle passa på absolut allt och samtidigt ingenting, säger Göran Hägg.

”Tycker det är djupsinnigt”
– Det är nästan som om de försöker vara roliga. Utanförskap och delaktighet motsäger varandra och det blir onekligen överrumplande.
Göran Hägg säger att akademien ibland lyckats visa vem det handlar om. Men den här gången menar han att det nästintill är ett hån mot ett viktigt författarskap.
– Jag är övertygad om att de tycker att detta är bra och att det är djupsinnigt. Det påminner om viss modernistisk poesi.
– Men det drar ett löjets skimmer över ett viktigt pris och författarskap.

Jag själv skriver:

Har ni nånsin hört talas om killen JM Coetzee?



//Martin

Källa: http://www.aftonbladet.se

[Lindir]

Har ni nånsin hört talas om killen JM Coetzee?

Hört talas om, ja! Men tyvärr har jag ännu inte läst något av honom.

Jag måste dock hålla med Göran Hägg om hans kritik mot Akademiens prismotiveringar. För mig signalerar de inget annat än pseudointellektuellt snobberi. Det tycks finnas ett väl uppodlat behov hos många litteraturvetare att försöka låta väldigt lärda och intellektuella - speciellt de som finns i kretsarna runt DN:s kultursida och Horace Engdahl. Dessvärre urartar det i allmänhet till meningslösa (och svårbegripliga - men det verkar ju nästan vara meningen ...) floskler.

Det är anmärkningsvärt att så många litteraturvetare i så hög grad tycks ha missat det mänskliga språkets grundläggande syfte: kommunikation.

[Marco]

Har ni nånsin hört talas om killen JM Coetzee?

Hört talas om, ja! Men tyvärr har jag ännu inte läst något av honom.

Jag måste dock hålla med Göran Hägg om hans kritik mot Akademiens prismotiveringar. För mig signalerar de inget annat än pseudointellektuellt snobberi. Det tycks finnas ett väl uppodlat behov hos många litteraturvetare att försöka låta väldigt lärda och intellektuella - speciellt de som finns i kretsarna runt DN:s kultursida och Horace Engdahl. Dessvärre urartar det i allmänhet till meningslösa (och svårbegripliga - men det verkar ju nästan vara meningen ...) floskler.

Det är anmärkningsvärt att så många litteraturvetare i så hög grad tycks ha missat det mänskliga språkets grundläggande syfte: kommunikation.

Ursäkta men det var jag som skrev det
Inte aftonbaldet....

[Gatzu]

Håller helt klart Göran Hägg, Svenska Akademin känns mer som klubben för inbördesbeundran och kravet för att få nobelpris är att ju mer obegripligt och avancerat du skriver desto bättre. Deras motivering var även ett bottenapp. De försöker låta djupa och intelektuella men det hela är bara en snobbig paradox. Kan de inte börja skriva på ett språk som alla förstår?

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

[Lindir]

Ursäkta men det var jag som skrev det
Inte aftonbaldet....

Oj, hoppsan - förlåt!

Jag har ändrat det nu!

[Leonidas]

Har ni nånsin hört talas om killen JM Coetzee?

Hört talas om, ja! Men tyvärr har jag ännu inte läst något av honom.

Jag måste dock hålla med Göran Hägg om hans kritik mot Akademiens prismotiveringar. För mig signalerar de inget annat än pseudointellektuellt snobberi. Det tycks finnas ett väl uppodlat behov hos många litteraturvetare att försöka låta väldigt lärda och intellektuella - speciellt de som finns i kretsarna runt DN:s kultursida och Horace Engdahl. Dessvärre urartar det i allmänhet till meningslösa (och svårbegripliga - men det verkar ju nästan vara meningen ...) floskler.

Det är anmärkningsvärt att så många litteraturvetare i så hög grad tycks ha missat det mänskliga språkets grundläggande syfte: kommunikation.

Jag trodde i min enfald att detta skulle få ett slut med Peter Englunds inträde, men icke. Jag skall dock läsa Cooetze innan jag uttalar mig vidare. Naipul var iofs ett avsteg från denna tradition.

[Lindir]

Jag skall dock läsa Cooetze innan jag uttalar mig vidare.

Jag måste kanske förtydliga mig att jag syftade på prismotiveringarna, inte valet av pristagare. Coetzee tror jag är ett utmärkt val, och detsamma gäller åtskilliga (merparten) av de tidigare pristagarna.

[real calle]

Har ni nånsin hört talas om killen JM Coetzee?

jag säger som fylking: äntligen!

[Gatzu]

Fylking sa faktiskt inget äntligen i år

[real calle]

Håller helt klart Göran Hägg, Svenska Akademin känns mer som klubben för inbördesbeundran och kravet för att få nobelpris är att ju mer obegripligt och avancerat du skriver desto bättre. Deras motivering var även ett bottenapp. De försöker låta djupa och intelektuella men det hela är bara en snobbig paradox. Kan de inte börja skriva på ett språk som alla förstår?

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

för en gammal konspirationsteoretiker som en annan så är ju det där glasklart vad det syftar på.

[real calle]

Fylking sa faktiskt inget äntligen i år

synd, det är det enda med det där jippot som intresserat mig.

[Lindir]

Kan de inte börja skriva på ett språk som alla förstår?

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

För att inte tala om:

Hans intellektuella ärlighet fräter igenom alla tröstegrunder och distanserar sig från ruelsens och bekännelsens billiga teater.

[Gatzu]

För att inte tala om:

Hans intellektuella ärlighet fräter igenom alla tröstegrunder och distanserar sig från ruelsens och bekännelsens billiga teater.

Hahaha De försöker helt enkelt skriva på ett sånt obegripligt sätt som möjligt. Det låter väl mer "djupt" och "intelektuellt". Själv kan jag bara skratta .

[commuter]

Cooetze är klart läsvärd. Min spontana reaktion är att det är ett bra val - en känd, relativt lättläst författare som skriver böcker man begriper. Vad mer kan ni önska er? Däremot tycker jag det är synd att en så vedervärdig motivering kan medfölja priset - men har man läst något av Horace Engdahl blir man inte speciellt förvånad.

[SuperPalle]

”i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet.”

Är inte det där (förutom en jäkligt underlig formulering) en direkt självmotsägelse. Ensamhet och delaktighet?

Eder
- Palle