Lite ekonomisk historia
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Lite ekonomisk historia
Hur kan det komma sig att inte de fattiga och mer perifiera regionerna i Europa inte utvecklade nagon industri? Det jag menar ar att de allra fattigaste mannsikorna borde ju forsoka dryga ut sin matkassa med andra saker an vad de odlade. Varfor borjade mannsikor i Spanien inte producera klader som de sedan salde vilket ledde till att storre industrier uppstod. En mojlig svar far val antas vara varfor den industriella revolutionen uppstod just i England.
/Martin
/Martin
- Martin Lundvall
- Medlem
- Inlägg: 5323
- Blev medlem: 22 mars 2003, 10:05
- Ort: Mer Lund än Moskva
- Kontakt:
Jo visserligen men det jag menar att det borde ha funnits ett visst incitament for nagon form av forindustriellt industristadie i de fattiga landerna. De producera enkla produkter som de senare saljer. Precis som det var i borjan i England de traklar ihop nagot hemma i stugvarmen och efter ett tag kommer det nagon som samlar ihop dera material ger dem lite pengar och gar igen. Denna gubben (jag kan inte tanka mig att det skulle vara en gumma) saljer sedan vidare materialet och far tjanar mera pengar.
/Martin
/Martin
- Olof Ekström
- Medlem
- Inlägg: 583
- Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
- Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland
- Olof Ekström
- Medlem
- Inlägg: 583
- Blev medlem: 3 september 2003, 16:36
- Ort: Bälinge, Uppland och Östergötland
Det du beskriver är kapitalismens framväxt och den uppstod pga den handel med främmande världsdelar som bedrevs från och med 1500-talet. För att kunna bedriva den långväga handeln krävdes ett mer långsiktigt tänkande än tidigare eftersom de enskilda handelsresorna varade flera år. I andra ekonomierna hade man inte tänkt längre än ett år i framtiden. Man använde sitt överskott för att köpa det man behövde nästa år, resten konsumerade man upp. Det fanns därför inget intresse för att investera i utrustning som först på lång sikt skulle ge vinst. Världshandeln var ett undantag eftersom vinsterna där var enorma. När handelsmännen sedan överförde sitt tänk till andra sektorer av ekonomin banade man väg för den industriella revolutionen.Gröfaz skrev:Jo visserligen men det jag menar att det borde ha funnits ett visst incitament for nagon form av forindustriellt industristadie i de fattiga landerna. De producera enkla produkter som de senare saljer. Precis som det var i borjan i England de traklar ihop nagot hemma i stugvarmen och efter ett tag kommer det nagon som samlar ihop dera material ger dem lite pengar och gar igen. Denna gubben (jag kan inte tanka mig att det skulle vara en gumma) saljer sedan vidare materialet och far tjanar mera pengar.
Hade Spanien satsat på att skaffa sig en köpmannaklass hade de kanske utvecklat en industri. Dessvärre låg deras handel i händerna på holländarna. Den spanska adeln var till skillnad från den engelska full av förakt för handelsnäringen.
Så i Spanien skulle den gubben som säljer vidare produkterna konsumera sin vinst istället för att återinvestera det i ny utrustning som skulle ge ännu större vinst i framtiden.
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Instutionella ekonomer brukar framhålla fyra faktorer för den industriella "revolutionen" (vad ersatte den?), nämligen:
I Innovationer: maskiner och mekanisering (spinnmaskiner* etc)i kombinatione med nya kraftkällor: ångmaskinen, kol etc
II Nya företagsformer och storskalighet (putting-out)
III Effektivisering och överproduktion inom jordbruket (frigör arbetare)
IV Institutioner. Utbildning, finanssystem, juridik (äganderätt, skatteregler, aktiebolagslagstiftning etc). På en större plan inrymmer även denna synen på handel, pengar (rikedom) liksom en strävan att investera (köpmän, kapitalister) snarare än kosumera (adel, godsägare, monarki)
Av dessa var (IV) överlägset viktigast, vilket också framgick tydligt i Skottland, medan detta i kombination medexistensen av öppna kolfält underlättade processen i England och Flandern.
För nästa grupp av industristater (USA, Preussen/Tyskland, Frankrike) var framförallt banksystemet avgörande, liksom ett kapitalflöde från Storbritannien.
Sedan tillkom Nederländerna, Schweiz och Skandinavien. Sydeuropa, Balkan, Osmanska riket och resten av Asien saknade helt nödvändiga institutioner och/eller en politisk vilja att få igång en kapitalistisk process. Indien utgör här undantaget, där brittiska intressen inte bara försenade utan även reverserade den industriella processen (kapital hade dock säkerligen saknats för att nå upp till europeisk nivå i mitten av 1800-talet - en av de stora skiljefrågorna bland ekonomhistoriker är just om marknadens egna resurser och vinster är tillräckliga för en industrialisering (efterfrågestyrd utveckling) eller om utbyggnaden av en centralmakt och kapitalbildning utifrån är nödvändig (utbudsstyrd efterfrågan) - de lärde tvistar)
Japan och Ryssland industrialiserades "ovanifrån"; där var det staten som genom direktiv och incitament frambringade storskalig industriproduktion (Ryssland byggde även vidare på 1700-talets vapensindusti)
*Som kuriosa kan följande tabell illustrera innovationernas betydelse inom textilindustrin. I början av 1700-talet tog det 50 000 mantimmar att processera 1 kg bomull i Lancashire.
1780: 2 000
1790: 1 000
1795: 300
1820: 130
Allt detta medan resten av Europa stred mot Napoleons arméer... förklarar en del (men inte hela) Storbritanniens försprång i processen. På 1820-talet låg Storbritannien närmast en generation före resten av Europa industritekniskt sett och man införde exportförbud på tekniskt kunnande.
/Forsberg
I Innovationer: maskiner och mekanisering (spinnmaskiner* etc)i kombinatione med nya kraftkällor: ångmaskinen, kol etc
II Nya företagsformer och storskalighet (putting-out)
III Effektivisering och överproduktion inom jordbruket (frigör arbetare)
IV Institutioner. Utbildning, finanssystem, juridik (äganderätt, skatteregler, aktiebolagslagstiftning etc). På en större plan inrymmer även denna synen på handel, pengar (rikedom) liksom en strävan att investera (köpmän, kapitalister) snarare än kosumera (adel, godsägare, monarki)
Av dessa var (IV) överlägset viktigast, vilket också framgick tydligt i Skottland, medan detta i kombination medexistensen av öppna kolfält underlättade processen i England och Flandern.
För nästa grupp av industristater (USA, Preussen/Tyskland, Frankrike) var framförallt banksystemet avgörande, liksom ett kapitalflöde från Storbritannien.
Sedan tillkom Nederländerna, Schweiz och Skandinavien. Sydeuropa, Balkan, Osmanska riket och resten av Asien saknade helt nödvändiga institutioner och/eller en politisk vilja att få igång en kapitalistisk process. Indien utgör här undantaget, där brittiska intressen inte bara försenade utan även reverserade den industriella processen (kapital hade dock säkerligen saknats för att nå upp till europeisk nivå i mitten av 1800-talet - en av de stora skiljefrågorna bland ekonomhistoriker är just om marknadens egna resurser och vinster är tillräckliga för en industrialisering (efterfrågestyrd utveckling) eller om utbyggnaden av en centralmakt och kapitalbildning utifrån är nödvändig (utbudsstyrd efterfrågan) - de lärde tvistar)
Japan och Ryssland industrialiserades "ovanifrån"; där var det staten som genom direktiv och incitament frambringade storskalig industriproduktion (Ryssland byggde även vidare på 1700-talets vapensindusti)
*Som kuriosa kan följande tabell illustrera innovationernas betydelse inom textilindustrin. I början av 1700-talet tog det 50 000 mantimmar att processera 1 kg bomull i Lancashire.
1780: 2 000
1790: 1 000
1795: 300
1820: 130
Allt detta medan resten av Europa stred mot Napoleons arméer... förklarar en del (men inte hela) Storbritanniens försprång i processen. På 1820-talet låg Storbritannien närmast en generation före resten av Europa industritekniskt sett och man införde exportförbud på tekniskt kunnande.
/Forsberg
- von Adler
- Medlem
- Inlägg: 4194
- Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
- Ort: Lilejholmskajen, Stockholm
- Kontakt:
Devisen konsumtion mot investering funkar bara så länge det finns en marknad att bygga vidare på - vilket det fanns under 1800-talet. Men om alla investerade i bomullsproduktion skulle marknaden för bomullskläder ganska snart mättas. Konsumtionen är det som driver investeringarna. Det måste finnas kapital och en vilja att investera, men det måste också finnas en marknad, d.v.s. någon som konsumerar. Ett viktig incitament är att det finns arbetskraft - det vill säga att jordbruket har effektiviserats så att arbetskraft frigörs och mat produceras i så stor mängd att man kan jobba inom industri och köpa sig mat, bl. a. med gödsel, laga skifte, skördemaskiner, järnplogar, liar o.s.v.
I aristokratiska/oligokratiska samhällen tenderar denna utveckling att bromsas då bönderna sällan får någon nytta av att producera mer och sällan kan konsumera mer (och skapa en marknad för investeringar).
I aristokratiska/oligokratiska samhällen tenderar denna utveckling att bromsas då bönderna sällan får någon nytta av att producera mer och sällan kan konsumera mer (och skapa en marknad för investeringar).
Har nyligen läst att man allt mer har börjat omvärdera det brittiska försprånget (på ekonomisk tillväxt) jämfört med exempelvis Frankrike. Siffrorna brukar peka kraftigt till Storbrittanniens favör men mycket beror på att Storbrittannien hade en kraftig befolkningstillväxt vilket exempelvis Frankrike inte hade.
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Det stämmer. Mätt i tillväxt var inte försprånget lika omfattandef. Däremot när det gäller tekniska innovationer eller motsv.LasseMaja skrev:Har nyligen läst att man allt mer har börjat omvärdera det brittiska försprånget (på ekonomisk tillväxt) jämfört med exempelvis Frankrike. Siffrorna brukar peka kraftigt till Storbrittanniens favör men mycket beror på att Storbrittannien hade en kraftig befolkningstillväxt vilket exempelvis Frankrike inte hade.
Liksom den brittiska startade den franska tillväxten redan under mitten av 1700-talet, under l'ancien regime och före den "industriella revolutionen" i Storbritannien.
/Forsberg
Marknader har funnits innan feodalism ens var påtänkt. Bönderna var visserligen förtryckta under medeltiden men de kunde skapa ett överskott som de kunde behålla och konsumera. Hansan var till exempel främst inriktad på att förse bönderna med konsumtionsvaror. När kapitalismen och den industriella revolutionen växte fram under tidigmodern tid var marknader en helt naturlig del av ekonomin. Sedan fanns det förstås stora restriktioner på var och vad som fick säljas.