sverige fegt?

[Albert]

Jag har ofta tänkt på det, var Sverige fega under wwii ? Min slutsats är att de var ganska fega.

Till att börja med så bör du definiera feghet. Den svenska samlingsregeringen agerade i stort efter sitt mandat, dvs att hålla Sverige utanför kriget.

Jag vet att en del finnar (absolut inte alla) fortfarande är förbittrade över att Sverige inte gav dem ett starkare militärt stöd, men jag tror personligen inte att ett sådant hade kunnat förhindra ett finskt nederlag. Vad hade i så fall den svenska interventionen lett till?
Jo, vi hade bara förlängt vinterkriget, vilket skulle gett mer lidande och fler döda på båda sidor.

Sveriges inledande avighet mot flyende tyska judar hade mer med antisemitism att gör än med feghet.

[Battler]

Sveriges hållning under kriget har beskrivits som småstatsrealism, Danmark, Norge och Finland liksom Holland och Belgien skulle gärna ha velat föra en liknande politik om de fått den möjligheten.
Mycket kan förvisso diskuteras i efterhand men ingen äventyrspolitik hade något stöd hos svenska folket. Då gällde det nationens överlevnad, moraldebatten fick man ta sen.

MVH

[Martin Tunström]

Sveriges hållning under kriget har beskrivits som småstatsrealism, Danmark, Norge och Finland liksom Holland och Belgien skulle gärna ha velat föra en liknande politik om de fått den möjligheten.

Precis, även dessa länder ställde sig neutrala till kriget likt Sverige, men som du säger så blev de ockuperade.

/Anno

[zjukov]

Tror i mångt och mycket att Sveriges regerings agerande för att hålla sverige utanför kriget var en aningen övervärderad. Enligt min uppfattning var det främsta orsaken till att Sverige lämnades därhän dess geografiska läge. Mycket talar för att både danmark; norge samt finland hade dragits in i kriget trots att de skulle fört en "svensk anpassningspolitik"

/greger

[sonderling]

Det här ämnet verkar jätte känsligt på forumet och i Sverige i övrigt.

Varför stoppade man de allierade från att bistå Finland 39-40 men tillätt Tyskar att åka igenom Sverige 1940?

Jag anser att det är för att Sverige agerade protyskt under vk2. Man gillade Tyskland helt enkelt.

En vacker dag när jag har mera tid skulle jag gilla att distutera detta seriöst. Samt att redogöra för de böcker jag har i ämnet som fått mig att ta dessa slutsatser. (Och det är inte bara Mia-pia:s bok; )


Hälsningar Sonderling

[Albert]

Varför stoppade man de allierade från att bistå Finland 39-40 men tillätt Tyskar att åka igenom Sverige 1940?
Hälsningar Sonderling

Vi skall bara vara tacksamma för att vi inte lät de allierade "bistå" Finland.
De allierade var inte intresserade av detta. Det var de svenska malmfälten som skulle ockupperas... Det hade kunnat leda till att Sverige allierade sig med axelmakterna. Hur som haver hade vi blivit indragna i kriget.

Mia-pias bok ger jag dessutom inte ett ruttet lingon för.

/Albert

[Martin Tunström]

Mycket talar för att både danmark; norge samt finland hade dragits in i kriget trots att de skulle fört en "svensk anpassningspolitik"

/greger

Det var det de gjorde, zjukov, men trots att de förde samma politik, så blev de ockuperade av Tyskland.

/Anno

[Thomas Johansson]

M-P Boethius bok är en av de mest vinklade böcker jag läst. Läs gärna Jan Linders bok Andra världskriget och Sverige. I denna bok förekommer det en hel del hätska utspel mot Boethius. Min egna uppfattning är att Boethius är väldigt ensidig och inte tar någon som helst hänsyn till vilka eftergifter som gavs till den "goda" sidan, utan bara tar upp stödet till de "onda".

[Figaro]

Man kan också fråga sig om de Svenska järngruvorna verkligen var så viktiga för tysk industri under kriget. Svaret på detta skulle vara ja, tills Tyskland sommaren 1940 ockuperade Frankrike med dess järngruvor. Även efter det att Tyskland anfallit Sovjetunionen 1941 och erövrat det rika Ukraina, så stärkte Tyskland sin tillgång på järn till den tyska industrin. Man producerade även eget järnmalm, som dock var lågthaltigt. Och om nu Sveriges järnmalm var så viktig för tyska industri, varför bombade då inte brittiska piloter den isfria hamnen Narvik, där man skeppade ut den svenska järnmalmen?

Den svenska malmen var viktig för den tyska industrin under hela tiden som transporterna pågick.
Ett säkert tecken på detta är att nassarna såg till att de svenska malmfartyg som var oljeeldade fick bunkra i tyska hamnar. I stort sett alla andra länder hade lagt oljeeldade handelsfartyg i malpåse, eller bytt ut motorerna till koleldade varianter.

Den svenska regeringens politik var visserligen att hålla landet utanför kriget, men också att om möjligt låta svenska företag tjäna en rejäl hacka på det blod som flöt i Europa.

[Martin Tunström]

Man kan också fråga sig om de Svenska järngruvorna verkligen var så viktiga för tysk industri under kriget. Svaret på detta skulle vara ja, tills Tyskland sommaren 1940 ockuperade Frankrike med dess järngruvor. Även efter det att Tyskland anfallit Sovjetunionen 1941 och erövrat det rika Ukraina, så stärkte Tyskland sin tillgång på järn till den tyska industrin. Man producerade även eget järnmalm, som dock var lågthaltigt. Och om nu Sveriges järnmalm var så viktig för tyska industri, varför bombade då inte brittiska piloter den isfria hamnen Narvik, där man skeppade ut den svenska järnmalmen?

Den svenska malmen var viktig för den tyska industrin under hela tiden som transporterna pågick.
Ett säkert tecken på detta är att nassarna såg till att de svenska malmfartyg som var oljeeldade fick bunkra i tyska hamnar. I stort sett alla andra länder hade lagt oljeeldade handelsfartyg i malpåse, eller bytt ut motorerna till koleldade varianter.

Har du källor på detta? Dessutom betyder inte det du säger att det var livsviktigt med svensk järnmalm, då man redan hade Frankrikes, Ukrainas, sin egna, och andra länders järngruvor till sitt förfogande. DEssutom hade man bunkrat upp en del.

/Anno

[Battler]

Har du källor på detta? Dessutom betyder inte det du säger att det var livsviktigt med svensk järnmalm, då man redan hade Frankrikes, Ukrainas, sin egna, och andra länders järngruvor till sitt förfogande. DEssutom hade man bunkrat upp en del.

Järnmalm innehåller varierande halt av fosfor. Malm innehållande hög fosforhalt (1-2 procent) brukades för tillverkning av enklare slag av stål som skeppsplåt, järnkonstruktioner för byggnader etc. Malm med en fosforhalt av mindre än 0,1 procent användes för högkvalitetsstål inom vapenindustrin med den tidens teknik.
Under förkrigstiden importerade Tyskland malm med låg fosforhalt från i huvudsak Sverige, Norge, Spanien och Nordafrika. Exporten till Tyskland från de tre sistnämda länderna var obetydlig under kriget av självklara skäl. I Sverige, å andra sidan, ökade brytningen av de fosforfattiga malmerna under krigsåren och representerade en allt större del av den totala svenska malmexporten till Tyskland. Beträffande den fosforrika malmen skulle det varit möjligt, åtminstone teoretiskt, att låta kompensera ett eventuellt bortfall genom att öka brytningen från de inhemska eller de franska malmfälten. Men när det gällde bruket av den svenska lågfosformalmen var de tyska ståltillverkarnas diagnos helt klar; "Nicht ersetzbar"

Källa
Krigsmalmens offer, Lennart Lundberg

MVH

[JohnT]

M-P Boethius bok är en av de mest vinklade böcker jag läst. Läs gärna Jan Linders bok Andra världskriget och Sverige. I denna bok förekommer det en hel del hätska utspel mot Boethius. Min egna uppfattning är att Boethius är väldigt ensidig och inte tar någon som helst hänsyn till vilka eftergifter som gavs till den "goda" sidan, utan bara tar upp stödet till de "onda".

Jo MEN Jag gillar MP's resonemang om moral.
Det vettigaste hade varit om Nationernas förbund fick Tyskland att backa under Münchenkrisen - Det var omöjligt då men i princip vad man förberedde efter kriget med hjälp av FN och NATO.
De Svenskar som ska skämmas mest är de som försökt skönmåla neutraliteten under perioden 1945 -2003.


Boetius gjorde sig själv en otjänst att hoppa på enskilda beslut som fattades under kriget- Att PA Hanson skulle ha kunnat handla annorlunda efter 9 April 1940 år ju svårt att se. Så där har hon fått en massa berättigad kritik.
I princip hela militärhögskolans historiska avdelning hoppade ju på MPB då
men idag diskuteras ju tysksympatierna som en naturlig del händelseförloppet.

Jag har inte gjort någon litteraturstudie som ger mig tunga fakta.
Det känns så som att det var få böcker före "Heder och samvete" som överhuvud tog upp problemet. Nu redovisar ju Kent Zetterberg m.fl. att det var ett problem.


Personligen är jag inte förtjust i Jan Linders bok,Andra världskriget och Sverige. Underrubriken "Historia och mytbildning" är ett hån,
han använder bara memoarer som källor och memoarer är partsinlagor om något. Vore det konstigt att t ex Kellgren tvår sina händer när han skriver sina memoarer?
Linders slutsatser är ganska förnuftiga, men de exempel han använder för att komma dit är mest mytbildning.


Ciao
/John T.

[JohnT]

Järnmalm innehåller varierande halt av fosfor. Malm innehållande hög fosforhalt (1-2 procent) brukades för tillverkning av enklare slag av stål som skeppsplåt, järnkonstruktioner för byggnader etc. Malm med en fosforhalt av mindre än 0,1 procent användes för högkvalitetsstål inom vapenindustrin med den tidens teknik.

Det ironiska är att Engelsmänn fick detta om bakfoten och vände på resonemanget. Jag minns inte om det bara var en historiker eller om det även var under kriget. Ibland drabbas man av konstiga citat på Engelska där man hävdar motsattsen. Allt härstammar från någon bok utgiven på femtiotalet.

Dessutom var Tyskarna väldigt "sugna" på stål tillverkat med hjälp av träkol. En svensk speciallitet -
Någon som vet om det var samma sak som kullagerstål?
eller var det en tredje produkt?

Jag tror man ska säga så här-
Tyskarna hade överlevt utan Svensk järnmalm.
Men dom var beredda att betala mycket för att få svensk malm.
Sverige fick ju t ex det mesta stenkol vi begärde av Tyskland och 280 pansarvärnskanoner och ung. lika många 10,5 cm Haubitser.



/John T.

[Martin Tunström]

Har du källor på detta? Dessutom betyder inte det du säger att det var livsviktigt med svensk järnmalm, då man redan hade Frankrikes, Ukrainas, sin egna, och andra länders järngruvor till sitt förfogande. DEssutom hade man bunkrat upp en del.

Järnmalm innehåller varierande halt av fosfor. Malm innehållande hög fosforhalt (1-2 procent) brukades för tillverkning av enklare slag av stål som skeppsplåt, järnkonstruktioner för byggnader etc. Malm med en fosforhalt av mindre än 0,1 procent användes för högkvalitetsstål inom vapenindustrin med den tidens teknik.
Under förkrigstiden importerade Tyskland malm med låg fosforhalt från i huvudsak Sverige, Norge, Spanien och Nordafrika. Exporten till Tyskland från de tre sistnämda länderna var obetydlig under kriget av självklara skäl. I Sverige, å andra sidan, ökade brytningen av de fosforfattiga malmerna under krigsåren och representerade en allt större del av den totala svenska malmexporten till Tyskland. Beträffande den fosforrika malmen skulle det varit möjligt, åtminstone teoretiskt, att låta kompensera ett eventuellt bortfall genom att öka brytningen från de inhemska eller de franska malmfälten. Men när det gällde bruket av den svenska lågfosformalmen var de tyska ståltillverkarnas diagnos helt klar; "Nicht ersetzbar"

Källa
Krigsmalmens offer, Lennart Lundberg

MVH

Jo visst är det så, skrev det i mitt inlägg som jag citerade, men mixrade ihop det angående låghalt och höghaltig, men jag är fortfarande av den uppfattningen att Tyskland hade kunnat klarat sig utan den svenska malmen, men det blivit dyrare osv.

/Anno

[Gugge]

Snacket om vi inte skulle ha en chans kan ni skippa, säg ett enda land som skulle kunna stoppa hitlers armeer själva? Utan hjälp av ett annat land.