Musik som Propaganda eller Politik
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Musik som Propaganda eller Politik
Ett intressant fenomen har fångat mitt öga/öra. Flera gånger har jag med mina kamrater haft diskussionen om musik som propaganda och politik. När uppstod egentligen detta fenomen som vi ser på många platser i historien? Under Sovjetunionen och Nazitysklands storhetstider manifesterade olika kampvisor partiets linjer i vissa sakfrågor.
Kan man säga att viss musik förenklar ett budskap och gör det till lättintaglig propaganda.
Mvh
Robert Sköld
Kan man säga att viss musik förenklar ett budskap och gör det till lättintaglig propaganda.
Mvh
Robert Sköld
Verkar väl klyschigt att säga så, men redan de gamla grekerna hade djuptgående filosofiska tankegångar kring hur musik påverkade människor. De stora filosoferna och statsmännen teoretiserade kring hur olika skalor/modus påverkade folk i olika riktning: att en skala kunde få folk krigiska, en gjorde män till veklingar etc.
Redan här finns väl fröet till att använda musik i propagandasyften.
Redan här finns väl fröet till att använda musik i propagandasyften.
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Jo, musik har väl alltid använts för att föra fram ett budskap eller manifestera makt/positioner.
Kyrkans musik är utformad för att förmedla ett andligt budskap, militärens för att visa kraft, enighet, makt, osv. Furstens musik ska manifestera hans position (med marscher, dyra operauppsättningar, de senaste och fräckaste tongångarna, osv). Allt för att imponera på ens konkurrenter och knyta ens underlydande hårdare till en.
Under de gångna seklerna är det väl snarare den musik som inte har dessa syften som är undantagen - folkliga sånger, lekfull dansmusik, och kanske numera hela underhållningsmusikgenren. Frågan är dock om vår moderna musikindustri ska räknas som "ren underhållning" eller om vi kanske inte snarare ska tolka den som "propaganda" för diverse livsstilar, konsumtionsmönster, osv. Reklam är ju bara den moderna formen av propaganda. Eller?
Kyrkans musik är utformad för att förmedla ett andligt budskap, militärens för att visa kraft, enighet, makt, osv. Furstens musik ska manifestera hans position (med marscher, dyra operauppsättningar, de senaste och fräckaste tongångarna, osv). Allt för att imponera på ens konkurrenter och knyta ens underlydande hårdare till en.
Under de gångna seklerna är det väl snarare den musik som inte har dessa syften som är undantagen - folkliga sånger, lekfull dansmusik, och kanske numera hela underhållningsmusikgenren. Frågan är dock om vår moderna musikindustri ska räknas som "ren underhållning" eller om vi kanske inte snarare ska tolka den som "propaganda" för diverse livsstilar, konsumtionsmönster, osv. Reklam är ju bara den moderna formen av propaganda. Eller?
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Intressant med reklam vinklingen, jag är beredd att hålla med. Tänker närmast på sånger som man kopplar till speciella företag etc (kända haburgerbarer tex.)
En annan intressant sak med "propaganda musik" är alla protestsångare. Har ni någon gång stött på en artist som sjunger utifrån ett Högersperspektiv? Jag har bara stött på vänsterinriktade sångare (Dylan, Vresvijk,Fred åkerström, osv). Undrar varför inte högern har sina "profeter", eller har dom det?
Mvh
Robert Sköld
En annan intressant sak med "propaganda musik" är alla protestsångare. Har ni någon gång stött på en artist som sjunger utifrån ett Högersperspektiv? Jag har bara stött på vänsterinriktade sångare (Dylan, Vresvijk,Fred åkerström, osv). Undrar varför inte högern har sina "profeter", eller har dom det?
Mvh
Robert Sköld
"Höger" kan ju betyda många olika saker. Vad gäller extremhögern/nynazismen är ju vit makt-musiken en omfattande industri (inte minst i Sverige). Även måttligare varianter som Ultima Thule finns ju också.Robert_Kropotkin skrev:Undrar varför inte högern har sina "profeter", eller har dom det?
Annars kan man ju, med tanke på att vänstern ofta står i opposition mot det bestående, etablerade samhället (så var det ju i alla fall förr), och då kan man ju dra slutsatsen att vänstern har sina protestsångare eftersom det är de som är kritiska till etablissemanget, medan högern mer representeras av den etablerade musikvärlden (opera, konserthusen, romanssångarna, osv). Dock ska man komma ihåg att musikvärlden består av påfallande stor andel vänsterfolk, även i det som ofta uppfattas som överklasskultur (som opera).
Om vi med "höger" menar de (marknads-)liberala strömningarna (det som för hundra år sedan kallades vänster), kan man ju säga att de på sätt och vis representeras av den kommersiella musiken.
Vidare kan skulle man kunna argumentera för att de som ägnar sig åt religiös musik (och de är ganska många, både klassisk kyrkomusik och den omfattande frikyrkliga musikmarknaden) oftare representerar högervärden än vänstervärden, om vi med högervärden här menar borgerliga värden och traditionell moraluppfattning.
I stor utsträckning håller jag med om att protestsångarna i allmänhet är vänster (dock med undantag extremhögern), men ovanstående är kanske några av orsakerna till att det är så, och exempel på vad högermusikerna gör i stället för att protestera ...
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Jo, extremhögern har ju sina egna profeter förstås. Intressant, jag hörde en gång en vitmaktlåt på en fest som någon stolle satte på, grunden i den var en Blues-tolva, en hyllning till den amerikanska svarta befolkningen.
Det är fascinerande ändå hur Kultur och musik har användt genom historian för att manifestera de härskandes åsikter. Sovjets nationalsång var väl specialbeställd för landets insats i "det stora fosterändska kriget".
Mvh
Robert Sköld
Det är fascinerande ändå hur Kultur och musik har användt genom historian för att manifestera de härskandes åsikter. Sovjets nationalsång var väl specialbeställd för landets insats i "det stora fosterändska kriget".
Mvh
Robert Sköld
- Bone Collector
- Medlem
- Inlägg: 50
- Blev medlem: 28 mars 2003, 22:05
- Ort: Kungsängen, Stockholm län Ålder: 18 år
- Kontakt:
Stalin tyckte väl att det kändes dumt att sjunga "Gud bevare Tsaren"Robert_Kropotkin skrev:Det är fascinerande ändå hur Kultur och musik har användt genom historian för att manifestera de härskandes åsikter. Sovjets nationalsång var väl specialbeställd för landets insats i "det stora fosterändska kriget".
- Vlad Fodorsky
- Medlem
- Inlägg: 506
- Blev medlem: 2 maj 2003, 18:01
- Ort: Sverige
Jag har fått för mig att alla nationalsånger där man nämner namn (typ Sovjets) är propagandasånger. Alltså där man sjunger och lovprisar den nuvarande ledaren eller nån mytologisk ledare (Lenin m.fl). Även Bozje Tsarja Khrani(Gud beskydde Tsaren) är ju någon form av pre-Sovjet propagandasång, fast inte lika "hård".
/Vlad
/Vlad
Förvisso sant men även subkulturer har använt musiken som vapen jag tänker främst på den tidiga arbetarrörelsen (Internationalen, Arbetets söner) och proggen på 60-talet. Även innom frikyrkliga kretsar finns det rikliga exempel på detta.Robert_Kropotkin skrev:Jo, extremhögern har ju sina egna profeter förstås. Intressant, jag hörde en gång en vitmaktlåt på en fest som någon stolle satte på, grunden i den var en Blues-tolva, en hyllning till den amerikanska svarta befolkningen.![]()
Det är fascinerande ändå hur Kultur och musik har användt genom historian för att manifestera de härskandes åsikter. Sovjets nationalsång var väl specialbeställd för landets insats i "det stora fosterändska kriget".
Mvh
Robert Sköld
Musiken ska nog inte bara ses som propagandaintrument utan även som en sammanhållande faktor, känsla av enighet och sammhörighet inom gruppen
/greger
Jo, det är absolut sant. Användningen av musik inom det militära är ju också ett bra exempel på det.zjukov skrev:Musiken ska nog inte bara ses som propagandaintrument utan även som en sammanhållande faktor, känsla av enighet och sammhörighet inom gruppen
På sätt och vis kan man i och för sig kalla detta (i t ex frikyrkorna som du tog som exempel) för "propaganda inåt", ungefär motsvarande den kristna åtskillnaden mellan yttre mission (sprida budskapet/värva nya anhängare) och inre mission (stärka anhängarna i tron, hindra folk från att falla av).
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
Jo, någonting som alla inom gruppen kan, stärker ju garanterat gruppen som helhet. Såg en gång en intervju med någon kvinna som var uppväxt i tredje riket, trots att hon var judinna så mindes hon visor som sjöngs på den tiden med glädje. Det kanske beror på någon slags känsla av sammangang.
Mvh
Robert Sköld
Mvh
Robert Sköld
Annars kan man ju, med tanke på att vänstern ofta står i opposition mot det bestående, etablerade samhället (så var det ju i alla fall förr),
- Det är jag förvissad om, var det ingen som såg ( för några år sedan ) en dokumentär på musikbyrån där ämnet ungefär var; Thatchers påverkan på det brittiska musiklivet ? Oerhört intressant, där många av de intervjuade musikerna menade att p g a henna så tvingades de att bli politiska och kreativa. Bland artisterna som medverkade kan nämnas Pulp, Billy Bragg. Det mest klassiska och kanske mest dramatiska torde vara ( min husgud ) Morrisseys " Margaret on the guillotine ", en text som resulterade i en husrazzia...
På tal om högermusik, så tror jag nog att man kan säga att den tidiga synthen var ganska högerorienterad, synthen var ju en motreaktion på punken, även om det senare blev vanligt med såna band på vänsterskalan, t e x DM och deras mest tydliga exempel " Construction time again "..
- Det är jag förvissad om, var det ingen som såg ( för några år sedan ) en dokumentär på musikbyrån där ämnet ungefär var; Thatchers påverkan på det brittiska musiklivet ? Oerhört intressant, där många av de intervjuade musikerna menade att p g a henna så tvingades de att bli politiska och kreativa. Bland artisterna som medverkade kan nämnas Pulp, Billy Bragg. Det mest klassiska och kanske mest dramatiska torde vara ( min husgud ) Morrisseys " Margaret on the guillotine ", en text som resulterade i en husrazzia...
På tal om högermusik, så tror jag nog att man kan säga att den tidiga synthen var ganska högerorienterad, synthen var ju en motreaktion på punken, även om det senare blev vanligt med såna band på vänsterskalan, t e x DM och deras mest tydliga exempel " Construction time again "..
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
För att inte nämna Sex pistols, vilket var en käftsmäll mot hela det borgerliga samhället och vuxenvärlden i övrigt. Fri sexualitet, drogliberala och mycket antiborgerliga. Och det satte som sagt var hus i h.....et i det konsvervativa England. Ändock är ju Anarchy in UK ej så fruktansvärt radikal i sig rent textmässigt (Ebba grön var värre). F ö enda veckan då englandslistan ej har haft någon listetta är då Anarchy in UK toppade listan (radion vägrade spela den och listornas första plats stod tom)
/greger
/greger