Mexikokampanjen 1845-1848

Skriv svar
bigj5
Medlem
Inlägg: 139
Blev medlem: 23 juni 2003, 17:25
Ort: Västkusten

USA

Inlägg av bigj5 » 8 juli 2003, 13:14

Hejsan!

Vi tar en vända till om USA:s 1800-tal! Som lite bakgrund till denna stats nuvarande exerser i världspolitiken.

Mexikokampanjen 1845-1848.

Under 1830-talet trängde sig vita kolonister, slavägare och markspekulanter mot sydväst från östkusten. Längs mexikanska golfens kuster trängde man vidare, genom indianområden och snart var man inne i områden som den mexikanska republiken gjorde anspråk på. Det var ett område som kallades Tejas av mexikanerna. Efter en del blodiga konflikter skapade de vita inbyggarna i Tejas en egen engelskspråklig koloni som år 1835 kallades för ”Den ensamma stjärnans republik” – eller Texas. Denna republik trotsade ett av inrikesproblem och inbördeskrig sönderslitet Mexiko under hela tio år. När mexikanerna var på väg att samla kraft blev de engelsktalande kolonisterna i Texas-republiken oroliga och ansökte om inträde i Unionen. Detta beviljades och redan 1845 upptogs man som delstaten Texas i Förenta Staterna.

Detta ledde till konflikt med Mexiko och redan samma år utbröt krig. USA samlade frivilliga till sin armé, flertalet invandrade kolonister från Europa. Många var även lurade att ta värvning, något som snart orsakade flykt från armén när kriget väl hade kommit igång på slagfälten.

Till en början, hösten 1845 och våren 1846 var tidningarna hysteriska och flertalet av dem förordade ett krig. American Review skrev att mexikanerna skulle vika sig för ”en överlägsen befolkning som omärkligt sipprar in i hennes territorier, ändrar hennes vanor och utkonkurrerar hennes svagare handel och blod”.

Politikerna var inte sämre, senator H.V. Johnson sade:
”Jag tror att vi skulle svika vår ädla uppgift om vi vägrade att finna oss i den visa Försynens höga syften. Kriget har sina onda sidor. I alla tider har det åstadkommit väldig död och hemsk förtvivlan, men hur svårt det än är att förstå för oss, har det också av Honom som styr över människans öden gjorts till ett verktyg för att uppfylla det stora målet människans förkovran och människans lycka… Det är med denna tro som jag skriver under på läran om det uppenbara ödet”.

Tidningen Congressional Globe från den 11 februari 1847 rapporterade följande:
”Mr Giles från Maryland – jag tar för givet att vi skall och måste vinna territorium innan vi stänger Janustemplets portar…Vi måste marschera från ocean till ocean…Vi måste marschera från Texas rakt mot Stilla Havet, och stanna först inför de dånande vågorna…Det är den vita rasens, det är den anglosaxiska rasens öde.”

Då hade de styrande i Förenta Staterna redan angripit Kalifornien i väster, både från havet och genom öknen i väster. Redan år 1846 hade man tågat ner i Mexiko och angripit städer där. Santa Fé intogs och snart låg hela denna region formellt under USA.
Kriget gick år 1846 in i en blodigare fas, något som innebar att dödsoffren ökade, slakten på främst mexikanska kvinnor och barn intensifierades.

Även om flertalet av de tongivande var för kriget så fanns det en utbredd opposition mot kriget mot Mexiko. I New York och Boston var många irländska arbetare emot kriget man beslöt sig för att bekämpa kriget. Man ansåg att kriget var en sammansvärjning av slavägarna i söder och begärde att trupperna skulle dras tillbaks redan år 1846.

Mexiko bestod då av en miljon kreoler, två miljoner mestiser och tre miljoner indianer. Möjligen var antalet indianer ännu högre, men det är osäkert hur många de var, kanske fem miljoner? Mexiko var en despoti under denna tid, deras soldater var inte direkt motiverade, men det samma gällde många av trupperna från USA. Tio procent av USA:s befolkning var född utomlands, och de var dessa som gärna tog värvning för pengarnas skull, men de flydde lika snabbt. (En parallell till dagens irak-trupper, över hälften sägs vara fattiga latinamerikaner och andr asom tog värvning för att lättare komma in i det amerikanska samhället).
En del lät sig övertalas och köpas av mexikanerna och bildade en egen bataljon, San Patricio-bataljonen. År 1847 blev det allt svårare att rekrytera frivilliga till armén.

I Kalifornien pågick ett separat krig USA:s trupper hade snart besegrat de fåtaliga mexikanska trupperna västerut, men de hade ingen kontroll över befolkningarna i städerna. I september 1846 utbröt ett uppror bland den mexikanska befolkningen i Los Angeles och amerikanerna drevs ut ur staden. I december samma år utbröt ett liknande uppror i staden Taos och också här drevs amerikanerna ut. Taos återtogs efter hårda strider och en tid härjade mexikansk gerilla omkring staden. I Los Angeles härskade mexikanerna fram till januari 1847 då en amerikansk truppstyrka återtog staden. Amerikanerna avancerade över Rio Grande och staden Vera Cruz angreps även från havet. Monterrey, Matamoros och Chihuahua angreps och antalet offer steg på båda sidor, men mest steg de mexikanska civila offren då amerikanerna bombade städerna med granater.

I september 1847 hade amerikanerna nått Mexico City och efter en del blodiga strider gick man in i staden som då hade cirka 200 000 invånare. General Santa Ana flydde staden och Mexiko var besegrat.

När veteranerna begav sig hemåt dök genast spekulanter upp för att köpa mark som regeringen garanterat att de skulle få köpa. Soldater som blev tilldelade mark sålde den billigt för att de var i behov av pengar. Många av soldaterna sålde sina 160 tunnland jord för mindre än 50 dollar. New York-tidningen Commercial Advertiser skrev I juni 1847:
“Det är ett välkänt faktum att enorma förmögenheter gjordes på de stackars soldater som göt sitt blod i revolutionskriget, av åskådare som utnyttjade deras betryck. Ett liknande plundringssystem tillämpades på soldaterna i det senaste kriget.”

Många amerikaner krävde att man skulle ta hela Mexiko som krigsbyte, men man nöjde sig med halva landet. Gränsen fastställdes vid Rio Grande, New Mexiko och Kalifornien avträddes. Det var i praktiken hela Klippiga Bergsregionen upp till Kanada och till Stilla havet. Så styckades världens då näst största stat till ytan upp. USA betalade Mexiko 15 miljoner dollar, något som föranledde tidskriften Whig Intelligencer att dra följande slutsats:
”Vi tar ingenting genom erövring… gudskelov.”
Kan ett uttalande klinga mer falskt?

MVH
bigj5

Användarvisningsbild
Marcus
Medlem
Inlägg: 6804
Blev medlem: 22 mars 2002, 21:27
Ort: Sverige

Inlägg av Marcus » 8 juli 2003, 17:25

Flyttat från "Floridakampanjen - eller så stals Florida!"

/Marcus

Användarvisningsbild
Rankone
Medlem
Inlägg: 31
Blev medlem: 6 februari 2005, 13:59
Ort: Sverige

Inlägg av Rankone » 29 september 2005, 14:55

har nån en bra förklaring till kreoler och peninsulares?

Användarvisningsbild
tyskaorden
Redaktör emeritus
Inlägg: 9326
Blev medlem: 27 mars 2002, 14:52

Inlägg av tyskaorden » 2 oktober 2005, 14:25

Rankone skrev:har nån en bra förklaring till kreoler och peninsulares?
Kreol kan ha lite olika betydelser, just i fallet Mexico betecknar det ättlingar till de första spanska bosättarna. Peninsulares torde beteckna inflyttade födda i Spanien som ju är en halvö.

Skriv svar