Det finns många missuppfattningar om hur det var förr i tiden. En vanlig sådan är att man tror att människor aldrig blev gamla förr. Visst var medellivslängden låg, men det berodde främst på hög barnadödlighet och att fler människor dog mitt i livet. Många levde långt upp i 70-, 80- och t o m 90-årsåldern även för flera hundra år sedan.
En annan vanlig missuppfattning är att folk inte kunde läsa förr i tiden, vilket är helt fel, alla fall om ser på situationen i Skandinavien. Redan på 1700-talet kunde de allra flesta läsa. När folkskolan infördes 1842 hade Sverige i princip 100 procent läskunnighet.
Det skulle vara intressant om det finns flera exempel på vanliga missuppfattningar som liksom blivit "sanningar" för många människor?
Vanliga missuppfattningar
-
pandersson2
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Vanliga missuppfattningar
Här har du några: http://www.faktoider.nua81 skrev:Det skulle vara intressant om det finns flera exempel på vanliga missuppfattningar som liksom blivit "sanningar" för många människor?
Medelåldern vet jag inte riktigt vad den allmänna uppfattningen är... Att 90-åringar inte fanns?
Läskunnigheten förr finns det någon tråd om, har jag för mig. För Sveriges del hade det bl.a. med religionen att göra. Att lära sig katekesen t.ex. var obligatoriskt och kontrollerades i husförhören. Ett problem i sammanhanget är bristen på belägg från t.ex. medeltiden, men att analfabetismen försvann i och med skolreformen är helt klart osant.
Ett liknande fel är att folk förr skulle ha varit kortare än idag, generellt. Men det finns också någon tråd om.
Det är ofta en sammanblandning av "Medellivslängd" och "Förväntad livslängd", det stämmer. Däremot var det ju även stora skillnader i "Förväntad livslängd" jämfört med nutidens Sverige.
Den läskunnighet som förment skulle råda i Sverige från 1842 stämmer inte alls. Man hade husförhör om katekes men om man går in i protokollen så ser man att mycket få hade mer än ganska skrala förmågor i läsning och skrivning. Däremot så stämmer det att dagböcker från meniga soldater från den tiden är mycket ovanliga, förutom i svenska armén. Dock var även de få - utbildning var ett privilegium för makten.
1842 togs beslutet om folkskola men det dröjde ett halvsekel innan det fanns skolor (nästan) överallt.
Framåt 1880-talet började folkskolorna också få spridning på landsbygden och därefter blev det väl bättre. Men 100% har vi inte ens idag, det skall man ha klart för sig.
Under hela 1900-talet hade vi folkgrupper som i princip stod utanför systemet - lappar, zigenare och andra till exempel. Läskunnigheten var dålig eller saknades helt och sjukvård och liknande fick man ofta se i stjärnorna efter...
Allt beror som sagt på hur man definierar begreppet "missuppfattning".
Den läskunnighet som förment skulle råda i Sverige från 1842 stämmer inte alls. Man hade husförhör om katekes men om man går in i protokollen så ser man att mycket få hade mer än ganska skrala förmågor i läsning och skrivning. Däremot så stämmer det att dagböcker från meniga soldater från den tiden är mycket ovanliga, förutom i svenska armén. Dock var även de få - utbildning var ett privilegium för makten.
1842 togs beslutet om folkskola men det dröjde ett halvsekel innan det fanns skolor (nästan) överallt.
Framåt 1880-talet började folkskolorna också få spridning på landsbygden och därefter blev det väl bättre. Men 100% har vi inte ens idag, det skall man ha klart för sig.
Under hela 1900-talet hade vi folkgrupper som i princip stod utanför systemet - lappar, zigenare och andra till exempel. Läskunnigheten var dålig eller saknades helt och sjukvård och liknande fick man ofta se i stjärnorna efter...
Allt beror som sagt på hur man definierar begreppet "missuppfattning".
Den som jag sett går ut på ungefär det som du skriver, att innan folkskolorna kom så var det ytterst få bland vanligt folk som kunde läsa och skriva, punkt. Det är inte sant.millgard skrev:Allt beror som sagt på hur man definierar begreppet "missuppfattning".
medundersåte skrev:I Världens ekonomiska historia av Rondo Cameron sä sätts vuxnas läskunnighet i Sverige omkring 1850 till 90%. Denna höga siffra beror säkerligen främst på kyrklig undervisning (främst genom 1686 års kyrkolag och biskopliga initiativ dessförinnan). Skrivkunnigheten brukar dessutom ofta sägas ligga på en lägre nivå än läskunnigheten. Läs- och skrivkunnigheten i Sverige skall dessutom ha varit lägre än i Västeuropa under medeltiden (med undantag av runorna).
Relaterad tråd:jofredes skrev:E.J. Hobsbawm anger i Kapitalets tidsålder, s65, följande siffror för antalet analfabeter i den Europaiska befolkningen:England 1875, 17%. Frankrike (1975) 18%. Belgien (1875) 23%. Skottland (1875) 9%. Schweiz (1879) 6%. Tyskland (1875) 2%. Sverige (1875) 1%. Danmark (1859-60) 3%. Italien (1875) 52%. Österike (1875) 42%. Rysland (1875) 79%. Spanien (1877) 63%.
Runor och läskunnighet under vikingatid & medeltid
Hexmaster skrev:Den som jag sett går ut på ungefär det som du skriver, att innan folkskolorna kom så var det ytterst få bland vanligt folk som kunde läsa och skriva, punkt. Det är inte sant.millgard skrev:Allt beror som sagt på hur man definierar begreppet "missuppfattning".
Ja men dina källor avser ju perioden EFTER att folkskolan kom - 1875 är en generation efter folkskolans införande... Menar du att det ÄR ett missförstånd eller att det INTE är ett missförstånd - och hur skall källorna tolkas i detta sammanhang anser du?
-
Mäster Grå
- Tidigare medlem
- Inlägg: 677
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:06
- Ort: Skåne
Håhå!pandersson2 skrev:Att det var bättre förr. Människor var trevligare mot varandra, ungdomar skötsammare, det var inte så bråkigt etc.
Ja, det stämmer ju knappast alls... Dock har detta varit en åsikt som förekommit i alla tider. På 1800-talet förfasade man sig över hur den "traditionella manligheten" höll på att urholkas och hur ungdomarna fördärvade sig med laster som kortspel, fester och alkohol. Under brytningstiden mellan medeltiden och renässansen, såg man ju tillbaka så långt som till antiken, vilken man ansåg var överlägsen alla andra tidsperioder i fråga om kultur, vetenskap och bildning.
Det finns säkerligen en mängd exempel på hur man sett ned på sin egen tid och hyllat föregående epok; dock finns det även många exempel på motsatsen.
Observera uppgiften för vuxna 1850. Liksom hänvisningen till 1686 års kyrkolag, enligt vilken man måste kunna katekesen för att få trolovas. Eller det här:millgard skrev:Ja men dina källor avser ju perioden EFTER att folkskolan kom - 1875 är en generation efter folkskolans införande...
- Ur Angelica Lundgren, Eva Skarin, Sofia Wallinder: Skönlitteratur skapar skriv- och läslust (Luleå tekniska universitet 2006), sid 10Ansvaret för undervisningen låg till en början på prästen och klockaren och övergick sedan, genom en kunglig resolution 1723, till föräldrarna och speciellt husfadern. Detta på grund av prästerskapets klagan om det betungande arbete som läsundervisning innebar. Det kunde också vara någon läskunnig som lärde barnen katekes och ibland innanläsning. Det var kyrkvaktare, backstugusittare och andra personer, som inte kunde utföra annat arbete, som fick utföra sitt uppdrag efter bästa förmåga. Undervisningen blev därför ojämn. Under inflytandet av upplysningstiden, runt 1750-talet bedömdes inte enbart innantilläsningen då ställde prästen även krav på förståelse av det lästa.
I Sverige och Finland kunde folk i allmänhet läsa även före 1842 års folkskolereform. Något annat är en missuppfattning.
Det mest kända exemplet från antiken är dock en halvsanning: http://www.faktoider.nu/sokrates.htmlMäster Grå skrev:Det finns säkerligen en mängd exempel på hur man sett ned på sin egen tid och hyllat föregående epok
Låter som 1700-talsmanligheten i sitt nötskal.Mäster Grå skrev: Håhå!
Om läskunnigheten finns ju ganska goda källor i husförhörslängderna. Prästen har i allmänhet kontrollerat och gjort anteckningar om sina sockenbors läskunnighet, och utifrån den kan man utifrån de socknar jag studerat sett att läskunnigheten tämligen allmänt utbredd.
I Västerås stift hade man börjat med läsundervising och husförhör redan omkring 1640, men utifrån vad jag sett i domböckerna i Uppland under 1600-talet så är läskunnigheten ganska dålig före 1686 års kyrkolag (det finns gott om domar där man läskunnigheten varit av vikt och då har man antecknat hur det förhöll sig med den saken hos ett vittne, en kärande eller åtalad). Den verkar ha gradvis förbättrats under 1600-talet - redan i de första hushörhörslängderna i Uppland på 1680-talet verkar läskunnigheten vara ganska allmän.
Skrivkunnigheten är en helt annan sak. De flesta ägde varken bläck eller papper, och när bönderna undertecknat ett dokument är det med bomärken. Sina initaler inkurna i träföremål är väl det närmaste skrivning de kommit, och då är det inte ovanligt med spegelvända bokstäver osv. Under 1700-talet börjar det förekomma text skrivna av vanliga bönder själva, men oftast med ganska klen stavning, och framför allt med mycket ovan handstil - även om det förståss finnns enskilda undantag.
Det kan ju tilläggas att läskunnigheten oftast inte kontrollerades på barn under 9-10 års ålder (ser lite olika ut i olika socknar).
Folkskolan som infördes 1842 (socknarna hade respit framtill 1847 att inrätta skolor) förutsatte att barnen kunde läsa när de kom till skolan. Det fungerade inte, många barn kunde inte läsa och detta tog tid från den egentliga undervisningen. Därför inrättades 1866 småskolan för läsundervisning för småbarnen.
I Västerås stift hade man börjat med läsundervising och husförhör redan omkring 1640, men utifrån vad jag sett i domböckerna i Uppland under 1600-talet så är läskunnigheten ganska dålig före 1686 års kyrkolag (det finns gott om domar där man läskunnigheten varit av vikt och då har man antecknat hur det förhöll sig med den saken hos ett vittne, en kärande eller åtalad). Den verkar ha gradvis förbättrats under 1600-talet - redan i de första hushörhörslängderna i Uppland på 1680-talet verkar läskunnigheten vara ganska allmän.
Skrivkunnigheten är en helt annan sak. De flesta ägde varken bläck eller papper, och när bönderna undertecknat ett dokument är det med bomärken. Sina initaler inkurna i träföremål är väl det närmaste skrivning de kommit, och då är det inte ovanligt med spegelvända bokstäver osv. Under 1700-talet börjar det förekomma text skrivna av vanliga bönder själva, men oftast med ganska klen stavning, och framför allt med mycket ovan handstil - även om det förståss finnns enskilda undantag.
Det kan ju tilläggas att läskunnigheten oftast inte kontrollerades på barn under 9-10 års ålder (ser lite olika ut i olika socknar).
Folkskolan som infördes 1842 (socknarna hade respit framtill 1847 att inrätta skolor) förutsatte att barnen kunde läsa när de kom till skolan. Det fungerade inte, många barn kunde inte läsa och detta tog tid från den egentliga undervisningen. Därför inrättades 1866 småskolan för läsundervisning för småbarnen.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11953
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
Demografiska aspekter på Funbo socken
Om jag plockar ut delar av A81:s inlägg
Enligt de folkmängdsredogörelser som skickades in från prästerna till Tabellverket mellan 1749-1859 (sök ¨på http://www.ddb.umu.se/visualisering/Tab ... earchPage1 ) så var det ett antal som nådde över 80 år(oftast var det kvinnor). I Funbo socken utanför Uppsala hade nio personer över 80 år 1749 och åtta av dessa var kvinnor. Sedan är det lite diffust med dessa folkräkningar att man inte vet exakt hur många som var i den åldern som slutade antingen på en "nolla" eller en "femma". Eftersom åldersgrupperna slutade med samma ålder som nästföljande grupp, exempelvis 75-80 och 80-85, inte 76-80 samt 81-84. I åldersgruppen 75-80 i Funbo fanns det tio individer, fyra män och sex kvinnor. I en socken som hade 877 invånare under detta år så var det 11,4 promille 1,1% av befolkningen över 80 år. Givetvis var det låg siffra i jämförelse med åldersgruppen 25-30 år som motsvarade nio procent eller 90 promille av invånarantalet.
Hoppar man fram till 1810 så hade Funbo socken 1 056 invånare, men endast tre av invånarna var över 80 år medan sju var i åldersgruppen 75-80 år. Fortfarande var de yngre åldersgrupperna som dominerade, 122 barn var mellan 5-10 år, 116 var mellan 15-20 år och 84 mellan 25-30 år.
När det gäller detta så kan man få fram likvärdiga uppgifter lite överallt i Sverige, men det är ingen hemlighet att folk kunde bli så där gamla. Tittar man på när döden var så dog 35 personer i Funbo under året 1749 medan 37 barn föddes. En annan sak som gällde detta år var att antalet födda var mer än antalet döda för riket i sin helhet. Av dem som dog var tolv under ett år, 25 under tio år, tre kvinnor mellan 60-65 år dog och fyra personer äldre än de tre kvinnorna dog under detta år. Medan den vuxna befolkningen mellan 15-60 år var det nästan ingenting alls. Det som jag försöker ge en bild på var den snäva fördelningen, många barn föddes och samtidigt var det många barn under tio år som dog. Man brukar räkna med att det var normalt med barnadödligheten mellan 200-300 promille, men det var ju socknar som hade mer än dubbelt så mycket. Det var iallafall med de socknar som jag valde ut i min c-uppsats.
För att återigen knyta an A81:s fråga om att man aldrig blev gammal, i äldre tiders demografiska undersökningar så brukar man dra gränsen för ålderdom vid 60. Om jag räknar med så var 37 personer mellan 60-65, 25 mellan 65-70 och 24 mellan 70-75 i Funbo socken år 1749.
Frågan om läsbarheten tycker jag att man inte skall blanda sig in eftersom jag tycker att den håller på att benas ut.
Stefan
Om jag väljer ut en socken utanför Uppsala så kan jag skriva följande.En vanlig sådan är att man tror att människor aldrig blev gamla förr.
Enligt de folkmängdsredogörelser som skickades in från prästerna till Tabellverket mellan 1749-1859 (sök ¨på http://www.ddb.umu.se/visualisering/Tab ... earchPage1 ) så var det ett antal som nådde över 80 år(oftast var det kvinnor). I Funbo socken utanför Uppsala hade nio personer över 80 år 1749 och åtta av dessa var kvinnor. Sedan är det lite diffust med dessa folkräkningar att man inte vet exakt hur många som var i den åldern som slutade antingen på en "nolla" eller en "femma". Eftersom åldersgrupperna slutade med samma ålder som nästföljande grupp, exempelvis 75-80 och 80-85, inte 76-80 samt 81-84. I åldersgruppen 75-80 i Funbo fanns det tio individer, fyra män och sex kvinnor. I en socken som hade 877 invånare under detta år så var det 11,4 promille 1,1% av befolkningen över 80 år. Givetvis var det låg siffra i jämförelse med åldersgruppen 25-30 år som motsvarade nio procent eller 90 promille av invånarantalet.
Hoppar man fram till 1810 så hade Funbo socken 1 056 invånare, men endast tre av invånarna var över 80 år medan sju var i åldersgruppen 75-80 år. Fortfarande var de yngre åldersgrupperna som dominerade, 122 barn var mellan 5-10 år, 116 var mellan 15-20 år och 84 mellan 25-30 år.
När det gäller detta så kan man få fram likvärdiga uppgifter lite överallt i Sverige, men det är ingen hemlighet att folk kunde bli så där gamla. Tittar man på när döden var så dog 35 personer i Funbo under året 1749 medan 37 barn föddes. En annan sak som gällde detta år var att antalet födda var mer än antalet döda för riket i sin helhet. Av dem som dog var tolv under ett år, 25 under tio år, tre kvinnor mellan 60-65 år dog och fyra personer äldre än de tre kvinnorna dog under detta år. Medan den vuxna befolkningen mellan 15-60 år var det nästan ingenting alls. Det som jag försöker ge en bild på var den snäva fördelningen, många barn föddes och samtidigt var det många barn under tio år som dog. Man brukar räkna med att det var normalt med barnadödligheten mellan 200-300 promille, men det var ju socknar som hade mer än dubbelt så mycket. Det var iallafall med de socknar som jag valde ut i min c-uppsats.
För att återigen knyta an A81:s fråga om att man aldrig blev gammal, i äldre tiders demografiska undersökningar så brukar man dra gränsen för ålderdom vid 60. Om jag räknar med så var 37 personer mellan 60-65, 25 mellan 65-70 och 24 mellan 70-75 i Funbo socken år 1749.
Vad kännetecknas att människor dog mitt i livet? Många historiska demografer anser att vuxna arbetsföra befolkningen var mellan 15-60 år, så var det mindre antal som dog inom dessa år. Den största dödligheten var hos barn under tio år, exempelvis under det svåra året 1773 var dödligheten hos barn så högt som tusen promille.Visst var medellivslängden låg, men det berodde främst på hög barnadödlighet och att fler människor dog mitt i livet.
Frågan om läsbarheten tycker jag att man inte skall blanda sig in eftersom jag tycker att den håller på att benas ut.
Stefan
-
Johan Olofsson
- Medlem
- Inlägg: 189
- Blev medlem: 10 augusti 2007, 17:45
- Ort: (född i) Malmö
Låt oss då se vad Svensk Uppslagsbok (1935) under uppslagsordet folkskola har att säga om saken:millgard skrev:Ja men dina källor avser ju perioden EFTER att folkskolan kom - 1875 är en generation efter folkskolans införande... Menar du att det ÄR ett missförstånd eller att det INTE är ett missförstånd - och hur skall källorna tolkas i detta sammanhang anser du?
[...]
Efter statsvälvningen 1809 föreslogs folkundervisningsreformer vid de flesta riksdagarna. Till en början var det inom ridderskapet och adeln som folkskolan hade sina bästa främjare. Sedermera blev det bondeståndet som ivrigast arbetade för folkskolan. Enär städerna hade barnaskolor var borgarståndet i allmänhet ej intresserat för den nya skolan. Prästeståndet hade ej många ivrare för en förbättrad folkundervisning.
Några sifferuppgifter om folkundervisningens ställning på landsbygden 1814 är belysande:
Linköpings stift räknade 214 församlingar med 40 fasta skolinrättningar och 11 ambulatoriska.
[...]
Av allmogens barn som undervisades i skolor erhöll 41% undervisning blott i innanläsning och katekes, övriga 59% dessutom i skrivning och räkning.
[...]
Motsvarande uppgifter från städerna saknas i allmänhet.
[...]
Till 1840-41 års riksdag framlades regeringsförslag i folkskolefrågan. Enligt uppgifter i detta förslag fanns i rikets 2308 församlingar 1009 fasta folkskolor med 1030 lärare samt 377 församlingar med 508 ambulerande lärare.
[...]
Jag har inte tillgång till min databas just nu - men har hållt på lite med Harbo socken i Norduppland, av ungefär samma storlek som Funbo socken (något större - befolkningen 1749 är 996 personer), och situationen där är väldigt snarlik. Jag tycker Stefan ger en ganska bra bild av situationen.
Jag skulle nog säga att utifrån vad jag har kunnat se så hade barnadödligheten redan börjat minska i mitten på 1700-talet jämfört med tidigare. I slutet på 1600-talet är barnadödligheten ännu större. 1690-talets svältår är väl i likhet med nödåret 1773 extremfall men även övriga år är barnadödligheten i allmänhet högre.
Dödligheten i åldern 15-60 är som Stefan säger inte den som är avgörande mycket högre. Jag skulle nog ändå säga att andelen olycksfall, drunkningar, självmord och annat liknande är något högre än vad den är idag. De dödsfallskategorier som skiljer ut sig här är väl annars dödligheten bland soldaterna i krig - och så den främsta dödsorsaken - barnsäng.
Jag skall se om jag kan leta fram lite statistik när jag får tillfälle.
Jag skulle nog säga att utifrån vad jag har kunnat se så hade barnadödligheten redan börjat minska i mitten på 1700-talet jämfört med tidigare. I slutet på 1600-talet är barnadödligheten ännu större. 1690-talets svältår är väl i likhet med nödåret 1773 extremfall men även övriga år är barnadödligheten i allmänhet högre.
Dödligheten i åldern 15-60 är som Stefan säger inte den som är avgörande mycket högre. Jag skulle nog ändå säga att andelen olycksfall, drunkningar, självmord och annat liknande är något högre än vad den är idag. De dödsfallskategorier som skiljer ut sig här är väl annars dödligheten bland soldaterna i krig - och så den främsta dödsorsaken - barnsäng.
Jag skall se om jag kan leta fram lite statistik när jag får tillfälle.
-
Stefan Lundgren
- Stödjande medlem 2022
- Inlägg: 11953
- Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
- Ort: Uppland
- Kontakt:
FBQ
Tack för omdömet!!!
Jag antar att du också kommer åt Tabellverkets material som finns tillgänglig på nätet.
För Harbos del(alltså inte de delar som låg i andra län än Västmanland) 1749 var det ingen mortalitetsrapport fram till 1774. Men tittar man i folkmängden för de första åren i databasen så kan man få variationer också.
1749: 994 inv, 20 barn u 1 år, 142 pojkar o 144 flickor u femton år.
1750: 1 021 inv, 31 barn u 1 år, 142 pojkar o 157 flickor u femton år.
1751: 994 inv, 18 barn u 1 år, 130 pojkar o 134 flickor u femton år.
1752: 989 inv, 33 barn u 1 år, 140 pojkar o 152 flickor u femton år.
1755: 1 015, 33 barn u 1 år, 158 pojkar o 155 flickor u femton år.
Den bild som jag försöker ge är att det antagligen var dödlighet bland de yngre åldersklasserna. Men enligt Tabellverkets material gick det inte få in några värden på antalet barn som dog varje år. Men visst pendlade värdena lite grann om man jämför antalet spädbarn 1751 med de år som hade över 30 spädbarn. Men FBQ kanske kan få fram värden som säger hur många spädbarn och barn under 15 eller 10 år som dog.
Under svåra åren i början av 1770-talet hade Harbo följande värden.
1772: 1 115 invånare, 27 u 1 år och 161 pojkar o 133 flickor u 15 år.
1773: 1 041 invånare, 11 u 1 år, 145 pojkar o 110 flickor u 15 år.
Jag anser iallafall att det var hög dödlighet under detta år, det kan bero på att det var antingen fläckfeber(hetsig feber, dessa sjukdomar skiftades plats, när det var folk som dog i fläckfeber så var det ingen som dog i hetsig feber och vice versa). Detta framhöll bl a av Carl-Johan Gadd i hans avhandling "Järn och potatis" från 1983 på ekonom-historiska institutionen(Göteborg universitet). Men Västmanlands län drabbades i sin helhet hårt av hög dödlighet och i synnerhet för året 1773.
Jag har skrivit en del om de svåra åren i Sverige i ett par trådar.
Dödligheten förr i Sverige
viewtopic.php?t=29596
Historisk demografi med olika aspekter
viewtopic.php?t=21992
1773 var ett svårt år
viewtopic.php?t=10879
Är nog den där tråden har troligen Skalman-rekordet med flest visningar och med tanke på antalet som har skrivit förutom jag. 1 774 visningar har den där tråden haft, lustigt va!!!
Stefan
Tack för omdömet!!!
Jag antar att du också kommer åt Tabellverkets material som finns tillgänglig på nätet.
För Harbos del(alltså inte de delar som låg i andra län än Västmanland) 1749 var det ingen mortalitetsrapport fram till 1774. Men tittar man i folkmängden för de första åren i databasen så kan man få variationer också.
1749: 994 inv, 20 barn u 1 år, 142 pojkar o 144 flickor u femton år.
1750: 1 021 inv, 31 barn u 1 år, 142 pojkar o 157 flickor u femton år.
1751: 994 inv, 18 barn u 1 år, 130 pojkar o 134 flickor u femton år.
1752: 989 inv, 33 barn u 1 år, 140 pojkar o 152 flickor u femton år.
1755: 1 015, 33 barn u 1 år, 158 pojkar o 155 flickor u femton år.
Den bild som jag försöker ge är att det antagligen var dödlighet bland de yngre åldersklasserna. Men enligt Tabellverkets material gick det inte få in några värden på antalet barn som dog varje år. Men visst pendlade värdena lite grann om man jämför antalet spädbarn 1751 med de år som hade över 30 spädbarn. Men FBQ kanske kan få fram värden som säger hur många spädbarn och barn under 15 eller 10 år som dog.
Under svåra åren i början av 1770-talet hade Harbo följande värden.
1772: 1 115 invånare, 27 u 1 år och 161 pojkar o 133 flickor u 15 år.
1773: 1 041 invånare, 11 u 1 år, 145 pojkar o 110 flickor u 15 år.
Jag anser iallafall att det var hög dödlighet under detta år, det kan bero på att det var antingen fläckfeber(hetsig feber, dessa sjukdomar skiftades plats, när det var folk som dog i fläckfeber så var det ingen som dog i hetsig feber och vice versa). Detta framhöll bl a av Carl-Johan Gadd i hans avhandling "Järn och potatis" från 1983 på ekonom-historiska institutionen(Göteborg universitet). Men Västmanlands län drabbades i sin helhet hårt av hög dödlighet och i synnerhet för året 1773.
Jag har skrivit en del om de svåra åren i Sverige i ett par trådar.
Dödligheten förr i Sverige
viewtopic.php?t=29596
Historisk demografi med olika aspekter
viewtopic.php?t=21992
1773 var ett svårt år
viewtopic.php?t=10879
Är nog den där tråden har troligen Skalman-rekordet med flest visningar och med tanke på antalet som har skrivit förutom jag.
1 774 visningar har den där tråden haft, lustigt va!!!Stefan
Du kunde snabbt korrigera mig - jag tvekade mellan 996 & 994 men minnet svek mig tydligen
Befolkningsändringarna har jag tittat tidigare på - de ger ingen absolut siffra på dödligheten - utflyttningen spelar en viktig roll i de här minskningarna. I dåliga tider sökte sig många yngre drängar och pigor till städer och större gods för att jobba där, och bidrar därigenom till befolkningsminskingen. Nödåret 1773 slog inte alls lika hårt här som exempelvis i Dalarna. Däremot på 1690-talet är barnadödligheten extremt stor. Samma sak vintern 1710-11. Fast det är fortfarande möjligt att dödligheten var lite högre 1773 - men väldigt mycket tror jag inte att det är.
Jag hittar inte mina avskrifter av dödböckerna från 1740- och 1750-talet (1770-talets tror jag inte att jag skrivit av) - jag ser också att en del bruksfolk saknas i min släktdatabas. Äldre dödböcker har har jag däremot liggandes här - jag skall bara vänta och se om jag får tid att gå igenom dem - jag har väldigt mycket annat just nu
Annars stämmer din bild med att det är bland de allra yngsta dödligheten är allra högst. De flesta dör före ett års ålder, sedan minskar den gradvis alltmer upp till 15 års ålder.
Befolkningsändringarna har jag tittat tidigare på - de ger ingen absolut siffra på dödligheten - utflyttningen spelar en viktig roll i de här minskningarna. I dåliga tider sökte sig många yngre drängar och pigor till städer och större gods för att jobba där, och bidrar därigenom till befolkningsminskingen. Nödåret 1773 slog inte alls lika hårt här som exempelvis i Dalarna. Däremot på 1690-talet är barnadödligheten extremt stor. Samma sak vintern 1710-11. Fast det är fortfarande möjligt att dödligheten var lite högre 1773 - men väldigt mycket tror jag inte att det är.
Jag hittar inte mina avskrifter av dödböckerna från 1740- och 1750-talet (1770-talets tror jag inte att jag skrivit av) - jag ser också att en del bruksfolk saknas i min släktdatabas. Äldre dödböcker har har jag däremot liggandes här - jag skall bara vänta och se om jag får tid att gå igenom dem - jag har väldigt mycket annat just nu
Annars stämmer din bild med att det är bland de allra yngsta dödligheten är allra högst. De flesta dör före ett års ålder, sedan minskar den gradvis alltmer upp till 15 års ålder.