Finns Gud?

Ekonomi, samhälle och kultur genom hela historien.
Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 27 maj 2004, 21:56

Zero skrev:Nu finns det mycket som inte borde existera.
Det var ett väldigt underligt, och dessutom tvärsäkert, uttalande. Vad skulle det vara, tänkte du? Ge gärna exempel, inklusive bevis för att företeelsen existerar, samt vad det är som säger att det inte "borde" existera.
Zero skrev:Jag tycker ditt tänkande är starkt begränsat vid det som är logiskt,
Ett annat sätt att uttrycka detta skulle vara "det som är verkligt". Vilket inte är någon större begränsning, som jag ser det..
Zero skrev: och det är helt okey för mig men jag är glad att jag inte resonerar som du.
Dvs. rationellt. Varför är du glad över det? För att ditt avvisande av logik och rationellt tänkande tillåter dig att tro på ett övernaturligt väsen det inte finns några rationella skäl att tro på? Tja, det är säkert.. öhm.. kul.. alla har ju olika uppfattning om vad som är roligt..

Själv föredrar jag att förströs och roas av fantasier, i stället för att ge mig till att tro på dem.. men åt var och en sitt nöje.

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 27 maj 2004, 22:07

Widsith skrev:
Zero skrev:Jag tror själv att Gud existerar men dina argument är mer lämpade för bokstavstroende som ser bibeln som sann och ofelbar.
Naturligtvis är Bibeln sann och ofelbar, ty är icke Gud allsmäktig? Varför skulle, om Bibeln nu inte är alltigenom sann och ofelbar, Gud ha ett intresse av att en felaktig Bibel existerar?

Där har vi problemet med en allsmäktig Gud igen.
Observera dock, som alltid, att tron att Bibeln är "sann och ofelbar" inte säger något som helst om vilken tolkning av Bibelns ord som är sanna och ofelbara. Tron på Bibeln som absolut sann (vad nu det betyder ...) förutsätter på intet som helst vis en "bokstavtrogen" tolkning!

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 27 maj 2004, 22:15

Det är visst och sant så, mäster Lindir. Fan tolkar Bibeln på sitt eget vis.
Men återigen kommer problemet oss till mötes, i en delvis ny skepnad:

Varför kan man tolka Bibeln på olika vis om Gud är allsmäktig?

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 27 maj 2004, 22:48

Widsith skrev:Det är visst och sant så, mäster Lindir. Fan tolkar Bibeln på sitt eget vis.
Men återigen kommer problemet oss till mötes, i en delvis ny skepnad:

Varför kan man tolka Bibeln på olika vis om Gud är allsmäktig?
Inga problem att förklara, så länge man inte också vill tro att han/hon/den/det är allgod och vill alla människor väl.

Är man bokstavstroende kan man hitta ett flertal exempel i bibeln på att Gud medvetet ser till att vissa människor (de han inte "utvalt") inte kan förstå hans (eller Jesus) budskap. Därmed skulle det vara fullt naturligt att bibeln är så kryptisk som den är. Gud vill helt enkelt inte att alla skall förstå den på "rätt" sätt. Alla skall inte frälsas, bara de som Gud valt ut i förväg!

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 27 maj 2004, 22:54

Widsith skrev: Det är visst och sant så, mäster Lindir. Fan tolkar Bibeln på sitt eget vis.
T ex bibelfundamentalistiskt bokstavligt ...?
Widsith skrev:Men återigen kommer problemet oss till mötes, i en delvis ny skepnad:

Varför kan man tolka Bibeln på olika vis om Gud är allsmäktig?
För att den som tolkar den däremot inte är allvetande, allvis och allsmäktig?

Vi kan väl då kanske omformulera frågan till "varför har Gud inte valt att skapa en felfri och allvetande människa?". Tyvärr gör ju denna brist på allvetskap att vi exempelvis inte kan svara på den frågan. :P

Däremot måste jag med emfas betona att det inte är ett fel i sig att man kan tolka Bibeln på många sätt. Det är tvärtom en av dess poänger, att den är så mångskiftande att den kan ge svar i vitt skilda situationer - två olika tolkningar behöver ju inte motsäga varandra, utan kan lika väl komplettera varandra.

Det som är problem är mer den moderna, bokstavstroende synen på texten, som ofta försöker hävda att en, specifik tolkning (som de dessutom hävdar inte är en tolkning, utan "bara det som står" - vilket förstås är kvalificerat nonsens, eftersom man inte kan förstå en text utan att tolka den) är "sann", och andra tolkningar därmed är falska.

Klassisk bibeltolkning, ända sedan Jesu tid, har alltid räknat med flera lager av betydelser i bibeltexterna, och har dessutom ofta betonat att den ytliga, bokstavliga sällan är den viktiga. Den bokstavliga nivån ansågs som en enkel framställning för folk som inte hade intellektuell förmåga att förstå så mycket, medan de viktiga nivåerna krävde större kunskap och intellektuell förmåga. Ingen enkild, olärd lekman hade t ex kunnat läsa in de avancerade treenighetsdogmerna i de obskyra texterna, medan läroauktoriteten grundade dessa dogmer helt och hållet på bibeltexterna.

Där kan man också dra paralleller till det faktum att Kyrkans läroauktoritet var den som ansågs ha förmåga att avgöra vilka tolkningar som var i överensstämmelse med Läran, medan den enskildes frihet att tolka texterna själva även i dogmatiskt hänseende, kom först med reformationen.

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 27 maj 2004, 22:59

Engan skrev:
Widsith skrev:Varför kan man tolka Bibeln på olika vis om Gud är allsmäktig?
Inga problem att förklara, så länge man inte också vill tro att han/hon/den/det är allgod och vill alla människor väl.
Fast pratar vi om kristna brukar de ju å andra sidan vara ganska så överens om att Gud är just allgod och vill alla människor väl. Även de mest domedagspredikande bokstavsfundamentalisterna brukar ju någonstans smyga in budskapet att Gud är både god och rättvis, och därmed vill alla väl ...

Den vanligaste åsikten är ju att det inte är Gud som kastar folk i helvetet, utan de otrogna människorna själva som genom sitt val - mot Guds egentliga vilja - väljer bort Gud/himlen.

Användarvisningsbild
Zero
Medlem
Inlägg: 222
Blev medlem: 13 mars 2003, 09:35
Ort: Stockholm

Inlägg av Zero » 27 maj 2004, 23:17

Nu blir dialoger av det här slaget snabbt otrevliga eftersom många ateister som Engan har en väldigt mästrande (och oförskämd) ton när man inte drar jämt.
Jag vet inte ens om det är lönt att försöka eftersom ni ställer er så oförstående inför annat tänkande än ert eget och hela upplägget bäddar för missförstånd eftersom vi argumenterar på så olika villkor. Om vi enbart följer det som till synes är logiskt eller rationellt så väger era argument tyngst. För tro på högre makter har aldrig varit rationellt eller logiskt och det är ju det tron handlar om. Dess existens undandrar sig helt enkelt både vårt förnuft och vår fysiska perception. (för att återigen citera Lindir) Att sätta begrepp på detta och förklara är mycket svårt, därför är det en diskussion på olika villkor. Och ja Engan, jag är glad att jag har en tro på det övernaturliga (ex. andevärld) för att jag inte nöjer mig med enbart de logiska och rationella förklaringarna på många tunga frågor som rör mitt inre. Därför kan jag inte begränsa mig till en ateistisk ståndpunkt eller dess förklaringar utan tror på någonting därutöver. Därför skulle jag uppleva det som mycket snävt att schematiskt ruta in livets alla gåtor med för mig alldeles för enkla och icke tillfredställande svar.

Men nu skulle inte detta vara en debatt om min personliga tro utan som Widsith säger komma fram till någon slags kollektivistisk konsensus.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 27 maj 2004, 23:26

Lindir skrev:
Engan skrev:
Widsith skrev:Varför kan man tolka Bibeln på olika vis om Gud är allsmäktig?
Inga problem att förklara, så länge man inte också vill tro att han/hon/den/det är allgod och vill alla människor väl.
Fast pratar vi om kristna brukar de ju å andra sidan vara ganska så överens om att Gud är just allgod och vill alla människor väl. Även de mest domedagspredikande bokstavsfundamentalisterna brukar ju någonstans smyga in budskapet att Gud är både god och rättvis, och därmed vill alla väl ...

Den vanligaste åsikten är ju att det inte är Gud som kastar folk i helvetet, utan de otrogna människorna själva som genom sitt val - mot Guds egentliga vilja - väljer bort Gud/himlen.
Tja, jag vet inte.. predestinationsläran har ju varit vanlig inom många protestantiska kristendomsvarianter, och har gott stöd i bibeln. Och tror man på den kan man ju inte gärna med gott samvete och logiken i behåll hävda att Gud älskar alla lika. Tvärtom sägs det ju i nya testamentet upprepade gånger hur lycklig man skall känna sig om man är en av dem som Gud utvalt så att man kan förstå och ta till sig budskapet. Till skillnad från dem som Gud utvalt att hamna i helvetet.

Och Jesus förklarar ju själv varför han använder sig av liknelser i stället för att tala klarspråk (Matteus 13:de kapitlet, ur "Levande bibeln"- översättningen)
Lärjungarna kom fram och frågade honom: ”Varför talar du till dem i liknelser?”

Han svarade dem: ”Ni har fått gåvan att lära känna himmelrikets hemligheter, men det har inte de andra.

Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.

Därför talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte.

Så uppfylls Jesajas profetia på dem: Ni skall höra med era öron men ingenting förstå och se med era ögon men ingenting uppfatta.

Ty detta folks hjärta är förstockat. De är tröga att höra med sina öron och de tillsluter sina ögon, så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå i sitt hjärta och omvända sig och bli botade av mig.

Men saliga era ögon som ser och era öron som hör.
Dvs. de som inte av Gud fått gåvan att förstå kan inte heller hjälpas. De är ohjälpligt förtappade, för Gud har sett till att inte ens om de får den rätta läran förkunnad för sig skall de kunna förstå den. Och de som fått gåvan att förstå skall vara väldigt glada över detta.

Men det är ju för all del inte så vanligt att förkunna en hård predestinationslära nu för tiden, i alla fall inte inom svenska kyrkan..

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 27 maj 2004, 23:36

Zero skrev:Nu blir dialoger av det här slaget snabbt otrevliga eftersom många ateister som Engan har en väldigt mästrande (och oförskämd) ton när man inte drar jämt.
Jag vet inte ens om det är lönt att försöka eftersom ni ställer er så oförstående inför annat tänkande än ert eget och hela upplägget bäddar för missförstånd eftersom vi argumenterar på så olika villkor. Om vi enbart följer det som till synes är logiskt eller rationellt så väger era argument tyngst. För tro på högre makter har aldrig varit rationellt eller logiskt och det är ju det tron handlar om. Dess existens undandrar sig helt enkelt både vårt förnuft och vår fysiska perception. (för att återigen citera Lindir) Att sätta begrepp på detta och förklara är mycket svårt, därför är det en diskussion på olika villkor. Och ja Engan, jag är glad att jag har en tro på det övernaturliga (ex. andevärld) för att jag inte nöjer mig med enbart de logiska och rationella förklaringarna på många tunga frågor som rör mitt inre. Därför kan jag inte begränsa mig till en ateistisk ståndpunkt eller dess förklaringar utan tror på någonting därutöver. Därför skulle jag uppleva det som mycket snävt att schematiskt ruta in livets alla gåtor med för mig alldeles för enkla och icke tillfredställande svar.

Men nu skulle inte detta vara en debatt om min personliga tro utan som Widsith säger komma fram till någon slags kollektivistisk konsensus.
Tråkigt att du tycker jag är "mästrande" och "oförskämd". Lite skrattretande att du tycker att det skulle vara begränsat till ateister. :-)

Ännu mer tråkigt att du väljer att inte svara på vad det är för "mycket" saker som du anser existerar som inte "borde" existera. Hade varit intressant att höra vad det skulle vara.

Men jag håller helt klart med dig om att vi argumenterar från helt olika utgångspunkt. Enligt min mening är det just att tro på övernaturligheter som är ett alldeles för "enkelt och icke tillfredsställande svar". Man har helt enkelt ersatt en obegriplighet med en annan, och sett till att det man ersätter med definieras av att det inte går att förklara eller bevisa.. oerhört otillfredsställande, enligt min mening.

Användarvisningsbild
Halifírien
Medlem
Inlägg: 308
Blev medlem: 8 mars 2004, 17:02
Ort: Linköping

Inlägg av Halifírien » 27 maj 2004, 23:39

Hur många kristna nu för tiden tror egentligen på helvetet? Själv tror jag aldrig att jag hört det ordet nämnas i någon kyrka någon gång (jag sjunger i kyrkokör, så jag borde veta).

Och personligen, gudstroende som jag är, anser jag att tanken på
helvetet som sådant är rent befängd. Vem skulle tjäna på att någon stackare som inte klarade av sin "uppgift" att välja hmmelen (för vem väljer väl inte himmelen om de kunde det) tvingas utstå evig bestraffning.
Ska man straffas för att man tvivlar?

Och borde gud istället inte, som en god lärare bör, ge vederbörande en chans till att välja himmelen, och en till efter det. Tanken på man bara får en chans att välja sin väg i evigheten, och att det sedan är det kört för alltid, tycker jag rimmar illa med tanken på en rättvis, allsmäktig och allgod gud.

Jag tänker inte gud som något specifikt, någon som sitter utanför världen och bestämmer över lidande och lycka, liv och död, utan så att säga summan av kardemumman av allt. Gud är allt som finns och har funnits, och det finns inget som inte är gud. På så sätt kan vi aldrig dö eftersom vi faktiskt själva är gud. Att vi upplever oss själva som åtskilda från resten av världen är för att vi ska få chansen att uppleva oss själva som åtskilda från resten av världen. Det är syftet med hela resan. Ty om vi inte kan uppleva åtskildhet och otillräcklighet kan vi inte till fullo känna vår egen fullkomlighet.

Vi skulle alla, om vi ville, kunna luta oss tillbaka och gotta oss i vår egen fullkomlighet, utan att behöva genomleva jordelivets plågor och vedermödor. Men hur roligt skulle det vara på en skala, i längden alltså? Ingen känsla kan upplevas särskilt länge utan man med jämna mellanrum upplever motsatsen, vilket kan vara nog så plågsamt, men det gör bara lyckan när döden kommer desto större.
Döden ja, kan alltså, enligt min tankegång, ses som något mycket positivt, och man bör se fram emot döden snarare än att söka undfly den till varje pris.

Det finns för övrigt en mycket god bok som tar upp dessa frågeställningar, Samtal med Gud heter den, och är faktiskt inte alls lika New-Age flummig som den verkar vid första ögonkastet. :)

Användarvisningsbild
Zero
Medlem
Inlägg: 222
Blev medlem: 13 mars 2003, 09:35
Ort: Stockholm

Inlägg av Zero » 28 maj 2004, 15:38

Engan skrev:
Tråkigt att du tycker jag är "mästrande" och "oförskämd". Lite skrattretande att du tycker att det skulle vara begränsat till ateister.
Nu läser du sånt som inte står. (Vanligt fenomen på internet)
Exempelvis har jag inte sagt att oförskämdhet är begränsat till ateister. För mig som står mitt emellan tro och rationellt/logiskt tänkande kan jag uppleva både ateister och troende som trångsynta när man, ur min synvinkel lägger fram ett färdigt koncept på hur världen och livet förhåller sig till oss och endast argumenterar för att överbevisa sin sak.

Utefter lite ytliga kunskaper om mig som person upplevde jag att du drog alltför snabba mindre smickrande slutsatser om mig som inte jag känner igen mig i. Efter det tappar jag sugen på att argumentera med dig eftersom vi har så olika utgångspunkter att relatera ifrån. Likadant kan jag uppleva med ett Jehovas vittne eller någon som läser bibeln och tar det bokstavligt. Jag har haft x-antal sådana diskussioner och vill inte ha ännu en här. Men visst, någonting som inte borde existera:lidande. Jag vet inte om du på omvägar får vatten på din kvarn nu. Kanske det, men jag har inte ändrat uppfattning. Jag tror och jag har inte valt att tro utan det är kort och gott så jag tror.

Användarvisningsbild
Three towns
Medlem
Inlägg: 73
Blev medlem: 13 mars 2004, 21:57
Ort: Sweden

Inlägg av Three towns » 28 maj 2004, 17:40

Halifírien skrev:Hur många kristna nu för tiden tror egentligen på helvetet? Själv tror jag aldrig att jag hört det ordet nämnas i någon kyrka någon gång (jag sjunger i kyrkokör, så jag borde veta).
Jag kan inte tala för alla "kristna nu för tiden" men själv tror jag inte på något helvete. Fader Daniel i katolskakyrkan förklarar:
Det som har uttalats från Vatikanens sida och Påvens på en onsdagsaudiens var att helvetet inte så mycket är en plats utan snarare ett tillstånd - ett själstillstånd. Eftersom människan kan vara ganska omedveten om sin själ pga. kroppen upptar det mesta av hennes uppmärksamhet, så kan hennes själstillstånd gå henne förbi. Om själen mår dåligt kan hon döva det genom olika former av flykt, t.ex. en överdriven användning av alkohol, droger, sex, och konsumtion i allmänhet.

När sedan själen lämnar kroppen då människan dör är det bara själen i sitt tillstånd den var i vid dödsögonblicket och då blir människan helt varse detta tillstånd.

Om man har frid i själen under livet fortsätter man att ha det efter döden och om man inte har frid fortsätter detta tillstånd.

Helvetet skulle då vara ett tillstånd av avsaknad av frid eller kärlek eller sanning t.ex. Och det är samma sak som avsaknad av gemenskap med Gud, eftersom Gud är Sanning, Kärlek och ger Frid. Att vara utan Gud i all evighet är då ett helvete. Det skulle alltså inte så mycket vara en plats, t.ex. med eld och lågor i den meningen som vi är vana vid på jorden. Dessa kan ses som bilder för att hjälpa oss att förstå något nästan ofattbart. Sådana bilder användes t.ex. på medeltiden, men också av Jesus själv. Man skulle också kunna säga att det handlar om en icke-materiell eld - något som är som en eld för själen som är icke-materiell. För så kan man tänka sig att det är att vara utan Gud.

Vänliga hälsningar
Fader Daniel
Halifírien skrev:Och personligen, gudstroende som jag är, anser jag att tanken på
helvetet som sådant är rent befängd. Vem skulle tjäna på att någon stackare som inte klarade av sin "uppgift" att välja hmmelen (för vem väljer väl inte himmelen om de kunde det) tvingas utstå evig bestraffning.
Ska man straffas för att man tvivlar?

Det är inget straff, det är ett val man gör. Man väljer att inte komma till Gud, man väljer att inte vilja komma till hans rike.
Halifírien skrev: (för vem väljer väl inte himmelen om de kunde det)
Alla kan välja det, till och med den värsta styckmördaren kan välja det, ta exemplet när Jesus korsfästs, då en av de två brottslingarna som korsfästes bredvid Jesus, han väljer att tillhöra Gud. Det är nog bättre att ni läser själva Luk 23:40- 43, men…

Men den andre brottslingen tillrättavisade honom och sade: Har du inte respekt för Gud ens när du håller på att dö? Vi förtjänar att dö för våra brott, men den här mannen har inte gjort en enda ond handling, ”sedan sa han: Jesus, kom ihåg mig när du kommer till ditt rike”.
Och Jesus svarade: ”jag försäkrar dig att redan i dag ska du vara med mig i paradiset”.
Halifírien skrev:Och borde gud istället inte, som en god lärare bör, ge vederbörande en chans till att välja himmelen, och en till efter det. Tanken på man bara får en chans att välja sin väg i evigheten, och att det sedan är det kört för alltid, tycker jag rimmar illa med tanken på en rättvis, allsmäktig och allgod gud.
Jesus ger en oss en ny chans genom att dö och uppstå på korset. Det enda vi behöver är att tro på Gud, att söka Gud så kommer man till hans "rike"
Gud låter en själv välja, det är inte precis han som skickar en till ett "helvete".

Om inte får vi massor av nya chanser under hela våran livstid.

Matteus 18:21-22
Petrus kom nu fram till honom och frågade: "Herre, hur ofta måste jag förlåta en broder som gjort något orätt? Räcker sju gånger?"
Då svarade Jesus: "Nej, sjuttio gånger sju gånger!".
Jesus menar att vi inte ens ska hålla ska ha räkningen på hur många gånger vi ska förlåta andra. Vilket menas att även vi får förlåtelse för våra synder oräkneliga gånger.

Engan
Medlem
Inlägg: 1010
Blev medlem: 10 oktober 2003, 12:22

Inlägg av Engan » 28 maj 2004, 18:05

Zero skrev:Utefter lite ytliga kunskaper om mig som person upplevde jag att du drog alltför snabba mindre smickrande slutsatser om mig som inte jag känner igen mig i.
Om jag vore lite jobbig nu skulle jag kunna säga "nu läser du sånt som inte står (Vanligt fenomen på internet)". Men det skall jag väl inte göra. :-)

Jag har inga, inte ens ytliga, kunskaper om dig som person. Det var heller inte dig som person jag ville prata om, bara dina åsikter. Mitt inlägg var inte menat som ett angrepp även om det kanske var lite klumpigt uttryckt.

Jag är bara genuint förvånad över att människor som faktiskt kan tänka rationellt (och förmodligen gör det i de flesta sammanhang), inom ett område som de hävdar är mycket viktigt för dem inte bara medvetet avstår från att göra det utan även uppvisar stolthet över detta, som om det var någon form av dygd. Det är fullständigt obegripligt för mig och känns faktiskt en smula obehagligt, som om jag pratar med någon som gjort en partiell lobotomi på sig själv och stolt pekar på ärret..

I biblisk anda kan jag försöka med en annan liknelse: För mig låter det som att vara en skicklig träsnidare som varje gång han skall avlägga gesällprov medvetet väljer att använda en motorsåg som verktyg och sedan står och stolt förevisar sitt deformerade alster och förnöjt skrockar "Jomen, när det verkligen gäller och jag skall göra något riktigt fint tar jag allt fram motorsågen!".. och sedan återgår till att göra ett perfekt jobb med rätt verktyg vid alla andra tillfällen.

Om du har lust får du gärna försöka förklara attityden.. jag stöter på den rätt ofta och blir ständigt lika beklämd och förbryllad..
Zero skrev: Efter det tappar jag sugen på att argumentera med dig eftersom vi har så olika utgångspunkter att relatera ifrån. Likadant kan jag uppleva med ett Jehovas vittne eller någon som läser bibeln och tar det bokstavligt. Jag har haft x-antal sådana diskussioner och vill inte ha ännu en här.
Zero skrev: Instämmer.
Men visst, någonting som inte borde existera:lidande. Jag vet inte om du på omvägar får vatten på din kvarn nu. Kanske det, men jag har inte ändrat uppfattning. Jag tror och jag har inte valt att tro utan det är kort och gott så jag tror.
Ah. Jag tolkade ditt tidigare (aningen diffusa) uttalande som att dessa "saker som finns fast de inte borde existera" du pratade om var saker du ansåg tala för guds existens. Nu låter det mer som om du menade att dessa saker är orsaker att tvivla.. jag måste nog ha missförstått dig totalt. I så fall var det ju inte lika intressant, saker som talar emot en guds existens finns det ju gott om.

Användarvisningsbild
Fiskebat
Medlem
Inlägg: 263
Blev medlem: 10 april 2004, 14:28
Ort: Stockholm

Inlägg av Fiskebat » 28 maj 2004, 18:13

Men om inte helvetet finns, så kan int djävlulen finnas eller? För vad händer med alla som är dumma, enligt de kristna då?

Om nu inte djävluen finns så faller mångas argument då de hänvisar till att djävulen är just allt ont i världen.

För övrigt om gud är allsmäktig borde han väl kunna vara "allsmäktigare" än djävluen och på så sätt neutralisera denne fan...

/Max

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 28 maj 2004, 18:45

Zero skrev:Nu blir dialoger av det här slaget snabbt otrevliga eftersom många ateister som Engan har en väldigt mästrande (och oförskämd) ton när man inte drar jämt.
Så mycket bättre då att något sådant inte kommit från min sida. Alltså kan du och jag fortsätta diskutera.
Zero skrev:Utefter lite ytliga kunskaper om mig som person upplevde jag att du drog alltför snabba mindre smickrande slutsatser om mig som inte jag känner igen mig i. Efter det tappar jag sugen på att argumentera med dig eftersom vi har så olika utgångspunkter att relatera ifrån. Likadant kan jag uppleva med ett Jehovas vittne eller någon som läser bibeln och tar det bokstavligt. Jag har haft x-antal sådana diskussioner och vill inte ha ännu en här.
Eftersom jag uttryckligen har sagt att jag inte vill diskutera dina personliga egenskaper, borde det också här tala till min favör. Alltså kan du och jag fortsätta diskutera.

Jag tycker också ateister som heter Engan får vara med i diskussionen, då denna grupp hittills inte försökt starta upp någon diskussion om dina personliga egenskaper, Zero. Allt rörande din egen person har hittills kommit från dig själv.
Halifírien skrev:Vi skulle alla, om vi ville, kunna luta oss tillbaka och gotta oss i vår egen fullkomlighet, utan att behöva genomleva jordelivets plågor och vedermödor. Men hur roligt skulle det vara på en skala, i längden alltså? Ingen känsla kan upplevas särskilt länge utan man med jämna mellanrum upplever motsatsen, vilket kan vara nog så plågsamt, men det gör bara lyckan när döden kommer desto större.
Döden ja, kan alltså, enligt min tankegång, ses som något mycket positivt, och man bör se fram emot döden snarare än att söka undfly den till varje pris.
Och varför finns då denna stora mängd lidande, när en mycket mindre mängd hade varit tillräcklig för att vi skulle kunna definiera godhet och lycka?
Det finns för övrigt en mycket god bok som tar upp dessa frågeställningar, Samtal med Gud heter den, och är faktiskt inte alls lika New-Age flummig som den verkar vid första ögonkastet.
Conversations with God av Donald Walsch. Jo, jag känner till den. Walsch har anklagats för att vilja bygga upp en kult kring sin egen person.
Två länkar, pro och kontra:
http://www.cwg.org/
http://spoirier.lautre.net/walsch.html
Lindir skrev:Den vanligaste åsikten är ju att det inte är Gud som kastar folk i helvetet, utan de otrogna människorna själva som genom sitt val - mot Guds egentliga vilja - väljer bort Gud/himlen.
Denna förmåga till ett fritt val måste då innebära att Gud är utestängd från en del av skapelsen. Alltså - Han är inte allsmäktig. Alltså - Han existerar inte.
Lindir skrev:
Widsith skrev:Det är visst och sant så, mäster Lindir. Fan tolkar Bibeln på sitt eget vis.
T ex bibelfundamentalistiskt bokstavligt ...?
Jag tror faktiskt det är just så Hornpär tolkar den.
Lindir skrev:Vi kan väl då kanske omformulera frågan till "varför har Gud inte valt att skapa en felfri och allvetande människa?".
Enligt historien om Syndafallet var en sådan människa det minsta Gud önskade. Det är ju pga vår kunskapssträvan som vi begåvats med allt detta lidande och all denna död. Ja, om man nu läser det bokstavligt.

Bibelns existens är ju också märklig, vad finns det för behov av en skriven bok/bokrulle, när Gud helt enkelt kan hugga in den Heliga Skrift lite här och var i terrängen, till androm och varnagel. Nej, istället skall den finnas i ett antal olika varianter vilka en del inte ens anses avsedda för den stora massan... Dessa bokrullar skall sedan skrivas av om och om igen tills slutresultatet blir ungefär som om man hade lekt den där sällskapsleken, ni vet när man viskar ett meddelande i örat på bordsgrannen, som i sin tur för det vidare runt bordet, och när det kommer tillbaka så har det fått en helt annan mening än vad det hade från början?
Detta när Gud istället helt enkelt hade kunnat föreviga sina ord till mänskligheten på vilket sätt han än ville, varför inte med stora neonbokstäver i skyn?
Eller inpränta den på insidan av våra ögonlock, komplett med mångtydighet och allt, om det nu var Guds vilja att vi skulle läsa den, och att vi inte skulle behöva bråka om vilken version som var den riktiga?

Skriv svar