Djävulen

Ekonomi, samhälle och kultur genom hela historien.
Styles
Ny medlem
Inlägg: 10
Blev medlem: 11 juli 2006, 05:27
Ort: Sverige

Inlägg av Styles » 26 oktober 2006, 04:51

Hexmaster skrev: Jomen; vad gäller såväl änglar, djävlar och helvete m.m. så har i synnerhet folkliga föreställningar rört sig rätt långt från källorna. De infernaliska skildringarna i NT är heller inte särskilt ingående, har för mig att de är lite mer konkreta än de i GT men minnet är lite klent ...
Kristnas föreställning om Satan, om jag inte är helt fel ute, kommer främst ifrån Jesus tid när han berättar för sina apostlar att han såg Satan trilla ner från himlen likt blixten och ljuset. Från detta har sen Dante med flera byggt vidare och har väl ungefär lika mycket näring som att Jesus är långhårig. Budskapet om Satan är att han och hans anhängare har förlorat kriget men att det inte hindrar dem från att jävlas medan de kan. Det kommer ju bli ett stort slag i framtiden där Jesus kommer tillbaka.

I Gamla Testamenter är han mest känd som ormen i historien om Job där Satan står framför Guds tron och ifrågasätter Job. Han är främst en av Guds änglar, enligt många den vackraste, och ett redskap för Guds vrede.

Lucifer var också en ängel som gjorde uppror mot Gud och som slängdes ut ur himelen av Michael och hans änglar. En vanlig missuppfattning är att Lucifer och Satan är samma ängel men det är först i NT som de tendenserna börjar till att så vore fallet. Anledningen är att djävulen kallas "strålande morgonstjärna" i Jesajas bok och runt 400 år efter kristus började Hieronymus tolka och lägga ihop Lucifer och djävulen till ett.

Det blir rörigt iom att Lucifer, Satan och djävulen flyts ihop och ändras med tidens gång och skillnad på judiska och kristna texter. Satan är ett ord på hebreiska som betyder motståndare medan djävulen lär komma från grekiska diablos som betyder förtalare.
Det närmsta man kommer inom judemdom är i Jobs bok fast skillnaden är att plågandet sker helt på Guds ord.

Inte blir det heller lättare att namn som Beelsebul, denna världens furste, den stora draken med mera används i bland annat uppenbarelseboken.

Hexmaster skrev:
("Vi" förresten, är du praktiserande jude?)
Jag är praktiserande jude och tycker om att gå i synagogan och tror på Israels Gud.

Styles
Ny medlem
Inlägg: 10
Blev medlem: 11 juli 2006, 05:27
Ort: Sverige

Inlägg av Styles » 26 oktober 2006, 04:57

Läste förresten att enligt Islam så slängdes Satan (Shaitaan) ut från himelen när han vägrade att böja sig för Araham.

Användarvisningsbild
Nissemumrik
Medlem
Inlägg: 248
Blev medlem: 11 januari 2006, 17:19
Ort: Uppsala

Inlägg av Nissemumrik » 31 oktober 2006, 16:52

Styles skrev:I Gamla Testamenter är han mest känd som ormen i historien om Job där Satan står framför Guds tron och ifrågasätter Job. Han är främst en av Guds änglar, enligt många den vackraste, och ett redskap för Guds vrede.


Annars har jag hört att judisk mytologi betecknar ormen som Lilith, den allra första kvinnan.. ?

Hittade följande info:

"Judeo-Christian - Lilith, Adam & Eve:

The Judeo-Christian version of Lilith frequently compares Lilith with Satan and the snake. It demonifies Lilith, taking away her bird feet and replacing it with a serpentine tail. All of the images below were created during the 1400s to 1500s in Europe, a period which is heavily laced with superstitious gynophobia and misogyny.

The images are NOT based upon the Bible on ben-Sira, but are instead based upon warped versions of the Judeo-Christian myth with a heavier emphasis on Satan and the snake. Keep in mind that at this point in history most people were illiterate and the Christian belief that the snake is Satan had not yet been established."

För hela texten och en talande bild, titta här.

8-)

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 31 oktober 2006, 18:49

Om Lilith har det sagts mycket:
http://www.faktoider.nu/lilith.html

Rentav en egen tråd:
viewtopic.php?t=16442

Galleriet var nytt, men man verkar ha varit rätt förlåtande i urvalet - om man säger så - vad som helst som passar något så när...

Användarvisningsbild
Nissemumrik
Medlem
Inlägg: 248
Blev medlem: 11 januari 2006, 17:19
Ort: Uppsala

Inlägg av Nissemumrik » 1 november 2006, 22:46

Okej, det må vara hänt. Ville bara peka på att djävulen inte självklart är ormen.

Fråga: Kan man dra paralleller till de hornklädda satyrerna (som söp och våldtog i Dionysos fotspår) och satan? Jag tänker på namnet och utseendet, plus att varken sex eller sprit stått högt i kurs hos kyrkan genom tiderna.

// Mumrik

Användarvisningsbild
Nissemumrik
Medlem
Inlägg: 248
Blev medlem: 11 januari 2006, 17:19
Ort: Uppsala

Inlägg av Nissemumrik » 7 december 2006, 12:17

Tydligen inte en intressant fråga, eller så har folk glömt denna tråd. Frågan kvarstår.. 8-)

Stefan
Medlem
Inlägg: 3426
Blev medlem: 9 april 2002, 11:10

Inlägg av Stefan » 8 december 2006, 00:14

Hexmaster skrev:
Hur har du inte fallit från himlen, du strålande morgonstjärna! Hur har du inte blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!
- Jesaja 14:12


Den som Jesaja beskriver är kungen i Babel -
Jag tycker att citatet, taget rakt upp och ner, skulle gott kunna hänvisa till ett stort meteoritnedfall, typ Tunguska.

Men jag är gärna med och köper hypotesen att detta är en något ironisk fras beskrivande kungen i Babel. Överskriften i Bibelkapitlet ifråga säger ju också detta.

Det är tydligen så att väldigt mycket i Jesaja (som iofs är minst två olika skribenter) är inte alls fria profetior utan ekon utav verkliga samtida händelser: de förödande konflikterna med Babylonien; och grannarnas (Edoméer?) blodiga anfall mot ryggen på det redan slagna Juda.

Användarvisningsbild
Widsith
Medlem
Inlägg: 1376
Blev medlem: 18 juli 2003, 14:26
Ort: Uddevalla

Inlägg av Widsith » 12 december 2006, 15:03

Nissemumrik skrev: Fråga: Kan man dra paralleller till de hornklädda satyrerna (som söp och våldtog i Dionysos fotspår) och satan? Jag tänker på namnet och utseendet, plus att varken sex eller sprit stått högt i kurs hos kyrkan genom tiderna.

// Mumrik
Ja, på sätt och vis. "Den behornade" har förekommit i de flesta kulturer genom årtusendena. Där finns en koppling mellan människa och djur, ett dyrkande av tillväxt i naturen men också av död. Tron att människor när de dör blir andar i form av djur har gett "den behornade" en roll av härskare över de dödas värld, vilket senare har blivit reducerat till rollen av härskare över en viss del av de dödas värld.

Tips: Sök på "Pashupati".

Himlavis
Ny medlem
Inlägg: 3
Blev medlem: 21 februari 2006, 00:28
Ort: Sundbyberg

Inlägg av Himlavis » 11 februari 2007, 21:45

Det kom nyligen ut en superb bok om den förmoderna synen på Satan. Boken är skriven av religionshistorikern Per Faxneld och är en akademisk studie i ämnet. Tänkte att den kan vara intressant för er intresserade. :)

Boken heter förresten "Mörkrets apostlar" och hittas hos de etablerade internetbokhandlarna.

AzizNas
Medlem
Inlägg: 44
Blev medlem: 18 september 2006, 12:13
Ort: Lidingö

Inlägg av AzizNas » 16 februari 2007, 09:28

I en livlig diskussion med mina kompisar (som handlade om historia, SÅ KLART), så nämnde en av oss om varför den grekiska mytologins satyrer/fauner så lika ut som satan (horn, bockfötter, bestialiska ben) så svarade en annan av oss att den bild av satan vi ofta har är på grund av att tidiga kristna kyrkor i grekland jämförde den lustfyllde, druckne, hormonstinne guden Pan med den (enligt dom) behornade snubbe, som går under benämningen Allas Våran Satan i den 9:de cirklen i helsiket, tuggande på Brutus och Judas Iscariot för all evighet.

Användarvisningsbild
Nissemumrik
Medlem
Inlägg: 248
Blev medlem: 11 januari 2006, 17:19
Ort: Uppsala

Inlägg av Nissemumrik » 20 februari 2007, 08:30

Okej, tack alla för boktips och tankar; det var mycket givande att titta in här idag! :-)

//Mumrik

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 10 juli 2007, 12:42

Har kollat vad som ligger bakom detta påstående:
In that passage, Isaiah 14:12, it referred to one of the popular honorific titles of a Babylonian king...
http://en.wikipedia.org/wiki/Lucifer

Titeln var dock inte mer "popular honorific" än att orientaliska institutionen på universitetet i Oxford aldrig hört talas om den:
Stephanie Dalley skrev:I can assure you that there is no such phrase in Babylonian or Assyrian inscriptions.
Lite synd på en vacker teori. :)

(Dubbelkollade såklart: "Dr. Dalley is a well-known Assyriologist holding the position of Shillito Fellow in Assyriology at the Oriental Institute, Oxford. She has taken part in various excavations in the Middle East and has published cuneiform tablets found there by the British Archaeological Expedition to Iraq, as well as a book aimed at the general reader about these discoveries, Mari and Karana (Gorgias Press, 2002). In addition she has also translated Myths from Mesopotamia (Oxford University Press, 2000), and transcribed Old Babylonian Texts in the Ashmolean Museum (Oxford University Press, 2004).")

Användarvisningsbild
Harkett
Medlem
Inlägg: 334
Blev medlem: 8 maj 2007, 14:09
Ort: Skåne

Inlägg av Harkett » 14 juli 2007, 14:46

Kanske inte alldeles för långt från trådens syfte återfinns mycket tunna boken Helvetets historia av Georges Minois. Den handlar just som titeln påpekar om synen på helvetet genom tiden. Inom kristendomen har denna förändrats en del...

Användarvisningsbild
Niedzwiadek
Medlem
Inlägg: 929
Blev medlem: 23 juli 2006, 21:04
Ort: Malmö

Inlägg av Niedzwiadek » 13 augusti 2007, 18:45

Vet någon hur katolska kyrkan ställer sig till djävulen idag? Alltså inte vad som står i bibeln utan helt enkelt vatikanens ståndpunkt idag?

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 14 augusti 2007, 02:10

Niedzwiadek skrev:Vet någon hur katolska kyrkan ställer sig till djävulen idag? Alltså inte vad som står i bibeln utan helt enkelt vatikanens ståndpunkt idag?
Katolska Kyrkans Katekes kan väl sägs vara en enkel version av allt-vad-Vatikanen-säger för lekmän. Däri står bl a följande:

"391 Bakom det val som fick våra stamföräldrar att inte lyda Gud finns det en förförisk röst som gör uppror mot Gud[9] och som av avund störtar ned dem i döden.[10] Den heliga Skrift och kyrkans tradition ser i denna varelse en fallen ängel, som kallas för Satan eller djävulen.[11] ”Djävulen och de andra demonerna har förvisso skapats som naturligt goda varelser av Gud, men det är de som gjort sig själva onda”.[12] [2538]

[...]

395 Men Satans makt är inte obegränsad. Han är bara en skapad varelse, visserligen mäktig därför att han är ren ande, men han är ändå en skapad varelse. Han kan inte hindra uppbyggandet av Guds rike. Vad än Satan gör av hat mot Gud och hans rike i Jesus Kristus, och vilka svåra skador hans agerande än förorsakar – av andlig art och även indirekt av fysisk art – för varje människa och för samhället, så är det ändå Guds försyn som låter detta ske och som med kraft och mildhet styr människans och världens historia. Att Gud låter djävulen verka är ett stort mysterium, men ”vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda” (Rom 8:28). [309; 1673; 412; 2850-2854]

[...]

407 Läran om arvsynden – som är förbunden med läran om återlösningen genom Kristus – ger förmågan att med klar blick kunna se på människans situation och hennes handlande i världen. Genom stamföräldrarnas synd har djävulen skaffat sig ett visst herravälde över människan, även om hon förblir fri. Arvsynden medför ”träldom under hans makt som var dödsrikets herre, nämligen djävulen”.[42] Att inte bry sig om att människan har en skadad natur, som är böjd att göra det onda, leder till allvarliga misstag när det gäller uppfostran, politiken, det sociala handlandet[43] och moralen. [2015; 2852; 1888]"


Det finns dock såvitt jag vet inga officiella uttalanden som säger att detta måste tolkas bokstavligt, och det förekommer både mer bokstavlig tro på Djävulens existens och symbolisk tolkning av samma texter även bland ledande katolska teologer. Det är med andra ord upp till varje katolsk troende att välja vilket "läger" man vill ansluta sig till, utan att svaret avgör om man är "rättroende" eller "kättersk" ... :)

Själv skulle jag luta åt att en symbolisk tolkning av Djävulens existens är mest förenlig med helheten av katolsk modern filosofi, den katolska lärotraditionen och Bibelns samlade budskap, men det finns som sagt också ledande katolska teologer som väljer den motsatta slutsatsen.

Skriv svar