Störtbombare vs. skepp
Då får man, som Varjag väl vet, inte glömma att försvaret i form av jaktflyg och luftvärn blev distraherade av något som fick "the charge of the light brigade" att framstå som en barnlek. Fråga honom till höger här, George Henry Gay, Jr:
Av de två skvadronerna torpedbombare som lyfte från Hornet och Yorktown kom ingen Devestator tillbaka och en (1) man överlevde.
MVH
Hans
Av de två skvadronerna torpedbombare som lyfte från Hornet och Yorktown kom ingen Devestator tillbaka och en (1) man överlevde.
MVH
Hans
Tack spett. En för mig helt ny version, av förlusten av Espana. För de som kan läsa spanska...
http://www.sbhac.net/Republica/Colabora ... ourdou.htm
är länken säkert lärorik.
Varjag
http://www.sbhac.net/Republica/Colabora ... ourdou.htm
är länken säkert lärorik.
Varjag
Hittade denna sida ang. hur Espana sjönk på http://www.time.com/time/magazine/artic ... -3,00.html.
Har alltid trott att hon sjönk pga minträff men tydligen finns det motstridiga uppgifter då man även säger att hon fick en direktträff av en bomb rakt ner i skorstenen och exploderade. Att hon exploderade verkar på de bilder jag sett när hon sjunker med aktern först vara lite långsökt då jag inte ser några synliga skador på överbyggnaden.
Har alltid trott att hon sjönk pga minträff men tydligen finns det motstridiga uppgifter då man även säger att hon fick en direktträff av en bomb rakt ner i skorstenen och exploderade. Att hon exploderade verkar på de bilder jag sett när hon sjunker med aktern först vara lite långsökt då jag inte ser några synliga skador på överbyggnaden.
Intressanta uppgifter Urban. men kanske lite 'färgade' - att man skulle ha hittat 'fartygschefens mössa och loggboken' tillhör dom där perenna marina legenderna som saknar verklighetsgrund.Urban skrev:Hittade denna sida ang. hur Espana sjönk på http://www.time.com/time/magazine/artic ... -3,00.html.
Har alltid trott att hon sjönk pga minträff men tydligen finns det motstridiga uppgifter då man även säger att hon fick en direktträff av en bomb rakt ner i skorstenen och exploderade. Att hon exploderade verkar på de bilder jag sett när hon sjunker med aktern först vara lite långsökt då jag inte ser några synliga skador på överbyggnaden.
Bilden i länken jag postade - visar ett fartyg med svåra UNDERVATTENS-skador - OCH 'dead in the water', m.a.o. hon ligger helt stilla - vilket pekar mot en minträff.
Men det är fullt möjligt att i det tillståndet en störtbombflygare hade turen 'lägga ett ägg' i en skorsten. Även en 100-kilos pansarbrytande bomb - borde då ha kunnat orsaka en pannexplosion som sänkte detta mycket 'lilla' slagskepp, hon deplacerade bara omkring 16000 ton.
spett - får äran av att ha öppnat ett getingbo
Urbans länk säger att INGEN av 854 man i besättningen räddades(?) samt att det tog hela 45 minuter mellan den dödliga explosionen - och fartygets sänkning.....en evighet - vad avser 'dödliga explosioner'....
Här bilden av den sjunkande Espana....Varjag
- Bilagor
-
- Espana i sjunkande tillstånd.jpg (22.89 KiB) Visad 2794 gånger
Beror på vilken båt. Om jag tittar på den här jämförelsen http://www.combinedfleet.com/b_armor.htm så var pansaret mellan 4,7 och 9,1 tum på värstingslagskeppen - mindre på småbåtar som España.
MVH
Hans
MVH
Hans
Espana's däckpansar (byggd 1913!) var bara 37mm. Det - betyder inte att varenda däckskvadratcentimeter - var av den tjockleken - bara 'de bepansrade delarna'. Vilka de var - vet jag inte, men troligen mindre än 25% av den totala däcksytan. En 100-kilos pansarbrytande bomb - slår nog igenom det utan svårighet - och detonerar. Men den måste igenom MINST ytterligare ett däck - troligen två (obepansrade däck) - innan den ställer till verkliga skador bland 'inälvorna' - vilket efter passagen genom 37mm's pansar verkar lite otroligt. Skorstenen, rökupptagen - är däremot en svag punkt - där finns som regel inget pansarskydd (utom på Yamatoklassen ) - det är liason 'veka livet'....Varjagpredator skrev:En fråga bara. Hur STOR bomb behöver man ha och vilken hastighet Skulle man behöva för att ta sig än ett slagskepp och komma igenom däcket?
- Belisarius
- Medlem
- Inlägg: 5093
- Blev medlem: 26 november 2004, 14:43
- Ort: Utrikes
Jo, pansardäcket är inte det som ligger ytterst och får stå emot elementen och sjömäns skrubbande borstar. Det ligger väl oftast i, eller i närheten av, vattenlinjen.predator skrev:Ok jo det är ju sant. Är det inte så sen att "Pansrat" inte kommer först utan en "vanligt" däck/splitterskydd. Så man får nog ha en ganska bra sak mellan bena som man ska komma igenom....
Om jag har förstått rätt, och då är jag ingen hejare på teknik, var Stukan främst konstruerad för fasta mål på land, som broar och järnvägsknutar, inte till sjöss. Medan däremot var de allierades, och japanernas, störtbombare främst tänkta att användas mot sjömål.
Stukan var svår att använda mot sjömål eftersom den inte hade så lång räckvidd. I Norge gjorde man special arrangemang för att få längre räckvidd för Ju 87Rs. De sänkte HMS Gurkha och franska Bison.
Också kryssaren HMS Suffolk blev ordentligt demolerad men då av Ju 88 som utvecklades till en störtbombare men som också användes till konventionell bombning. Annars gjorde avståndet till Norge att man främst använde Heinkel He 111 bombare i kampanjen där.
En annan svaghet som Stukan hade, var att den var sårbar mot jaktplan. 12 maj 1930 sköt fem Hawk 75 från franska flygvapnet ner 12 Stukas.
I början av Slaget om Storbritannien använde man också Stukas. 16 Augusti 1940 förlorade man 9 över kanalen. 18 augusti lyckades 15 att inte återvända, tre kraschlandade och tre lyckades komma hem men svårt skadade. Efter det drog man dem tillbaks från England.
Angående Ju 87:ans träffsäkerhet har det sagts lite elakt att, trupperna flydde i panik när den skulle bomba ett mål eftersom ingen riktigt visste var bomberna skulle landa.Kanske det inte stämmer helt, men mycket av Stukans rykte kommer från nazisternas propaganda och är något överdrivet.
Fast den inte var helt ofarlig.Sovjetiska slagskeppet Marat sänktes av en Ju 87 med en tusenkilosbomb i Kronstadts hamn och hangarskeppet HMS Illustrious utanför Malta 1941
Stukan var svår att använda mot sjömål eftersom den inte hade så lång räckvidd. I Norge gjorde man special arrangemang för att få längre räckvidd för Ju 87Rs. De sänkte HMS Gurkha och franska Bison.
Också kryssaren HMS Suffolk blev ordentligt demolerad men då av Ju 88 som utvecklades till en störtbombare men som också användes till konventionell bombning. Annars gjorde avståndet till Norge att man främst använde Heinkel He 111 bombare i kampanjen där.
En annan svaghet som Stukan hade, var att den var sårbar mot jaktplan. 12 maj 1930 sköt fem Hawk 75 från franska flygvapnet ner 12 Stukas.
I början av Slaget om Storbritannien använde man också Stukas. 16 Augusti 1940 förlorade man 9 över kanalen. 18 augusti lyckades 15 att inte återvända, tre kraschlandade och tre lyckades komma hem men svårt skadade. Efter det drog man dem tillbaks från England.
Angående Ju 87:ans träffsäkerhet har det sagts lite elakt att, trupperna flydde i panik när den skulle bomba ett mål eftersom ingen riktigt visste var bomberna skulle landa.Kanske det inte stämmer helt, men mycket av Stukans rykte kommer från nazisternas propaganda och är något överdrivet.
Fast den inte var helt ofarlig.Sovjetiska slagskeppet Marat sänktes av en Ju 87 med en tusenkilosbomb i Kronstadts hamn och hangarskeppet HMS Illustrious utanför Malta 1941
Senast redigerad av 2 cats, redigerad totalt 27 gång.