Yrke- och mångkunnande

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13412
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Yrke- och mångkunnande

Inlägg av Stefan Lundgren » 6 januari 2005, 17:55

Rubriken är nog inte så bra, men det är den bästa som jag kan hitta på för tillfället. Samhället har gått framåt i tiden och det är dags att göra en liten "analys" över detta. :)

För cirka tjugo år sedan på ungefär så kunde en taxichaufför "hålla käft" om han/hon hörde nån adress som vederbörande inte kunde knastrade i radion. Numera måste man kunna alla gator och i stort sett alla "institutioner" i en stad. För att utveckla det lite grann, i Stockholm, Göteborg och Malmö måste man kunna sin "region" utantill. Uppsala är den största staden i Sverige som man måste kunna alla gator eller rättare sagt allt. I de tre största städerna måste man kunna alla gator, alla institutioner i sin region och kunna hitta till alla delar, större sjukhus och nöjesställen utanför sin region.

Likaså är det med ambulansförare, förut räckte det den som körde bara hade körkort, numera måste han/hon vara utbildad till undersköterska. Allting har med yrkeskvalifieringen med att göra, effektiviseringen, visserligen är jag inte personligt emot detta, men detta gynnar bara en liten grupp personer.

Numera måste även taxichaufförer har någon form av utbildning i första hjälpen, det händer ganska så ofta att de kör föräldrar som är oroliga för sina barn. Det är krupp som jag tänker på, krupp är helt plötsligt andningsvårigheter hos barnen, många föräldrar har varit "tvungna" under natten fått åka med sina barn till sjukhuset. Det är svårt för en förälder att avgöra om dess barn har krupp eller inte, men det finns också tendenser till allvarligare fel också.

Vad jag ville säga med detta inlägg är att samhället hela tiden går framåt, utvecklingen går framåt och det ger både positiva och negativa följder.

Man får se vad som blir av med denna tråd. :D :D :D :D :D

Stefan

Användarvisningsbild
zjukov
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 14 juni 2003, 17:29
Ort: gävle

Inlägg av zjukov » 6 januari 2005, 18:40

Påståendet att utvecklingen går framåt är ju ett mycket värdeladdat. Snarare är det väl så att utveckling pågår, vare sig vi vill det eller inte. Det gäller att förhålla oss till utvecklingen och observera de möjligheter och problem den tekniska utvecklingen ställer på oss människor.

Att utvecklingen går framåt de senaste ex 50 år sedan kan man ju lungt säga. Nu kan vi utrota varanadra med nukelära vapen flera gånger om skulle vi gjort det med konventilonella vapen före atomeran skulle vi fått ligga i. Hittar vi på välfärdssjukdomar som fettma och diabetes ser vi också att utvecklingen gått framåt, liksom konsumtionen av olika psykofarmika. Och miljöproblemen är hittills oöverblickbara.

Uppfattningen att vi med tiden blivit allt mer civilserade och humana och att man förr i tiden var hänsynslösa och barbariska rymmer också en gigantisk schablonisering och förenkling. Exempelvis har väl ett människoliv aldrig varit så lite värt som i slutet på 2:a världskriget.

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13412
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 6 januari 2005, 18:58

Jovisst är värdeladdad, men allting skall vara på kvalité när man skall effektivisera allting. :D

Stefan

Användarvisningsbild
zjukov
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 14 juni 2003, 17:29
Ort: gävle

Inlägg av zjukov » 6 januari 2005, 19:17

Stefan Lundgren skrev:Jovisst är värdeladdad, men allting skall vara på kvalité när man skall effektivisera allting. :D

Stefan
Visst är det så. Däremot tycker jag man i mångt och mycket har en snäv synvinkel på "effektivitet". Man ser begreppet från just sin synvinkel och ej från en helhet männsikan som en samhällsvarelse. Ex utbrändhet är ju ett typexempel. Vad som är effektivt och besparande i ett hänseende kan vara ineffektivt och kostsamt någon annanstans. Hur effektivt är ett samhälle där 10 % är arbetslösa och där 10-20 % jobbar för mycket och riskerar utbrändhet?

Vad gäller kvalitet så lever vi i masskonsumtionssamhällets glada dagar. Slit och släng verkar vara paraollen. Många saker gjordes med bättre kvalitet förr i tiden (tänker ej på elektiska och tekniska prylar). Ex har du försökt att laga hålen i din cykelslang? De som har lite perspektiv på detta kan intyga att det var mycket enklare att laga hål i cykelslangarna för 20 år sedan. Gummit höll en högre kvalitet då. Dagens cykelslangar är ej tillverkade för att laga, om de går sönder köper man nytt! Effektivt va?! (på tal om effektivitet)

Ja77
Medlem
Inlägg: 1971
Blev medlem: 19 mars 2003, 08:03
Ort: Skåne

Inlägg av Ja77 » 6 januari 2005, 20:55

Prolemet är att snart finns det inga "idiot" jobb kvar, städade i en väldigt smutsig industri och de krävdes gymnasie kompetens....

Mats Ranland
Medlem
Inlägg: 33
Blev medlem: 29 februari 2004, 20:13
Ort: Uppsala

Inlägg av Mats Ranland » 7 januari 2005, 18:49

Jag tycker i stort att tillvaron blir allt jävligare med tiden. Vi får allt mer prylar, som ju visserligen kan vara kul i bland, men sammantaget är det mest stressfaktorer med alla moblitelefoner och skit. För min del tycker jag att livet var mycket behagligare på 1970-talet. Hur enkelt som helst att få jobb, och var inte jobbet bra kunde man byta. Men farmförallt var folk hyggligare mot varandra då. Man kunde känna förtroende för andra människor. T.o.m. vissa politiker kunde man i vissa fall känna förtroende för.
Lästipps: Georg Henrik von Wright: Myten om framsteget
samt tidskriften Hjärnstorm nr 83-84 temanummer om pessimism.

http://www.hjarnstorm.com

Användarvisningsbild
zjukov
Medlem
Inlägg: 395
Blev medlem: 14 juni 2003, 17:29
Ort: gävle

Inlägg av zjukov » 7 januari 2005, 19:03

Ja visst har vi mycket prylar. Men frågan är; När får vi fritiden att nyttja dessa? Inte mycket bevänt med sommarhus, svimmingpol, fin bil om man sällan nyttjar dessa eller? Prylhysterin kan även vara en sak i sig man vill ha grejorna för att alla andra (tror man) har dessa, sedan när man väl har skaffat dessa sån njuter man ej av nyttjandet utan kastar genast blicken till det man ej har!

F ö har Buddhismen mycket kloka tankar kring överkonsumtionen!!!!

Användarvisningsbild
Hexmaster
Saknad medlem †
Inlägg: 10194
Blev medlem: 12 juni 2004, 18:41
Ort: Tjörn
Kontakt:

Inlägg av Hexmaster » 7 januari 2005, 20:34

zjukov skrev:Uppfattningen att vi med tiden blivit allt mer civilserade och humana och att man förr i tiden var hänsynslösa och barbariska rymmer också en gigantisk schablonisering och förenkling.
Vem menar du har påstått något i den vägen? Det inlägg #1 handlade om var att tillvaron blir allt mer komplex, och det får man väl hålla med om.

Snarast är risken att man idylliserar tillvaron förr, där "förr" kan vara för 10, 50, 100 eller 500 år sedan... Uppfattningen att nutiden är mer hård, kall och komplicerad än tidigare kan nog folk från alla tider skriva under på.

Mats Ranland
Medlem
Inlägg: 33
Blev medlem: 29 februari 2004, 20:13
Ort: Uppsala

Inlägg av Mats Ranland » 8 januari 2005, 16:25

Hur människan uppfattar tillvaron har nog gått i vågor. På 1920-talet rådde optimism, på 30-talet kom depressionen.Sedan gick det rejält åt helvete i.o.m. andra världskrigets utbrott. Sedan kom en enorm framtidsoptimism på 50- och 60- talet. Vändnigen mot pessimism kom vid olika tidpunkter i olika regioner. För Sveriges del kom den tidigare i Norrbotten än i Stockholm. Staffan Kling, som vid den tiden bodde i Boden, skriver i sin essä "Pojken på stenen" i http://www.hjarnstorm.comHjärnstorm[/url] 83-84 att han redan 1963 kom till insikten att "hittills har allt varit ganska bra, fr.o.m nu kommer allting att bli allt sämre". Mer allmän blev kanske insikten om tillväxtens gränser i.o.m. den sk. "oljekrisen" 1973. 1979 skedde haveriet i Harrisburg, och 1986 (tror jag) Tjernobyl.
"Vad man lär av historien, är att ingen har lärt sig av den", skrev redan Schopenhauer.
[/url]

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13412
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 8 januari 2005, 17:55

Mitt syfte med denna tråd var att belysa kvalifieringen på yrkeskunnandet.

Liten sammanfattning

Förr i tiden kunde man som ambulansförare inte kunna så mycket om sjukvård, bara har körkort, körvana, lite lyftteknik och lite sjukvårdskunskap, numera måste man kunna mycket mera, exempelvis har utbildning som undersköterska.

Jag var rädd att tråden håller på att spåra ut lite grann.

Stefan

Användarvisningsbild
Tomas Ibsen
Medlem
Inlägg: 3626
Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
Ort: Gotland.
Kontakt:

Inlägg av Tomas Ibsen » 8 januari 2005, 18:31

Jo, inte lär jag få ett vidare jobb efter gymnasiet om jag inte vidareutbildar mig, det ska jag väl säga. Och vidareutbilda mig komer jag med 100% säkerhet att göra. Ev. kommer värnplikten emellan, om inte nerskärningarna blir för stora och dom hinner lägga ner allt.

Sen vad jag kommer vidareutbilda mig till vette tusan... Nånting i handelssektorn naturlitvis, men vad är frågan. Iof så är det över 1½ år dit, så jag har ju rejält med tid att fundera, men som det är nu står det mellan administration, PR/Marknadsföring, export eller något liknande. Men men, vem vet? :)

/Tomas

*edit*

Som vanligt stavar jag fel på minst 2 meningar... :roll:

Stefan Lundgren
Stödjande medlem 2022
Inlägg: 13412
Blev medlem: 11 augusti 2003, 18:15
Ort: Uppland
Kontakt:

Inlägg av Stefan Lundgren » 8 januari 2005, 18:39

Tomas

Du får nog inriktar dig på en sak, de flesta jobben som sätts upp på arbetsförmedlingen är alltid några års erfarenhet eller högskoleutbildning. :P :) :D

Det var precis som jag o en klasskompis sa en gång till varandra....


Vad fan har vi för chans till arbetslivet?

Högskoleutbildning, speciella kurser och mångårig yrkeskompetens. :o

Stefan

Användarvisningsbild
Tomas Ibsen
Medlem
Inlägg: 3626
Blev medlem: 5 mars 2003, 15:27
Ort: Gotland.
Kontakt:

Inlägg av Tomas Ibsen » 8 januari 2005, 18:43

Jag skrev att det stod mellan. ;)

Just nu skulle jag vilja arbeta i ett annat land fast i ett svenskt företag, och det lär väl inte ändras, så jag får väl försöka rikta in mig på den linjen. Iof så behöverm man ju inte läsa export för att jobba utomlands

Mats Ranland
Medlem
Inlägg: 33
Blev medlem: 29 februari 2004, 20:13
Ort: Uppsala

Inlägg av Mats Ranland » 8 januari 2005, 21:15

Visserligen ställs det större krav för att få en anställning på lägre nivå nu än förr, men jag tycker ändå att det mesta blir allt sämre. Felet är nog organisatoriskt. Ju högre upp i en herarki man är, ju dummare tillåts man vara.
Saknade man moral, och inte brydde sig om vad man gjorde, vore idealjobbet politiker. Inga krav på kunskaper. Trygg inkomst livet ut.
Betänk hur senfärdigt hjälpen till den nu aktuella jordbävningskatastrofen i sydostasien kom igång. Sverige har ett räddningsverk med kompetent personal, som inte omedelbart satte igång, utan väntade på ett politiskt beslut. Fortsätter idiotiseringen av Sverige, kommer brandkåren inte att rycka ut, utan att invänta komunstyrelsens beslut.
För att anknyta till det inledande exemplet med taxi i Uppsala, så tror jag att det var bättre förr, innan avregleringen. Visserligen ställer Uppsala taxi och Taxi kurir krav vid anställningen som är mycket större nu. Men förr när stressen var mindre stod folk ut med att vara kvar på samma arbetsplats längre, ofta arbetslivet ut. Man fick rutin, och kände en yrkesstolthet som är sällsynt nu (gäller alla yrken). Om du tog första bästa taxi som stod inne vid järnvägsstationen, så tror jag att sannorlikheten var större att du fick en chaufför som hittade i stan. Nu kanske du får en taxi från något av småbolagen, som inte ens ställer krav på lokalkännedom i Uppsala.
Före avregleringen hade taxibolaget trafikeringsskyldighet dygnet runt, alla dagar. Nu finns inte den. I en liten ort som Kil, är man utan taxi på nätterna mitt i veckan, för att inget taxibolag finner det lönsamt att köra.
Elen har blivit dyrare efter avregleringen. Tågtrafiken har blivit sämre, osv. Jag kan faktiskt inte komma på någonting som har blivit bättre.

Användarvisningsbild
Probstner
Medlem
Inlägg: 5179
Blev medlem: 18 oktober 2004, 09:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Probstner » 8 januari 2005, 21:48

Mats Ranland skrev:Visserligen ställs det större krav för att få en anställning på lägre nivå nu än förr, men jag tycker ändå att det mesta blir allt sämre. Felet är nog organisatoriskt. Ju högre upp i en herarki man är, ju dummare tillåts man vara ... Jag kan faktiskt inte komma på någonting som har blivit bättre.
Det Du skriver betraktar jag som en sammanblandning av äpplen och päron.

Det är en sak att kraven på kunskaper i samhälle och arbetsliv har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Idag är det summa en procent som går ut i arbetslivet efter nian, i regel inom ramen för familjens lantbruk eller korvkiosk etc. När jag gick ut nian 1980 var det om jag minns rätt okring 25-30 procent av ungdomarna som gick direkt ut i arbetslivet (jag var f ö den ende i min grundskoleklass som fortsatte till universitetet, fast det kan ju ha ändrats nu).

Men att "allt har blivit sämre" (vilket verkligen kan ifrågasättas) beror väl snarast på att vi inte riktigt har vant oss vid att Sverige inte längre ligger i topp när det gäller BNP och tillväxt och produktivitet. Avstår från att utveckla ämnet för att det inte skall spåra ur och sluta i politisk pajkastning.

Avslutningsvis vill jag absolut protestera mot synsättet "ju högre upp i en herarki man är, desto dummare tillåts man vara". Det är ju faktiskt i de allra flesta fall precis tvärt om.

/ Probstner

Skriv svar