Ambassadörer?
Ambassadörer?
Vad hände oftast med de länders ambassadörer som var stationerade i ett fiende land?
//Martin
//Martin
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
T ex så avreste den sovjetiska legationen Berlin liksom den tyska i Moskva under lugna förhållanden till sina hemländer i slutet av juni 1941. Trots det "barbariska" och "slutgiltiga" kriget respekterade båda staterna i inledningen av kriget.
/Forsberg
/Forsberg
Senast redigerad av 1 Mathias Forsberg, redigerad totalt 31 gånger.
En elegant formalitet som tydligen observerades universellt gällde de s.k. ambassadörspassen. När en ambassadör 'krediterades' - dvs accepterades - överlamnade han/hon - sitt pass till den ackrediterande maktens myndigheter. När oskiljaktliga meningar - eller rent av krigstillstaand uppstod - 'drog man tillbaka sina ambassadörer'. Det första steget i denna artiga mekanism, var tydligen att att ambassadören 'begärde att återfå sitt pass' - vilket i realiteten betydde ett brytande av de diplomatiska förbindelserna. Dessa diplomatiska artigheter tycks ha observerats universellt - utom ifraaga om den sovjetiska gangsterstatens umgänge med sina baltiska grannar.
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
- Robert Sköld
- Medlem
- Inlägg: 2581
- Blev medlem: 9 oktober 2002, 03:23
- Ort: Linköping/Motala
- Kontakt:
- Mathias Forsberg
- Medlem
- Inlägg: 2986
- Blev medlem: 28 mars 2002, 15:09
- Ort: Stockholm
Stormningen av den amerikanska ambassaden i Teheran utgör ett särfall, eftersom den inte utfördes av den interantionell erkända Shahregeringens representanter (polis, militär etc) utan av represententanter för den icke erkända revolutionära regeringen.
USA har fortfarande (till skillnad från t ex Kanada eller EU) inga diplomatiska förbindelser med Iran eller Kuba sedan 1979 respektive 1959.
Det finns heller inget militärt värde i att "erövra" en fiendestats ambassad eller kvarhålla ambassadpersonal efter utbrytande av ett krig. Före 1945 var det t o m snarare en fördel att ha kvar "fiendeambassaden" eftersom det innebar en kanal för fredsförhandlingar, krigsfångeutväxlingar, transit av civila och neutrala medborgare etc.
Idag är det inte lika viktigt eftersom skyddsmakter och/eller de diplomatiska ackriteringarna i FN har övertagit vissa av dessa uppgifter. Dock kvarblev t ex en reducerad kontingent på den irakiska ambassaden i Washington under och efter kriget.
En annan faktor är utvecklingen av global kommunikation, likt Indiens "ultimatum" nyligen till Pakistan som endast framfördes vid en presskonferens, inte officiellt. Givetvis ser ju även Islamabad på Satellit-TV och budskapet går fram. Även under t ex Gulfkriget användes denna taktik.
/Forsberg
USA har fortfarande (till skillnad från t ex Kanada eller EU) inga diplomatiska förbindelser med Iran eller Kuba sedan 1979 respektive 1959.
Det finns heller inget militärt värde i att "erövra" en fiendestats ambassad eller kvarhålla ambassadpersonal efter utbrytande av ett krig. Före 1945 var det t o m snarare en fördel att ha kvar "fiendeambassaden" eftersom det innebar en kanal för fredsförhandlingar, krigsfångeutväxlingar, transit av civila och neutrala medborgare etc.
Idag är det inte lika viktigt eftersom skyddsmakter och/eller de diplomatiska ackriteringarna i FN har övertagit vissa av dessa uppgifter. Dock kvarblev t ex en reducerad kontingent på den irakiska ambassaden i Washington under och efter kriget.
En annan faktor är utvecklingen av global kommunikation, likt Indiens "ultimatum" nyligen till Pakistan som endast framfördes vid en presskonferens, inte officiellt. Givetvis ser ju även Islamabad på Satellit-TV och budskapet går fram. Även under t ex Gulfkriget användes denna taktik.
/Forsberg