Den första svenska ubåten (sent 1800-tal)
Den första svenska ubåten (sent 1800-tal)
Läste lite i DN om en svensk konstruktion av en Koleldad(!?) u-båt
såm byggdes runt sekelskiftet och även exporterades till Bla. grekland.
finns det nån som vet mer om saken??
MVH Sune
såm byggdes runt sekelskiftet och även exporterades till Bla. grekland.
finns det nån som vet mer om saken??
MVH Sune
Det man inte vet, frågar men om.
- Jan-Erik Karlsson
- Medlem
- Inlägg: 154
- Blev medlem: 25 mars 2002, 18:55
- Ort: Sverige
Nordenfelts ubåt
Nej men de verkar ju ganska intressant hur framdrivningen skulle fungera under vattnet. Det skulle ju inte vara så smart att elda då.
Akumulatortankar med ånga? (en ren gissning)
Lite data om prestanda och räckvidd samt beväpning(?) skuller vara kul.
Tack på förhand /Sune
Akumulatortankar med ånga? (en ren gissning)
Lite data om prestanda och räckvidd samt beväpning(?) skuller vara kul.
Tack på förhand /Sune
Det man inte vet, frågar men om.
Re: Nordenfelts ubåt
Ungefär samma prestanda som en av dina gammbilar?Sunemaggs skrev:Nej men de verkar ju ganska intressant hur framdrivningen skulle fungera under vattnet. Det skulle ju inte vara så smart att elda då.
Akumulatortankar med ånga? (en ren gissning)
Lite data om prestanda och räckvidd samt beväpning(?) skuller vara kul.
Tack på förhand /Sune
- Jan-Erik Karlsson
- Medlem
- Inlägg: 154
- Blev medlem: 25 mars 2002, 18:55
- Ort: Sverige
Nordenfelt 1 var ungefär 20 meter lång och 3 meter bred.
Maskineriet byggdes på Palmcrantz verkstäder vid Karlsvik på Kungsholmen och skrovet vid Bolinders Mekaniska Verkstad vid Klara sjö.
Den drevs av en 40 hk ångmaskin vilken gav ubåten en övervattensfart av 12 knop och en undervattensfart av 4 knop. Vid dykning släkte man fyren och övergick till att utnyttja ångan i pannan och ånga lagrad ackumulatorer.
Ubåten kunde gå ner till 15 mters djup.
Efter de första provturerna gick ubåten för egen maskin till Göteborg där vissa förbättringar gjordes. Efter de framgångsrika proven i Öresund försågs ubåten med en 15 tums torpedtub.
Turkiet beställde sedan två ännu större ubåtar, som byggdes vid Barrowvarvet i Storbritannien. Den första fick namnet Abdul Hamid och den andra namnet Abdul Medschid. De var sällan rustade men fanns faktiskt kvar på den Turkiska flottans fartygslista in på 1910-talet.
Det brittiska varvet byggde även den ryska ubåten, en avsevärt förbättrad typ. Den hade två torpedtuber i förskeppet och kunde laddas om med ytterligare två torpeder i u-läge.
ur artikel i Vårt Kungsholmen 1982 samt Svenska Örlogsfartyg 1855-1905
I Havsvargar av P-O Ekman står dock om den första ubåten: Den var försedd med en 100 hkr koleldad ångmaskin, från vilken ånga i förväg magasinerats i tryckfasta reservoarer för dykfärden. Ångmängden förslog för ca 15 sjömil med 1-2 knops fart. Värmestrålningen från den upphettade ångpannan blev dock påfrestande för 3-manna besättningen.
Maskineriet byggdes på Palmcrantz verkstäder vid Karlsvik på Kungsholmen och skrovet vid Bolinders Mekaniska Verkstad vid Klara sjö.
Den drevs av en 40 hk ångmaskin vilken gav ubåten en övervattensfart av 12 knop och en undervattensfart av 4 knop. Vid dykning släkte man fyren och övergick till att utnyttja ångan i pannan och ånga lagrad ackumulatorer.
Ubåten kunde gå ner till 15 mters djup.
Efter de första provturerna gick ubåten för egen maskin till Göteborg där vissa förbättringar gjordes. Efter de framgångsrika proven i Öresund försågs ubåten med en 15 tums torpedtub.
Turkiet beställde sedan två ännu större ubåtar, som byggdes vid Barrowvarvet i Storbritannien. Den första fick namnet Abdul Hamid och den andra namnet Abdul Medschid. De var sällan rustade men fanns faktiskt kvar på den Turkiska flottans fartygslista in på 1910-talet.
Det brittiska varvet byggde även den ryska ubåten, en avsevärt förbättrad typ. Den hade två torpedtuber i förskeppet och kunde laddas om med ytterligare två torpeder i u-läge.
ur artikel i Vårt Kungsholmen 1982 samt Svenska Örlogsfartyg 1855-1905
I Havsvargar av P-O Ekman står dock om den första ubåten: Den var försedd med en 100 hkr koleldad ångmaskin, från vilken ånga i förväg magasinerats i tryckfasta reservoarer för dykfärden. Ångmängden förslog för ca 15 sjömil med 1-2 knops fart. Värmestrålningen från den upphettade ångpannan blev dock påfrestande för 3-manna besättningen.
Nordenfeldt's u-batar
Tack J-E Karlsson for dina fakta om dessa intressanta konstruktioner,
I engelsk litteratur (bekraftat av bilder) synes dom turkiska u-batarna
aven ha haft en kanon, tvivelsutan naagon av Nordenfeldts egna 'snabb-
skjutare'. Som anekdot skrevs aven att den turkiska flottan hade mycket
svaart att finna 'frivilliga' att bemanna dessa fartyg och foljaktligen blev
de mycket litet anvanda.
I engelsk litteratur (bekraftat av bilder) synes dom turkiska u-batarna
aven ha haft en kanon, tvivelsutan naagon av Nordenfeldts egna 'snabb-
skjutare'. Som anekdot skrevs aven att den turkiska flottan hade mycket
svaart att finna 'frivilliga' att bemanna dessa fartyg och foljaktligen blev
de mycket litet anvanda.
Även om jag skrev på diverse tystnadspliktspapper när jag sommarjobbade på torpedverkstan på musköbasen förra sommaren så kan jag väl avslöja att gubbarna hade en torped från sagda ubåt på renovering. Skulle visst till sjöhistoriska eller nåt. Inte säker på att det är till just den ubåten men hur många svenska ubåtstyper fanns det kring sekelskiftet?
-
- Medlem
- Inlägg: 3109
- Blev medlem: 28 maj 2005, 08:34
- Ort: Södermanland
Re: Den första svenska ubåten (sent 1800-tal)
Aktualiserar en gammal tråd med en tillhörande länk och en bild, vet dock inte vilken av Nordenfeltarna det är. Skulle gärna få höra mer information om vad dessa ubåtar utförde i grekisk och ottomansk tjänst.
http://www.nordkaparen.se/tidiga-svenska-ubatar/
http://www.nordkaparen.se/tidiga-svenska-ubatar/