Beridna bågskyttar

[Markus Holst]

För hästen är bågskjutandet en mycket enkel sysselsättning; han kutar av helvete.

Vad jag har funderat på är hur glest man red. Det kräver ju viss lucka i sidled för att inte träffa kamraten. Troligen red man på enkelkolonn så att alla skyttar hade fritt skjutfält. Den risk som kan ske är väl att hästaran kommer upp jämsides vilket torde minska eldkraften varför det verkar troligt att man red med luckor på åtminstone 10 meter.

Någon som vet?

[von Adler]

Vad gäller Crassus förlust mot partherna så var det så att hans son kommenderade kavalleriet och red efter de parthiska hästbågskyttarna, isolerades från infanteriet och konter-chockades av de parthiska tungt pansrade katafrakterna, en strid de hade liten eller ingen chans att klara sig ifrån efter att ha jagat lättare hästbågskyttar som sköt bakåt hela dagen.

Romarna ansåg beridna bågskyttar vara mycket farliga och använde sig av makedonska och rhodensiska slungkastare samt syriska bågskyttar (även de med sammansatta bågar) för att hantera parthernas uppsuttna bågskyttar. Partherna och senare sassaniderna använde sig flitigt av hästbågskyttar in på 700-talet. Hunnerna gjorde detsamma och senare även de seljukiska turkarna, mongolerna och timuriderna, och alla mycket framgångsrika användare av uppsuttna bågskyttar och nu är vi framme i mitten av 1400-talet. Nämnas kan kanske också att de östromerska katafrakterna var tungt pansrade beridna bågskyttar, så romarna såg uppenbarligen något i konceptet.

Anledningen till att konceptet förblev österländskt är att limmet som höll ihop de sammansatta bågarna tenderade att bli svagare eller helt upplösas i fuktigt väder, något vi har gott om i nordvästeuropa, men det finns mindre av på de centralaskiatiska stäpperna och i mellanöstern. Det går inte att hantera långa bågar från hästryggen och korta icke-kompositbågar är för klena och har för kort räckvidd.

[Grävling]

Några hakar med ridande bågskyttar (som jag inte alls läst på om, bara om bågskytte och om ridning)

Det tar lång tid att lära sig skjuta pilbåge, det är svårare än gevär och armborst sägs det (aldrig provat gevär eller armborst).
Det tar nog ännu längre tid från en rörlig häst.
Det tar tid att lära sig rida.
Romarna hade väldigt få hästar i sina legioner (ergo få ryttare).
Typen av ridning och hästar verkar ha diffat en hel del mellan mongoler och romare (som lagt grunden till modern dressyr på sätt och vis).
Det tar längre tid att lära en häst bli lydig utan att använda tygeln även om det är fullt möjligt med rätt häst och ryttare.
Hästar är flockdjur det är självklart lättare för dem att begripa att de ska springa med en buffelhjord åt samma håll (hemtamt) än bli styrda i strid.
Romarna verkar ha haft ryttare från öst i auxiliaries (? tror jag det heter?) enklare importera hela "teamet" än att träna upp ett.

Att ha bågskyttar från häst är nog helt enkelt lättare om man är ett hästfolk som ridit sedan de var fem med pilbåge i hand än om man har 300 legionärer i tonåren o 600 unghästar som ska ut i strid om ca 6 månader.

Hästarna på de japanska bilderna är inte det minsta "samlade" på ryttarspråk (samlad=kan lätt sätta sig på ändan (bakbenen) och vända snabbt). Däremot tycker jag inte statyer på skyter osv verkar ha lika osamlade hästar.

[Grävling]

Å, just det, det krävs ganska mycket av en häst, och av en ryttare.

[Markus Holst]

Imponerande enkel sammanfattning av begreppet samling. Den skall jag komma ihåg!

[Stefan]

Jag läser just nu om grekernas krig mot perserna. Ni vet, Thermopyle, Plataiai, Salamis... Perserna hade ett duktigt rytteri - dvs ridande bågskyttar. Men de pansrade grekiska hopliter klarade tydligen rätt bra av detta.

Så när Crassus mötte sina parthaner var de ingenting nytt under solen. Han BORDE varit förberedd.

[Jens Yde]

I slaget vid Harran 54 f.Kr besegrades en romersk armé under Crassus av parthernas beridna bågskyttar. Ryttarna ska ha kretsat runt de i sammanhanget tämligen statiska romerska legionerna som överöstes med ihållande pilregn.
Parterna galopperade emellanåt bort till en ammunitionslastad kamelkaravan - som ska ha varit sju kilometer lång - och fyllde på pilkogren.
Enligt en gammal uppgift ska partherna ha använt synnerligen starka bågar av kompositmaterial - horn och trä med en förstärkande sena limmad längst bågens hela framsida.
Hasse L

En dansker, Lars Andersen, mener, at skydning med bue og pil foregik i et meget højere tempo end det, vi kender fra filminstruktørernes verden.

Over 22 millioner har set hans nye video "a new level of archery".

https://www.youtube.com/watch?v=BEG-ly9tQGk