Asagudarna och deras ursprung.

Diskussioner kring händelser under nordisk forntid & vikingatid.
Skriv svar
Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 25 juni 2003, 23:20

Tjoflöjt :D jo visst flyter de ihop över geografiska gränser men etnografiska?

Jag säger inte att det nödvändigtvis är så att goter utvandrade även om jag nu skrev återvandrade. Men jag tror fortfarande goterna förde bilden av oden som ryttare till skandinavien.
Sen tycker jag Hlidsjalfs inlägg var intressant men åter till asagudar!

Och igen ett försök att komma ifrån Oden;

Tors ursprung??

Jag har läst att Tor speglar snörkeramikernas hövding som satte igång den indoeurpeiska erövringen av Norden ca 2000f.kr. Tors strider med jättarna ska isåfall spegla snörkeramikernas ödeläggelse av stendösarnas och gånggrifternas bondekultur. (Jätte betydde från början; storätare eller rik bonde.) Deras vapen båtyxhammaren var av metall (avbildas i sten) med kort skaft och användes som kastvapen varför den ska ha blivit ihågkommen som Tors hammare mjölner. Deras (snörkeramikernas/stridsyxefolket) hövding färdades i en vagn dragen av hästar och speglas i myten om tors vagn dragen av bockar med hästnamn; Tandgnissle och Tandglese.

Den fruktade guden ska sen ha blivit människornas vän och en företagsam bondegudom längs med bärnstensvägarna. Han blev böndernas beskyddare. Under senhednisk tid gjordes han till Odens son med urkraftens gudinna Jord eller Hlodyn. Han rider aldrig vilket kan tyda på att han är för stor för hästar eller att tanken aldrig slog hans avdyrkare eftersom häst ej användes som riddjur under bronsåldern

Kan ingen ikullkasta eller styrka detta eller säga nåt vad som helst om det, snälla :D
Djinghis skrev: Jag tycker att det här med Tors vagn är särskilt intressant, vi vet ju att vagnar användes här åtminstone fram till under sen bronsålder (och järnålder?) och att de kontinentala kelterna satte hög vikt på vagnar, både till strid och till ceremonier.
Annars så är jag förtjust i legenden om Mjölners tillkomst - då den smiddes av "Ivaldesönerna" Brokk och Eitre. På samma sätt komm ju bl.a. Odens spjut Gugner till. Ngn som kan kolla upp om det finns gemensamma drag i andra indoeuropeiska el. övr. folks legender om Hammare och vagnar?
Tyvärr står det rätt stilla hos mig vad gäller vagnarna :( Någon annan?
/B

Användarvisningsbild
hangatyr
Medlem
Inlägg: 1425
Blev medlem: 4 april 2002, 12:38
Ort: Södertälje

Inlägg av hangatyr » 25 juni 2003, 23:22

Jag har läst att Tor speglar snörkeramikernas hövding som satte igång den indoeurpeiska erövringen av Norden ca 2000f.kr. Tors strider med jättarna ska isåfall spegla snörkeramikernas ödeläggelse av stendösarnas och gånggrifternas bondekultur. (Jätte betydde från början; storätare eller rik bonde.) Deras vapen båtyxhammaren var av metall (avbildas i sten) med kort skaft och användes som kastvapen varför den ska ha blivit ihågkommen som Tors hammare mjölner. Deras (snörkeramikernas/stridsyxefolket) hövding färdades i en vagn dragen av hästar och speglas i myten om tors vagn dragen av bockar med hästnamn; Tandgnissle och Tandglese.
jadu, frågan är: hur kan man veta något som tydligen ska ha hänt för 4000 är sedan?
jag hävdar nog att de etnografiska gränserna kanske inte alltid är så himla skarpa heller.

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 25 juni 2003, 23:33

Nej det är svårt förstås. Men vi spånar ju!

Kanske någon har en annan teori om Tor t.e.x?

Eller ska vi prova Balder?
Kristusliknelse eller västsemitisk Baálgud?

Försöker bara få igång disskusion om nya asagudar. Menar för den skull inte att det jag, Djinghis och Leonidas (förlåt om någon känner sig glömd)disskuterat om Oden är alenarådande men det känns som vi stått still väldigt länge nu. Kanske har jag fel men det är så jag tänker.
/B

bigj5
Medlem
Inlägg: 139
Blev medlem: 23 juni 2003, 17:25
Ort: Västkusten

Influenser

Inlägg av bigj5 » 25 juni 2003, 23:34

Influenser utifrån

Påverkan "utifrån" kan ju vara av långsam art, liksom genom snabba drag som krig eller förändrade handelsvägar!
Utifrån vad gäller Sverige blir från flera håll. I norra Sverige kom impulserna från den finska sidan, Ryssland och Norge. Längre söderut kom impulserna från baltikum, Finland och Polen. I Skåne och däromkring kom impulserna från Danmark, tyskland och Polen. I Västsverige kom impulserna från danmark, Norge och England samt Tyskland!

De kom på olika vägar; missionärer, handelsmän, slavar, krigsfolk, fattiga, rövare, aristokrater och åter andra! Dessutom påverkade Västsverige Östsverige, och tvärtom, liksom mälardalingarna påverkade norrlänningar och samer, och smålänningar påverkade östgötar och västgötar och omvänt.

Sådana här strömmar fanns hela tiden, under vissa tider mer ihärdiga och under andra tider rådde stiltje! Det är egentligen svårt att avgränsa en stark och svag förändringstid! Ungefär som idag, vi blir ju påverkade hela tiden utan att märka det! Under perioder blir man beroende av ett nytt tänkande, medan man under andra perioder sluter sig innåt och är en själv nokk!

Kom att tänka på en så enkel sak som att kristendomen tvingade fram ett ökat brödätande. Det gav utslag direkt i arkeologin eftersom man från 1100-talet hittade allt färre djurskellett fram till 1300-talet i Västergötland och Halland. Viljket tyder på att sädesodlandet ökade medan djurhållningen gick tillbaks. Det ledde troligen till stora förändringar i folks liv! Bönerna om god skörd intensifierades i takt med att man oroade sig för missväxt eller ej. Då var det ju välkommet med en gud till att tillbe, om man säger!

Samtidigt orsakade ett minskat antal djur att det blev svårare att håklla värmen inne under vintrarna - vilket ledde till att man tvingades bygga bättre hus som man kunde bebo utan att ha ek ko breve när man söv! Detta i sin tur ledde till att man förmodligen blev rejält bofast, vilket man inte var innan! Detta ledde till att man bråkade mer om markgränser och allt som kom med detta:

Allt för en brödskalks skull! :)

De små förändringarna kunde ta sig konstiga vägar och konsekvenser. När klimatet blev någon grad sämre under 1300-talet, så återgick man till boskapsskötsel igen, dessutom efterfrågade man mer kött nere i Europa. detta drog igång en handel med nötdjur som ledde till ett ökat välstånd - med mer bråk eftersom välstånd lockar till sig folk som vill åt godsakerna.....osv i all oändlighet!

Förändringarna var både snabba, halvlånga och sekellånga - allt i en salig röra! Undra på att det är svårt för oss idag att hålla koll på allt vad de gjorde för tusen år sedan! För att inte tala om vad man säger om oss om tusen år... 8)

MVH
bigj5

(Kommentarer och vidare diskussion kring detta inlägg flyttat till medeltidssträngen Medeltida matvanor och livsmedelproduktion /Dan Koehl)

Användarvisningsbild
Djinghis Khan
Medlem
Inlägg: 2688
Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
Ort: Karlstad

Inlägg av Djinghis Khan » 26 juni 2003, 09:33

Jag har läst att Tor speglar snörkeramikernas hövding som satte igång den indoeurpeiska erövringen av Norden ca 2000f.kr.
En kulturell erövring då? För det finns inga bevis på att en väpnad erövring skulle ha ägt rum.

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 27 juni 2003, 19:04

Förmodligen vet du det bättre än jag, huruvida en väpnad erövring kan ha ägt rum eller inte. Men om inte så faller väl hela den idén om Tors ursprung...... eller?
/B

Användarvisningsbild
Djinghis Khan
Medlem
Inlägg: 2688
Blev medlem: 26 april 2003, 21:11
Ort: Karlstad

Inlägg av Djinghis Khan » 27 juni 2003, 20:06

UrsusRex skrev:Förmodligen vet du det bättre än jag, huruvida en väpnad erövring kan ha ägt rum eller inte. Men om inte så faller väl hela den idén om Tors ursprung...... eller?
/B
Nej varför det?

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 27 juni 2003, 20:15

:lol: Tja varför det?
Vet inte, fick bara för mig det. Nog pga liknelsen med Tors strid mot jättarna. Om det inte var några riktiga strider kan man dra den liknelsen?

Kanske inte ens det som menas ens.

I vilket fall verkar Torsintresset noll vad sägs om att disskutera Balder?


/B

Användarvisningsbild
UrsusRex
Medlem
Inlägg: 832
Blev medlem: 14 juni 2003, 12:29
Ort: Stockholm

Inlägg av UrsusRex » 28 juni 2003, 12:12

BAra en tanke som slog mig vid frukostbordet, mest för att jag råkade ha en bok uppslagen med ett citat ur Nestorskrönikan gällande den grekiska elden
Grekerna ha liksom blixtar, liknande dem som äro på himmelen, i sitt våld, och dem släppte de lös på oss och satte eld på oss. Det var däför vi inte kunde besegra dem
Varför drar de inte paraleller till Tor? utan istället till naturfenomenet blixt som sådant. Kanske dyrkade just dessa vikingar inte Tor.

Men min tanke var att kanske vi i vår önskan att förstå och förklara våra förfäders tro har jämfört dem så mycket med andra folks gudar att bilden vi skapat inte alls stämmer överens med den som verkligen var?

/B

Användarvisningsbild
Dan Koehl
Medlem
Inlägg: 1400
Blev medlem: 19 september 2002, 01:38
Ort: Phnom Penh
Kontakt:

Inlägg av Dan Koehl » 28 juni 2003, 13:49

Detta var en bra fråga. Mycket av det vi lärt oss om Asagudarna kommer från isländska sagor, som kanske inte speglar en mer uniform syn på dessa gudar.

Ohlmarks och många andra? har jag för mig gjorde jämförelser mellan Mars och Tor, och han framställs som krigsgud, så det borde inte krävas mycket fantasi att associera blixtar under krig till Tor...

En förklaring kan möjligen vara att Nestorskrönikan skrivits av någon utan större inblick i asatrons mytologiska galleri?

En eloge för en observant iakttagelse i vlket fall som helst!

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Re: Asatron

Inlägg av WilmerT » 13 juli 2003, 21:07

Ja77 skrev: Eftersom Adam av Bremen troligtvis inte komm längre en till skåne så skrev han nog bara ner hörsägner om tex templet i Uppsala så vilka gudar som satt vart kan nog variera...

Sedan är (om det huvudtaget existerat) templet i Uppsala unikt för att "normala" asadyrkare byggde inte kyrkor/tempel utan hadde heliga platser.... en teori är att tempelt byggdes som motvikt mot de kristnas kyrkor.
1) Adam av Bremen kom inte ens till Skåne. Däremot kom han med all sannolikhet till Hedeby (möjligen Roskilde), där Danernas kung Sven Estridsson satt säker på gamla dar, omvänd till kristen.
Förutom sagesmän på plats i norden (ev. missionerande präster/biskopar) och Estridsson använde han sig av skriftliga källor, som Vita Ansgari av Rimbert, om Birka-besöket (i Köpingsvik, Öland?!), framkernas historia etc.
Och sin världsligt engagerade politiskt orienterade ärkebiskop Adalbert.
Därmed inte sagt att han måste ha haft fel i det han skriver... men geografiska anvisningar blir tyvärr av nöden bristfälliga - olika sagesmän (med olika språk) ger olika namn på samma platser.

2) För det första - det finns 74 platser som kan härledas ur 'Ubsola' == Uppsala i Sverige idag. Finns _inget_ som säger att sueonernas Ubsola skall vara Gamla Uppsala, eller Östra Aros==Uppsala. Kan mycket väl vara rätt plats runt 1050 e.Kr. - men det behöver absolut inte vara rätt plats år noll, år 500 e.Kr. eller ens 900 e.kr då Ansgar (829) och Unni (~899) kom på besök till sueonernas kungar.

För det andra - Adam var skolad av de kristna tempelbyggnaderna - kyrkorna. Såklart han föreställde sig ett tempel som en byggnad; 'klätt längs taket av guldkedjor' - tja så mycket guld finns väl knappast i Sverige ens idag, och definitivt inte för 2000 - 1000 år sedan.
'Templet' är med all sannolikhet - som antyds - en naturligt landskapsentitet, skogslund, offerhäll, klippor/berg etc. - där gudarna tillbads. Ett 'gullbjärt' tempel' skulle t ex mycket väl kunna vara ett klippberg med gullskimrande svalkis som lysander bergarter längs med överdelen av "huset" - som t ex Halleberg i Västergötland, Vänern.

/Wilmer T
... här skiner solen...

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Inlägg av WilmerT » 13 juli 2003, 22:09

Djinghis Khan skrev:Det finns en mycket populär (och politisk korrekt) teori om att asarna enbart skulle vara lånade från den grekisk-romerska pantheon...
[...]
Nej vad som är troligare är att asarna och de andra gudarna har ett gemensamt ursprung i den äldsta ur-indoeuropeiska religionen...
[...]
Asarna var inte importerade från Rom, de var kusiner till Jupiter & Co.
Oj oj oj...
Här skrivs mycket spännande på dessa sidor!
Några snabba kommentarer till:

* Läs Thor Heyerdahl, Jakten på Odin (se t ex http://www.wikipedia.org/wiki/Jakten_på_Odin )
- Det existerade ett folk i nuvarnade Turkiet, kring sjön Van, kallat vaner... De fanns där åtminstone fram till århundradena kring Kristi födelse
- Det finns _idag_ett folk kallat Odin-folket, bosatta i...Azerbadjan, Kaukasus, med ursprung i nomadiserande iranska stammar som utövade schamanistiskt betingade kulter
- I Azov (Asgorod == Asgård), vid floden Don (Tanakvisl) vid Svarta havets nordöstkust (exakt där Snorre sade det skulle finnas) har under Heyerdahls ledning utgrävninga rbedrivits under två säsonger (strax efter andra säsongens avslutning avled Heyerdahl) där man de facto funnit spår av en civilisation (under sex-sju lager av senare civilisationer t ex Peter den stores borg) bosatt i Azov kring 100 f.Kr. till nån gång på 100-talet e.Kr.
- från 1300-1400-talet f.Kr. utvann 'hettiterna' järn i detta område kring Van-sjön - den andra stora järnfyndigheten låg i kaukasus, i närheten av Azov (alltså en möjlig förklaring till rivaliserande stammat, asar mot vaner)
- Det finns runinskrifter i kaukasus daterade till 200-700-talen e.Kr, som mycket starkt (tydligare än några andra skrifter man funnit) likanr våra nordiska runor (vilket skulle kunna tala för att de invandrande Asarna faktiskt, som myterna säger, intoducerade runerna i Norden. Till sitt ursprung liknar de ju förlaganm de romerska bokstäverna, men förnklat för att kunna karvas i trä eller sten.
Det kan alltså omöjligt ha kommit _till_ Kaukasus med vikingarna - de tycks istället ha börjat uppträda samtidigt, på båda platserna - Norden och Turkiet/Kaukasus
- Runt 60 f.Kr. avancerade romarna österut i nuvarande Turkiet, och krigade mot en kung Mithradates, vars allierade vid Azov-sjön var just alanerna == sarmaterna == asarna; samma folkstammar med olika namn beroende på vem som anger det
Vilket Heyerdahl funnit tillsammans med sin svenska medarbetare Per Lillieström, och de ryska forskare han arbetat med i Ryssland
- Romarna kom fram till kaspiska havet, en säker datering runt 84-95 e.Kr, under Domitians kejserskap.
- Sägner bland dagens Aser talar om en emigrerande del av folket, den krigarhövding som Mithradates hade med sig (ev från asarna) sägs mystiskt ha försvunnit i krigets slutskede när upplösningen stod klar - d v s romarnas oövervinnelighet
- I de anglo-saxiska kungalängderna finns en Oden, fader till Beldeg==Balder, som är anfader till saxarnas kungar på 500-talet e. Kr. som invaderade de brittiska öarna. Dessa kungalängder anges också av Snorre, med förbluffande samstämmighet (se t ex http://www.wikipedia.org/wiki/Anglo-Sax ... _genealogy )
- Om man räknar dessa båda källor kan man dessvärre inte enkelt se något kronologiskt samband; Anglo-Saxarnas förfader ODen bör ha levt (grovt räknat ) 100-250 e.Kr medan Oden == utvandrade Asa-hövdingen ska ha levat under århundradet f.Kr. (Se t ex min hemsida http://wilmer.karlkvist.com/ där jag påbörjat en utredning kring fakta)
* Men, det går däremot otvetydigt att se bevis för att 1) en Asa-kultur existerade kring Svarta Havet runt år noll 2) Samstämmigheten _och_skillnaderna mellan Snorres konungalängd för Saxarna, och de Anglo-Saxiska krönikorna, tyder (enligt Heyerdahl) på att Snorre _inte_ haft tillgång till dessa - utan använt sig av samma ursprungsinformation som Anglo-Saxarnas krönikörer omkring 300-400 år före Snorres dagar.

Tja detta i all korthet om vad Heyerdahl funnit ut - genom sin intuition och vilja att kombinera kunskaper från skilda vetenskapsområden

* Några ytterligare synpynkter:
- enligt Snorre (Skaldskaparmal; Eddan) stammar Odens folk asarna från en Trojansk prins/ättling vid namn Tror (se jakten på Odin), som bl a i forntiden besökt 'de nordliga delarna av världen' och där träffat spåkvinnan/prästinnan Siv
- enligt tacitus, Jordanes m fl finns sägner om hur herkules i urtiden besökte Norden/Germanien (en möjlig förklaring till dyrkandet av guden Tor)
- Baldersmyten enligt Snorre påminner i grunden mycket om Saxo Grammaticus Baldersmyt - där Balder är en verklig man, son till "den felaktigt gudovorne" Oden - som i strid med den Svenska hövdingen Höder... kämpar om en kvinna, och dödas - för att senare bli hämnad av odens av Rysskungens dotter nyfödde son Bue, född bara för att hämnas. Se H.R. Ellis Davidson, Nordens Gudar och Myter. Likheterna med Jesus är snarare, enligt henne, anpassningar.

* Angående myten om Asarnas härstammning från troja:
-Troja, som förstördes av grekerna, existerade kring 1250-talet f.Kr. - d v s i slutskedet av den sydeuropeiska bronsåldern.
Snorres kronologi för Tror ger en levnad runt 500 f.Kr. så det finns otvetydligt ett mytiskt inslag här - Tror ska vara son till Memnon (segraren) och en av Priamos döttrar - Troan. Troan har aldrig beskrivits i andra källor som en dotter av Priamos, men är däremot namnet på folket - trojanerna - troanerna.
- När Troja föll flyktade hälften av folket med Aeneas till den italiska halvön och grundade i etruskernas spår romarriket - vilket omdelbart gav sig i kast med att hämnas, och i grunden besegra, grekerna...
- Andra halvan flydde tvärs över Svarta havet och grundade där en ny stad, och stat, kallad Troja, vid Azov-sjön på Dons västra sida. Som finns och som grävts ut (!).
De sägs ha beblandat sig med de sarmatiska stammarna vid Azov-sjön - och alltså blivit till den stam av Asar som än idag går under namnet Odin-folket (idag högst 20000 pers, boende i tre-fyra byar och naturligtvis inte på långa vägar Asa-troende, allt enligt Heyerdahl)
- Och.. som en tillfällighet... När goterna, och herulerna (se http://www.wikipedia.org/wiki/Heruliis ), under århundradena efter Kristus (och tillbedjande guden Wotan, eller Gaut ( http://www.wikipedia.org/wiki/Gaut ) ) härjade kring Svarta havet var deras första mål de grekiska delarna av romarriket...

Hmmm... jag återkommer säkert, bye for now...

/Wilmer Thomas
... här skiner solen...
Senast redigerad av 3 WilmerT, redigerad totalt 14 gång.

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Inlägg av WilmerT » 13 juli 2003, 22:25

Om skyter och sarmater...
UrsusRex skrev:
Leonidas skrev:
UrsusRex skrev:Oden;
Myten om Oden som vandrare tros ha nått Norden via skyterna som kom i kontakt med utvandrarfolk från skandinavien århundradena f.Kr.
Har du någon källa som man kan läsa vidare på?
Jag har nu själv läst på lite i FornNordisktLexikon 1995 och Religonslexikon 1997 från förlaget Forum.

Jag slog upp skyter;
Tydligen ska skyterna ha uppgått i sarmaterna strax efter 200 f.Kr och sarmaterna fick djurornamentiken från skyterna. Skyterna begravde också sina kungar i högar och hade en schamanistisk kult. Det var inga små gravar heller. Det var stora fyrkantiga gravkammare med många birum. I gravarna fanns offrade slavar och hästar och lyssna nu FYRAHundra hästar! fanns i en grav. Står inget om vilken grav och var dock :-(. Guld och vagnar e.t.c fanns också i gravarna...
[...]

Skyter var ett allmännt, oklart, begrepp gällande de folkslag som bodde kring Svarta havets norra och nordvästra kuster. De bebodde gränstrakterna till det (öst-)romerska riket både före och efter Kristi födelse. Ännu i Adam av bremens dagar betecknade man dessa underliga folk som skyter, ibland (under de senare århundradena) uppblandat med en beteckning för Byzans, d v s de grekisk-ortodoxa kristna som stod i opposition (i västeuropa) till den katolska kyrkan.

Sarmater var ett nomadiserande folk från Iran, precis som sagts här. En del av sarmaterna kallades 'alaner', om vilka bl a Plinius (nu spånar jag ur minnet...) angav att de själva kallade sig 'aser', eller asar.
Se bl a H.R. Ellis Davidson och Thor Heyerdahl (bokreferenser i min än så länge primitiva litteraturlista här: http://wilmer.karlkvist.com/fornnorden/referenser.html

/Wilmer T
... här skiner solen...

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Inlägg av WilmerT » 13 juli 2003, 22:52

UrsusRex skrev:
Tänkte passa på att kasta in ytterligare ett lass smörja bara så ni alla förstår vilket vrickat synsätt jag har TA ALLT med en nypa salt och humor;
Midgård ligger som bekant på jordens mitt och i NV finns Jottunheim.... jämför med en utbredd världskarta.
Boomshackalack--- världen ligger i mitten och de onda jättarnas land USA i väster.
lol :)

Eller, så kan vi ta samma karta, utgå från Fyn - färdas norrut till ett land "vid ett vattenfall under det stora vattnets Lagen yta, på väg neråt med strömmen till världshavet - leta efter Jotunheimen i NV och - voilá:

Vi befinner oss i Vänersborg, vid Halleberg, med Jotunheimen i Norge, älven i väster, (innan)havet i norr - Vänern.
Och vi har, enligt Carl-Otto Fast (se http://www.wikipedia.org/wiki/Ancient_Uppsala och http://www.wikipedia.org/wiki/Västgötaskolan ),
funnit Midgård- gudarnas boning:

(Min hypotes...)
Den plats där de invandrande Asarna slog sig ner, körde iväg Danerna (som fick överta det till Svarta Havet flyktade Herulernas Själland) och gjorde sig till gudar, kallade sig Gauter efter den store härföraren, Oden vid namn Gaut, och gjorde de lättduperade sueonerna till sina undersåtar - götarna...

/Wilmer Thomas
... här skiner solen...

PS. Detta var en _mycket_ intressant tråd... DS. :)
Senast redigerad av 1 WilmerT, redigerad totalt 14 gånger.

Användarvisningsbild
WilmerT
Medlem
Inlägg: 255
Blev medlem: 9 juli 2003, 22:53
Ort: Metropolis Civitas Lund

Inlägg av WilmerT » 13 juli 2003, 23:24

Dan Koehl skrev: Lite bedrövad blir jag när jag hör att de åtta benen förekommer på fler ställen. Jag närde nämligen en förhoppning att det kunde vara en stilisering av farten hos hästen, att man ser benen i rörelse, och att hästan bara har fyra som alla andra hästar...men man får knappast denna avancerade idé på flera ställen samtidigt.

På nåt vis stör de åtta benen mig, de är inte verkliga.

(Som om Oden var det?? :| )
Som om Oden var det... ja var han inte verklig? Jag har aldrig träffat min farfarsfar men jag tror han var verklig. Det finns inga bilder på honom men han borde ha funnits, för min far har berättat om honom... ;-)

Apropå tidigare inlägg om verkligheten bakom myten, alltså...
(Låt mig bara säga det:
Säkert existerade fruktbarhetskulter i Norden, och Germanien, och långt tidigare i mindre asien och sydeuropa - innan "civilisationen" tog över.
Grejen med Oden och Asarna - om man nu ska tro hypotesen att de verkligen var verkliga - var ju att de kunde påstå sig vara just de gudar som folket redan trodde på, och därefter påverka dem och vända dem "efter sin egen kappa" där de schamanistiska inslagen från Svarta Havets kultur i så fall blev en naturlig del.
Vanerna kallas i Norden oftare för Alfer (inte älvor), jmf Alvablot. Kanske tog de vaniska följeslagarna på ett naturligt sätt platsen som fruktbarhetsgudar i Norden, eftersom de i sin kultur kring Van-sjön faktiskt gjorde exakt det - fungerade som präster och överstepräster i en fruktbarhetskult.)

Nåväl, till saken:

En föreställning från Svarta havet, kaukasus, Skyterna/sarmaterna... ja jag vet faktiskt inte exakt vilken referens som användes nu på rak arm (H.R. Ellis Davidson, Nordens Gudar och myter) var att Oden (eller den motsvarande guden) såsom de dödas Gud representerades av en häst med åtta ben helt enkelt därför att det illustrerar en bår med den döde, buren av fyra människor... alltså åtta ben!

/Wilmer Thomas
... här skiner solen...

Skriv svar