Från hall till försvarsborg

[Markus Holst]

På fastigheten Kungsgården 1:1 har man hittat rester efter en stormannahall vilket man tror är platsen för sveakungarnas hov.

Längst söderut på Visingsö hittar vi resterna av Sveriges äldsta profana byggnad: Näs slott med metertjocka stenmurar. Denna byggnad från 1100-talet var länge centrum för Sveriges tidiga kungar, från 1100-talet till 1318 då den pantsattes av danskarna och snart brändes ner. Jag gissar att det ersattes av slottet Tre Kronor.

Men vad fanns mellan kungshallarna i trä och stenborgen på Visingsö? Det är rätt stor skillnad i byggteknik dessa emellan och jag gissar att det finns kungliga hus från "övergångstiden" mellan dessa två som jag inte känner till.

Var så goda, berätta och lär mig.

[koroshiya]

Vad som spekuleras i är väl att en del kyrkor skall ha använts av olika stormän.

Schematiskt brukade man tala om att stormän bodde i byn, sedan flyttade ut, för att med tiden - om man hade pengar - bygga i sten. Men det där är då mer ett kontinentalt mönster, och kan kanske inte ha varit gällande i länder som Italien och Spanien, där det fanns fullt utbildade gods med en centralboning långt före medeltiden. Så det där är nog mer för norra Frankrike, England och Tyskland.

Byar fanns ju inte ens överallt i Sverige, så kanske var det större chans att en storman redan från början bodde något avskiljt.

En plats som tycks passa bra för någon sorts överhet är Husaby, som ju ligger på en sluttning med bra utsikt, och med källor som väl kommer från Kinnekulle bland annat. Legenden om Olof Skötkonung är väl hittepå, men visar åtminstone att där fanns en koppling till kungamakten.

Sedan tror jag inte att Birka var någon helt främmande fågel i Mälardalen, och i Ansgars bok finns där ju en kung Björn, åtminstone lite då och då, och en tronpretendent - hette han Anund - åker dit med sin flotta. Uppenbarligen måste platsen ha varit intressant för kungliga, och kanske mer så än hallen i Gamla Uppsala. Saker och ting kan ju förändra sig på några hundra år. Men om man har hittat något eller några passande hus till en kung, vet jag inte.

Man kan också fundera över det senare Sigtuna. Kungen och olika stormän måste åtminstone ha bott där ibland.

Visingsborg var tillräckligt unikt för att en norrmann skulle få tillnamnet Steinvegg, för han hävdade att han suttit inspärrad i borgen. Det var Erling Steinvegg, en tronpretendent i de norska borgarkrigen.

[Markus Holst]

Ja, Sigtuna är ju en intressant kandidat som föregångare till slottet Tre kronor men torde samtidigt vara arvinge till Näs hus på Visingsö.

Jag har svårt att tro att jarlen Karl Sverkerson, som dog i nämnda hus 1156, växte upp i en vikinga-hall.

[Markus Holst]

Ang. Kung Björn i Birka kan jag tänka mig att grann-ön Adelsö hade en kungsgård redan innan Alsnöhus byggdes på 1200-talet. Det motsägs inte av en hall i Gamla Uppsala då kungarna nog redan då hade olika hus för olika tillfällen, just som dagens kungligheter.

[koroshiya]

Visst kan det ha varit så - endast arkeologerna kan väl svara på det.

[Markus Holst]

Visst kan de ha varit så - endast arkeologerna kan väl svara på det.

Jag hoppas fortfarande att Skalman kan ge mig svar.

[koroshiya]

Vad har du funderat över själv Markus?

Tänker du dig något i sten eller ett trähus som kanske har flera våningar?

Det är ju väldigt svårt att komma nära de här personerna, eftersom källorna är rent usla.

Håkan Röde skall ha varit född och begravd i Levene, men vad han hade för bostad... ingen aning.

Inge den äldre skall vara begravd i Vreta klosters kyrka. Gravkoret skall vara från början av 1100-talet. Här någonstans börjar det åtminstone bli mycket svårt för mig att tro att han annars bodde i någon sorts vikingahall.

Vad om Knut Eriksson? Han ska ju ha dött i Eriksberg, och hamnade i Varnhem för den eviga vilan. Man kan undra över vad det var för en boning i Eriksberg.

En del säger att hallen kunde förknippas med det hedniska, och att hövdingar spelade en mer framträdande roll i kulten, och kanske spelade en sorts religiös teater ibland, men det finns väl inte mycket till källor för det. Men om det var så, finns det kanske en anledning till att snickra ihop hus som såg annorlunda ut.

[Davian]

Sveriges äldsta stenbyggnad sägs vara stenkyrkan i Kata gård i varnhem. Byggd nån gång på 900talet eller tidigt 1000-tal.
https://www.youtube.com/watch?v=ZFiFkM49QDs&t=1s

Det är ju fortfarande vikingatid när det sker, och med största sannolikhet var alla pampiga hus byggda av trä fram till 1100-talet/1200-talet. Vår äldsta profana byggnad som är kvar är delar av Linköping slott som är från 1100talet.

Jag skulle tro att det du söker efter inte finns. Det finns nog inga mellansteg på det viset man ofta tänker sig. Utan det är mer ett plötsligt hopp i stil och teknik. Med hjälp av utländska byggnadsmästare osv.

Det här verkar vara lite mer av vad du är ute efter.
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/l ... st%20gatan.

[Markus Holst]

Jag kan tänka mig att långhuset blev omodernt och ersattes av timrade hus vid denna tid och att vi kanske där hittar en övergång. Även handlarju diskussionen, egentligen, från när hövdingens praktbygge övergick från ett ceremonihus till en försvarsanläggning. Vet vi något om äldre försvarsborgar som förekommer Näs Borg?

Att kyrkor hade en viktig betydelse vet vi ju av att Birger Jarl växte upp i ett kyrktorn.

Vad vet man förresten om kungahuset i Håtuna? Vet man var det låg och vad för byggnad det var?

[Davian]

Näs Borg är ju byggd ca 100-150 år efter Kata gårds stenkyrka. Den är äldst av våra kungliga stenhus.

Den är väl det närmsta en transitionsbyggnad du har från vikingatid till medeltid kungahus.


Som jag förstår det vet vi inte riktigt hur håtuna hus har sett ut eller var det legat.


Med lite begränsad googling verkar hallar ha varit en grej långt in på 1200-taket, och ersätts gradvis med kyrkor som fyller en liknande ceremoniell funktion.

Jag tror man ska tänka långhus och stora kåkar från till högmedeltiden, vilka successivt byts ut till mindre fastigheter och fler kyrkor i sten.

[Markus Holst]

När jag läser det du skriver känns det självklart att du har rätt. Hallen var en ceremonier byggnad som efterföljdes av bla. kyrkan. Dock kunde nog inte kyrkan fylla rollen som mötes- och festlokal. Det var nog som sådan bland annat Alsnöhus byggdes. Denna i sin tur efterträddes väl på många ställen av enkelhusborgen. Näs slott var nog en tillfällighet med sitt runda torn och så.

Fast jag läste att enkelhusborgen föregicks av tornborgen fast den hittar jag inget att läsa om. Är det kastaler likt Kärnan i Landskrona?

[Hans]

Intressant ämne.

Var inte många tidiga kyrkor tillika 'borg' för att kunna skydda närboende i händelse av att elakingar kom?

Varför är inte min farfar vid liv, han var byggnadsarkeolog med bl.a. Göksholm och Vadstena kungsgård på CV'n. Han hade kunnat ge ett bra svar. Han sades kunna avgöra vilket århundrande en tegelsten kom ifrån med att bita i den.

MVH

Hans

[koroshiya]

När jag läser det du skriver känns det självklart att du har rätt. Hallen var en ceremonier byggnad som efterföljdes av bla. kyrkan. Dock kunde nog inte kyrkan fylla rollen som mötes- och festlokal. Det var nog som sådan bland annat Alsnöhus byggdes. Denna i sin tur efterträddes väl på många ställen av enkelhusborgen. Näs slott var nog en tillfällighet med sitt runda torn och så.

Fast jag läste att enkelhusborgen föregicks av tornborgen fast den hittar jag inget att läsa om. Är det kastaler likt Kärnan i Landskrona?

Kastal är torn. Ett antal blev med tiden kärnan i en större borg.

Ett antal är från 1100-talet. De är vanligast på Gotland, vilket väl tyder på att om man bara hade penningar och örtugar nog, så kunde man bygga en. Jag vet inte om man alltid levde i dem, eller om vissa mest fungerade som skydd när det kom baddiesar.

Västverket i Husaby var kanske fristående till en början och själva kyrkan var inte i sten. Det byggdes runt år 1100.

Här är en trevlig liten video om tornet, som alltså har använts för försvar. Vid 5:30 kommer man upp till ett rum som är i ordning, och då ser man att det förmodligen gick att bo där. Med sina sidotorn är bredden 15 meter, så det är inte bara ett klocktorn.



De här västverken är inspirerade av romanskt kyrkobyggande från karolingisk tid och framåt, och en uppgift för tornet var att de styrande skulle kunna delta i kyrkolivet, utan att beblanda sig med vanligt folk, så de satt uppe på en balkong, eller vad man ska kalla det.

[Markus Holst]

Ändå förvånande att gå från stor hall till trångt torn men om tornet var till försvar kanske de höll hov annorstädes? Fast Birger Jarl växte ju upp i ett kyrktorn. Det ansågs nog ståndsmässigt då men får allt betraktas som knapert idag.

[koroshiya]

Vem vet hur det var. Om man tänker sig en stor gård kan man ju omöjligen byta ut den mot ett stentorn. Det måste ha funnits andra byggnader kvar.