Jordbrukshistoria...

[Stefan Lundgren]

Jag har belyst den svenska agrarhistorien och har även öppnat en tråd om bondedagböcker som publicerades omkring 2017 på min historiska blogg. I dem kan man få insyn hur bönderna hade det förr i tiden även det bara står ”plöjt” under ett datum. Dessa kallas för socken+dagboken som t ex Medåkerdagboken och Kiladagboken (Västmanland), Rialadagboken och Boglösadagboken (Uppland), Vittinge ligger i Uppland, men tillhörde tidigare Västmanlands län och denna bok finns utlagt på
Svenska landsmål från 1968. Det är en intressant del av den svenska jordbrukshistorien och speciellt Vittingedagboken är det eftersom denna bonde gjorde utförliga beskrivningar. Han blev dock osams med prästen i socknen och blev därmed även utfrusen, under denna tid skrev han ingenting.

Vittingedagboken

https://www.isof.se/download/18.317326f ... 1_h290.pdf

Tråden om bondedagböcker

viewtopic.php?f=9&t=20690&hilit=Bondedagböcker

Artikeln!!!

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... r.html?m=0

Stefan

[Hans]

Det blir hårt arbete för kulaken i år igen. De verkar leva ett tag lökarna, jag syftar på blomkräken och inte undertecknad.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

En liten artikel om jordbrukets arbetstid som jag skrev en gång kanske blir intressant för tråden.

Jordbrukets arbetstid
Citat från Utterström
””Jordbrukets arbetstid under sommarhalvåret var lång. Enligt tjänstehjonstadgarna---som inte skiljde på sommar- och vintertid räknades etc dagsverke från klockan 4 på morgonen till kl 9 om aftonen. Tre avbrott om dagen gjordes för måltider och vila.””
Alltså var det endast fritid på drygt sju timmar som arbetet inte var igång. Detta var ungefär så där det var under 1700-talet och ingen tidsreglering förekom i x antal timmar under en vecka. En syssla tog mera tid under 1700-talet än under slutet av 1800-talet p g a tekniska innovationer som utvecklades under denna tidsperiod. Mätning över hur långt tid det tog började man också med kring sekelskiftet 17/1800-talen. Oftast stod det i bondedagböckerna om en syssla och ibland var det flera sysslor, om det var en syssla så var det en anteckning och var det två så var det två anteckningar etc.

Källor:

http://okandahandelser.blogspot.com/200 ... bcker.html
Liljevall Britt, "Bondehushåll och samhällsförändring", Göteborg, 1995
Myrdal Janken, "Betningsläror och arbetsåtgång i lantbruket", RIG, 1981
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Stefan

[Markus Holst]

Jordbrukshishistoria är min favorithistoria. Men jösses, 0400 till 1900, det ger inte mycket plats för sömn! Förvånande att de klarade det!

Jag funderar därför om detta månne var den reglerade max-arbetstiden och men att realarbetstiden varierade med säsongen. Att det blev långa dagar och trötta drängar i skördetid förvånar mig inte.

Kan du ge exempel på framsteg som förkortade arbetsmoment, mer än 1800-talets innovationer inom hästdragna redskap?

[Hans]

Hur höll man koll på tiden? Ute på fälten. Molniga dagar.

MVH

Hans

[Stefan Lundgren]

Som ni kanske har sett så har jag kommit kontakt med bondedagböcker som för övrigt är en av källorna till artikeln. Oftast stod det vad de hade gjort som plöjt, skördat eller bara ortnamnet på den orten som de hade besökt. Inte hur länge arbetet hade tagit eller hur mycket det hade gjort. De arbetade fram till middagen eller kvällsmaten och sedan tog det inte långt tid förrän de var i sängs, även husfolket gick o lade sig tidigt. Inte konstigt att det blev sura människor när de blev väckta av t ex kyrkklockorna.

https://okandahandelser.blogspot.com/20 ... n.html?m=0

Stefan

[Stefan Lundgren]

Vittingedagboken som finns som länk i denna tråd är mera utförligt än de flesta bondedagböcker och t ex att de exempelvis fick tre lass hö eller att det var en skogsbrand i närheten. Där får man verkligen inblick i hur det var kring sekelskiftet 1700/1800-talen. Vill ni läsa om vad som hände under dagarna börjar det på sidan 41 i artikeln eller 53 i pdf-formatet. Anledningen att han slutade att skriva i dagboken var att han blev osams med prästen och fick en del sockenbor emot sig.

Stefan

[Markus Holst]

Även Årstafrun skriver ju om jordbruket på Årsta och berättar om hur många lass av olika saker drängarna kört, hyr mycket svinens slaktkroppar vägde och vad hon fick för varor när de såldes i Stockholm. Och så får vi läsa mycket skvaller om pigorna.

https://www.facebook.com/share/15HUZuhrp2/

[koroshiya]

Hon bedömde också drängars dagliga munterhet tror jag, med ord som halvpirum och pirum.

[Stefan Lundgren]

Årstafrun räknas väl inte in i den agrara sammanhanget såvitt vad jag känner till. Hon hade som sagt vad jordbruk och det var tjänstefolket som skötte det. Hon tillhörde adeln, det nämnda bondedagböckerna skrevs av bönderna själva medan Årstafruns dagbok handlade om vardagliga bekymmer. Hon nämnde om jordbruket, men det var också en del om kärleksbekymmer, sorg och fester. Den nämnda bonden i Vittinge skrev exempelvis om en skogsbrand i Grimleskog och Grimle är en ort i socknen.

Stefan