I1 - Svea Livgarde - Status och kvalitet under kalla kriget?

[koroshiya]

Tack för en intressant redogörelse. Många saker påminner om min värnplikt 96/97. Först och främst uttagningen. Jag var på väg till såväl flygvapnet som amfibiebataljon men skulle få vänta ett år till på värnplikten vilket jag inte ville. För flera andra var det samma sak. Många dygn i fält är intressant. Det är möjligt att man alltid tycker det som värnpliktig men jag hade samma uppfattning. Vi fick även höra från befälen att vi var bland de kompanier som antagligen låg ute mest i fält under ett år. OM det är sant vet jag ej men mellan inryck och jul låg vi ute väldigt mycket. Vi rykte in i fällt och var direkt ute två veckor, sen en vecka på kasern och sen en vecka i fält igen. Vintern var lugnare innan övningarna drog igång på allvar. Någon med erfarenhet från regementet som har någon uppfattning kring detta?

De sade samma till oss på I17. Sammanlagt tror jag också att det blev över hundra dagar ute i fält av totalt ca. 450.

Hans har säkert koll på hur det ligger till, men man får väl förmoda att de flesta vanliga infanteriförband var ute ganska mycket.

Inryckningen var likadan för oss. Vi fick utrustning och en cykel, och order att ta oss ut till en sjö på övningsfältet.

Det här var år 88/89 och vi var ute och jagade ubåtar några gånger så det blev väl några fler dygn i fält för den sakens skull.

[Axial]

Nu blir det något av ett sidospår men "fältinryck" är nog inget unikt, det råkade även jag ut för som GB på I13 1996/97. Alla skulle vara inryckta före kl 12, sedan tilldelning av logement och därefter uthämtning av utrustning utom vapen. Nånstans runt kl 18-19 stod vi allihopa ute i skogen och våra första fem dagar tillbringades i fält. Därefter blev det fem dagar i kasern med mer formell utbildning i exercis och teori och "hej o hå" innan vi vi fick vår första helgpermission.
Tid i fält: mot slutet av utbildningen räknade vi ut att 7,5-månaderssoldaterna på vårat kompani hade tillbringat ganska precis hälften av sin värnplikt i tält (skillnad mellan tält och fält) och det berodde på rent utbildningsrationella skäl. Faluns kasernområde var inte anpassat för mekaniserade förband (vi hade 401-vagnar) och det tog tid att varje morgon och varje kväll köra ut på fältet och tillbaka. Den enkla lösningen var att köra ut på måndag morgon, bo i tält under fältmässiga förhållanden och sen rulla in igen onsdag kväll eller torsdag förmiddag. Det drev upp antalet fältdygn ganska mycket.

[Hans]

@anders.turner@hotmail.com tack för den historien, kan du berätta mer?

Fältdygn, kommer inte ihåg snittet men jag gissar på ungefär två veckor i månaden. Det fanns ett tak på hur många fältdygn man fick ha som officer per år - jag tror det var 20 eller 25 - Lasse? Skulle man ha mer fick man begära undantag och det var inte krångligt. Har hänt undertecknad.

MVH

Hans

[Grönis]

Var anledningen till begränsningen i fältdygn ekonomi? Det var väl generösa villkor för officerare i fällt?

[Vysotskij]

Två veckor i månaden låter mycket, i alla fall om det inte är fyradagars fältveckor som avses. Arménytt 3/94 beskriver att väringarna på K 4 ligger 80-140 dygn i fält beroende på kategori (225-450 dagars vpl). Misstänker att norrlandsjägarna låg mer i fält än snittet.

[anders.turner@hotmail.com]

@anders.turner@hotmail.com tack för den historien, kan du berätta mer?

Fältdygn, kommer inte ihåg snittet men jag gissar på ungefär två veckor i månaden. Det fanns ett tak på hur många fältdygn man fick ha som officer per år - jag tror det var 20 eller 25 - Lasse? Skulle man ha mer fick man begära undantag och det var inte krångligt. Har hänt undertecknad.

MVH

Hans

Vad vill du veta mer om? Angående fältdygnen är min upplevelse att vi "lämnades" i skogen vid kl 21 av en officer och att ett annat befäl dök upp på samlingsplatsen dagen efter. Inledningsvis var det tält 12 och plutonen var samlad. Sedan var det blandat grupps förläggning i patrulltält 8 eller vindskydd / knäppetält.

[Lasse O]

Fältdygn, kommer inte ihåg snittet men jag gissar på ungefär två veckor i månaden. Det fanns ett tak på hur många fältdygn man fick ha som officer per år - jag tror det var 20 eller 25 - Lasse? Skulle man ha mer fick man begära undantag och det var inte krångligt. Har hänt undertecknad.
MVH
Hans

Det beror på vad man menar med fältdygn. Tält, skärmskydd, bivack eller bara att man sover utanför kasernområdet?
När det blev svårt att beräkna befälen övningsdygn hade man s k förbandsövningsdygn eller bara övningsdygn. Det innebar en viss summa pengar plus en dags ledigt senare. Som Hans säger så fanns det ett maxtak för öd. För många skulle ha kostat mycket pengar och att befälet skulle vara ledigt under för lång tid.
För att undvika detta hade man s k incidentdygn, vilka kunde vara väldigt många, beroende på vilken incident det handlade om. Själv kom jag upp i betydligt över 50 id under ett år. När incident proklamerades fanns inga spärrar och pengarna flödade.

[Dalmas]

När jag lumpade på slutet av 80-talet så upplevde jag att befälen tyckte att I1 mest var nåt att skratta åt, när vi var där på högvakt. När vi sedan åkte till Ing1 så sa de att nu ska vi åka till ett riktigt regemente.

Under min tid i Hemvärnet på 00- talet när vi låg under Livgardet hade det hög status.

Jag har pratat med flera äldre officerare som är i 70-85 års åldern om detta. De var alla överens om att de ogillade livgardet för att man "var dum mot soldaterna" för att det fanns många som jvlades medvetet med dem på ett sätt som inte förekom på aktuellt landskapsregemente.

[Forskaren]

Jag tycker nog att man på alla regementen hade en förmåga att förklara varför just det regementet var så bra och varför de andra regementena var så mycket sämre. Vissa regementen var ju helt klart mer "bonniga" och mindre disciplinerade och andra mer "gardes - aktiga" och formella. Men det intressanta, när man har blivit lite äldre och tittar tillbaka, är ju att personalen på ett förband alltid hade en förmåga vända det som andra såg ner på, till förbandets fördel. Det utslagsgivande var egentligen till syvende och sist hur krigsförbanden lyckades lösa sina uppgifter och jag har aldrig hört talas om att några värderingar av krigsförband har offentliggjorts och jämförts med andra förband.

[St David]

Nu blir det något av ett sidospår men "fältinryck" är nog inget unikt, det råkade även jag ut för som GB på I13 1996/97. Alla skulle vara inryckta före kl 12, sedan tilldelning av logement och därefter uthämtning av utrustning utom vapen. Nånstans runt kl 18-19 stod vi allihopa ute i skogen och våra första fem dagar tillbringades i fält. Därefter blev det fem dagar i kasern med mer formell utbildning i exercis och teori och "hej o hå" innan vi vi fick vår första helgpermission.

Tillbaka till “fältinryck”:
När jag gjorde lumpen på P7 1994-1995, hadde vi också ”fältinryck”, men det var bara dom första två nätterna i fält. Minns att vi fick ut våra AK5 morgonen dag två och lärde oss hantera dem i fält (men inte skjuta). Ur mitt perspektiv var upplägget verkligen lyckat!

Enligt vår kapten var syftet att vi skulle få en bild av ”slutprodukten” innan vi gick vidare med utbildningen. Jag tycker uplägget med fältinryck var intressant med tanke på att vi var blivande förråds och kock soldater – dvs i stort sett ingen av oss var motiverade att göra värnplikten. Däribland mig själv! Jag ryckte in med en mycket negativ inställning till det hela och dessutom var jag tveksam till om jag skulle klara av lumpen. Första kvällen var jag nerstämd, det var värre änn anat och tänkte hur tusan skall jag stå ut med detta i nio månader?(!) . Men två dagar senare fick jag kvitto på att; Wow jag karade ju faktiskt två nätter i skogen!
(Trots en otippat bra start räckte det tyvärr inte till att jag skulle trivas under dom återstående nio månader av lumpen av diverse andra orsaker)