Skidsoldater

[Hans]

På mobil.

1. Svensken gör en metkrok och gruppera sig så de har koll på spåret sitt

2. Bolsjevikerna följer det svenska spåret

3. Svenskarna gör ett eldöverfall från oväntad riktning

MVH

Hans

[erep]

Metkrok används av många vilda djur när de är skadade, tex buffel, björn. I alla tider har förföljda använt sig av tekniken.

På finska kallas det "ketunlenkki", d.v.s. en rävlänk. Har själv legat på en liten höjd i vakt mitt i natten och tittat på när våra förföljare skidade i spåret och fortsatte rakt framöver när de inte märkte var vi avvikit från spåret, eftersom vi dolt platsen genom att dra granris över de avvikande spåren och gjort ett spår långt framåt där killarna sedan vänt vid en väg utan att göra märken om vändningen och skidat tillbaka utan att använda stavar och sedan dolt var de hoppat åt sidan, på samma sätt med granris. Det funkar när det är snöfall som döljer granrisets lätta spår.

Hade de observerat var vi avvek, hade de senare hamnat ut för eldöverfall, men eftersom övningen var en sissiövning (partigängarövning [jägarövning]) och vi hade andra uppgifter än att strida med skidpatruller höll vi oss undan.

[adlercreutz]

På mobil.

1. Svensken gör en metkrok och gruppera sig så de har koll på spåret sitt

2. Bolsjevikerna följer det svenska spåret

3. Svenskarna gör ett eldöverfall från oväntad riktning

MVH

Hans

Lämpligen hittar man ett bra terrängavsnitt för att göra detta också, med en lämplig eldställning vid basen av stora blå pilen (det är den som visar eldöverfallet) med möjlighet att verka mot fi som kommer i spåret, möjlighet att dra sig ur etc.

[Hans]

På finska kallas det "ketunlenkki", d.v.s. en rävlänk. Har själv legat på en liten höjd i vakt mitt i natten och tittat på när våra förföljare skidade i spåret och fortsatte rakt framöver när de inte märkte var vi avvikit från spåret, eftersom vi dolt platsen genom att dra granris över de avvikande spåren och gjort ett spår långt framåt där killarna sedan vänt vid en väg utan att göra märken om vändningen och skidat tillbaka utan att använda stavar och sedan dolt var de hoppat åt sidan, på samma sätt med granris. Det funkar när det är snöfall som döljer granrisets lätta spår.

Om jag kommer ihåg rätt kallade vi motsvarande för 'avhopp'. Kunde också ske från bilväg men principerna var detsamma. Dölja spåren så bolsjevikerna inte begriper att vi har gått i annan riktning. Jag har starka misstankar om att Östra Rikshalvan förmedlat taktiken till Västra Rikshalvan men jag skall vid tillfälle kolla i mina svenska reglementen från mellankrigstiden.

MVH

Hans

[millgard]

På finska kallas det "ketunlenkki", d.v.s. en rävlänk. Har själv legat på en liten höjd i vakt mitt i natten och tittat på när våra förföljare skidade i spåret och fortsatte rakt framöver när de inte märkte var vi avvikit från spåret, eftersom vi dolt platsen genom att dra granris över de avvikande spåren och gjort ett spår långt framåt där killarna sedan vänt vid en väg utan att göra märken om vändningen och skidat tillbaka utan att använda stavar och sedan dolt var de hoppat åt sidan, på samma sätt med granris. Det funkar när det är snöfall som döljer granrisets lätta spår.

Om jag kommer ihåg rätt kallade vi motsvarande för 'avhopp'. Kunde också ske från bilväg men principerna var detsamma. Dölja spåren så bolsjevikerna inte begriper att vi har gått i annan riktning. Jag har starka misstankar om att Östra Rikshalvan förmedlat taktiken till Västra Rikshalvan men jag skall vid tillfälle kolla i mina svenska reglementen från mellankrigstiden.

MVH

Hans

Taktiken har använts av svenska trupper lååångt innan rikshalvorna åtskildes; jag har läst karolinska dagböcker från Polen där metoden beskrivs.

Jag håller inte alls för otroligt att bruket var utbrett redan när neandertalflockar bekrigade varandra - detta då alla som jagar väl känner till fenomenet särskilt hos sårade djur som går undan förföljare.

[Hans]

Bara för att alla skall förstå.

Jag har då tidigare illustrerat 'metkrok', nu har vi diskuterat 'avhopp'.

A. Svensken följer ett spår eller en väg
B. Svensken går av spåret men maskerar där de gick av
C. Svensken försvinner i fjärran
D. Bolsjevikerna ser inte avhoppet utan följer spåret takt fram

MVH

Hans

[Markus Holst]

De små prickarna tillhöger, är det stridsdomare?

[Hans]

Vete tusan hur de kom dit men jag hade lunch med vin idag. Vi kan säga att de är där för att kolla att ni är uppmärksamma.

MVH

Hans

[koroshiya]

Stackars bolsjeviker, man får hoppas att de åtminstone var fortifierade.

Men för att vara seriös, vi kan läsa om namnlösa nazistiska skurkar, och stalinistiska horder - en mekaniserad Djingis khan, som någon skrivit.

Hur kul var det egentligen att var en av dessa, i köttkvarnen? De här ryssarna i vinterkriget kanske kom från platser där det inte fanns någon snö, på samma vis som i Finland, och det måste då ha varit ett helvete för dem.

Jag minns från lumpen hur oförberedd man var själv. Något jag lärde mig var att man måste hålla vapnen kalla, eller göra upprepade rörelser med hela mekanismen. Min kpist gick inte att skjuta med, efter att den varit i tältet ett tag, den hade plockat upp massor med vatten inne i värmen, som sedan frös till is. Man känner sig nog ganska dum i en sådan situation, med fiender vana vid kyla, och man kan inte ens få iväg ett skott.

Hm, men det är väl detsamma med nästan alla stridssituationer, och ökenkrigare lär säkerligen ha lärt sig ett och annat trick för att kunna fungera, och få vapnen att fungera.

[Der Löwe]

Maskerat avhopp finn beskrivet i Vintersoldat från 52. Som exempel kan man maskera avhoppet som en omkull körning i en nedförsbacke, eller utnyttja att man åker bredvid ett staket, gärdesgård, eller ett dike vid ett buskage. Det finns även andra fina trix hur man kan sätta öglor av ståltråd för att minska motståndarens framryckningshastighet i utförsbackar mm. Överhuvudtaget rekommenderas den boken.

[mrsund]

En procedur som man gör om man tror att man är förföljd (eller vet, eller för att utesluta), ett bakhåll helt enkelt, ingår i standardutbildningen (lumpen) iallafall min

[erep]

Stackars bolsjeviker, man får hoppas att de åtminstone var fortifierade.

Men för att vara seriös, vi kan läsa om namnlösa nazistiska skurkar, och stalinistiska horder - en mekaniserad Djingis khan, som någon skrivit.

Hur kul var det egentligen att var en av dessa, i köttkvarnen? De här ryssarna i vinterkriget kanske kom från platser där det inte fanns någon snö, på samma vis som i Finland, och det måste då ha varit ett helvete för dem.

Jag minns från lumpen hur oförberedd man var själv. Något jag lärde mig var att man måste hålla vapnen kalla, eller göra upprepade rörelser med hela mekanismen. Min kpist gick inte att skjuta med, efter att den varit i tältet ett tag, den hade plockat upp massor med vatten inne i värmen, som sedan frös till is. Man känner sig nog ganska dum i en sådan situation, med fiender vana vid kyla, och man kan inte ens få iväg ett skott.

Hm, men det är väl detsamma med nästan alla stridssituationer, och ökenkrigare lär säkerligen ha lärt sig ett och annat trick för att kunna fungera, och få vapnen att fungera.

Nja, trupperna var mest från Leningrads militärdistrikt, i.a.f. i första skedet före man dubblerade den anfallande styrkan till en miljon. Det var inte så att de flesta inte skulle ha sett vinter, men de hade nog inte övats för krigföring i vinterförhållanden. Om kriget fortsatte under en vinter, brukade man tidigare sluta med aktiv krigföring, för att ta upp den nästa vår, efter att menföret var förbi.

Men sydligare divisioner fanns med. Den 163 infanteridivisionen som besegrades i Suomussalmi var uppställd i Tula, söder om Moskva, Här ska vi komma ihåg att ett kontinentalklimat har varma somrar och kalla vintrar. Den 44 infanteridivisionen, som besegrades på Raate väg, var uppställd i Ukraina, där vintrarna också kan vara kalla.

Men de största problemen var att trupperna var utbildade för sommarkrigföring på öppna stäpp- eller åkermarker. Inte skogsterräng i obygd. Inte heller utrustningen var lämpad för vinterkrigföring. Noteras kan att budenovkan var i bruk hos de sovjetiska trupperna och den var inte alls lämpad för krig i frysande förhållanden. Ryssarna tog efter vinterkriget i bruk usjankan, enligt finsk modell. Pälsmössan var ju inget nytt påhitt, men ryssarna använde inte en sådan för manskapet under vinterkriget. Tänk om ryssarna haft kvar budenovkan under operation Barbarossa!

Ett exempel på brist i skolning för kalla förhållanden, var att ryssarna inte förstod sig på att avlägsna vapenfettet i extrem kyla, vilket betydde, att deras vapen blev klumpar av metall, trä och trögt fett, som inte kunde användas i strid.

Men de hade nog även sibiriska soldater som kunde skida, åtminstone i Dolins skidbrigad, som dock blev besegrad till nästan sista man p.g.a. ett antal orsaker som beskrivs i artikeln:
https://fi.wikipedia.org/wiki/Dolinin_hiihtoprikaati
(på finska, använd översättare)

[Hans]

Hatt 1.

Hatt 2.

MVH

Hans