Att åka skidor idag...kan man glömma. Då gör vi något annat istället.
Davos känner nog de flesta till...här åker man skidor, klart, men redan för över hundra år sedan kom man hit för att kurera sig. Tuberkulossjuka skickades hit för att andas in alpluften - ansågs vara bra. Ett flertal sanatorier byggdes - en hel del med tyska pengar och tyskt styre.
Så kom också Wilhelm Gustloff hit...1917 som lungsjuk. Han frisknade till och stannade i Davos. Tidig Hitler-anhängare som han var, såg han det som sin uppgift att visa tyskarna i Schweiz den rätta vägen...och samtidigt lära de enfaldiga schweizarna att veta hut - den tyska versionen...
Nå, vi vet vad det bar hän...Gustloff blev ledare för det schweiziska nazistpartiet (som mest 5.000 medlemmar!), och 1936 skjuten till döds i sitt hem i Davos av den judiska studenten David Frankfurter. Historien med den efter honom namngivna lyxkryssaren och dess dramatiska undergång i februari 1945 är säkert inte obekant.
Men, den här snöiga december-dagen var jag ute efter något annat - jag hade hört talas om en kyrkogård här i närheten med tyska soldater från första världskriget. Davos tog mellan 1916-1919 emot över 2.500 framför allt genom giftgas lungskadade soldater. Vissa stannade för alla evigheter här...
Jag traskar ett par kilometer ut till Wolfgang, till ortens kanske största sanatorium...Hochgebirgsklinik Davos. Grundat av en tacksamt tillkryad tysk för över hundra år sedan som under kriget blev ombedd att ta hand om de avlidna soldaterna. Jo, informationsdamen ger mig vägbeskrivning, upp i skogen, lite på avstånd till de som önskade tillfriskna...
...och där ligger den, kyrkogården, under en halv meter snö. Mycket är inte synligt. 53 soldater, från menig till kapten, däribland en med judisk tro. Ett litet kapell med Kaiser-Wilhelm-korset och texten: "Här ligger fridligt tyska krigare i gästfritt främmande land. Långt borta från sin hembygd dog även de för sitt fadersland". Ja, så står det faktiskt, fortfarande, fast på tyska...
Tillbaka till damen i kliniken. Efter lite lurendrejerier - från min sida - får jag dokumentation och en lista över de begravda soldaterna. Jag är lite nyfiken över den ensamma judiska soldaten, men hon vet inte mer där - men, se där, hon berättar att det finns en judisk kyrkogård - på andra sidan Davos.
Eftersom vädret fortfarande omöjliggör skidåkning, tar jag buss och snövandrande ben till nästa kyrkogård, Waldfriedhof, och där lite gömt i bakgrunden står de judiska gravstenarna. En av de få här i östra Schweiz, grundades 1931, efter ett tiotal år med käbbel om hur mycket den judiska församlingen skulle betala för marken...
Efter kriget kom överlevande från KZ Buchenwald till Heilstätte Etania här i Davos.
De hade alla med sig aska och rester från förbrända. Här hålls deras minne till liv...genom porten till den judiska kyrkogården...
Det har blivit sen eftermiddag, snöfallet har upphört, det ser ut att bli en bra skid-dag i morgon

Vänligen
Hans K