Allmän mobilisering

[Grönis]

En sak värt att tänka på är ju att vid en eventuell A-mob så skulle en hel del kvalificerat hemligt matriel automatiskt ha röjts . Dvs skarpa krypton och för att inte tala om Radarns effekt och frekvenser och hur alla flygflottiljer och marinens baser och ankringsplatser och underhållsbaser fungerad och vilka som var aktiva på listan och i rotation. Frågan är om Inte regeringen hunnit flyttas och kungen hunnit till London innan man lyckats vända kolossen ?

Det en eventuell fiende inte lyckats med vid konventionellt underrättelsearbete skulle han fått i princip gratis vid en A-mob

Intressant kommentar, och detta var nog inte oviktigt i sammanhanget. Men vilka alternativ fanns då, om vi tänker att läget började se riktigt skarpt ut och man såg styrkeuppbyggnad konkreta hot och insatser av sabotageförband som man skulle kalla för skymniningsläge. Givakt och P-mob men hur skulle det gått till praktiskt och tidsmässigt tror ni?

[FredH]

En sak värt att tänka på är ju att vid en eventuell A-mob så skulle en hel del kvalificerat hemligt matriel automatiskt ha röjts . Dvs skarpa krypton och för att inte tala om Radarns effekt och frekvenser och hur alla flygflottiljer och marinens baser och ankringsplatser och underhållsbaser fungerad och vilka som var aktiva på listan och i rotation. Frågan är om Inte regeringen hunnit flyttas och kungen hunnit till London innan man lyckats vända kolossen ?

Det en eventuell fiende inte lyckats med vid konventionellt underrättelsearbete skulle han fått i princip gratis vid en A-mob

Visst finns viss risk att vissa funktioner hade röjts.
Men t.ex. radar och liknande är väl tveksamt. Bara för att det blir en total mobilisering innebär inte det att all utrustning går igång på alla bredder. Användande av radar och andra liknande system hade fortsatt enbart använts vid behov.

[Tankspridd]

En sak värt att tänka på är ju att vid en eventuell A-mob så skulle en hel del kvalificerat hemligt matriel automatiskt ha röjts . Dvs skarpa krypton och för att inte tala om Radarns effekt och frekvenser och hur alla flygflottiljer och marinens baser och ankringsplatser och underhållsbaser fungerad och vilka som var aktiva på listan och i rotation. Frågan är om Inte regeringen hunnit flyttas och kungen hunnit till London innan man lyckats vända kolossen ?

Det en eventuell fiende inte lyckats med vid konventionellt underrättelsearbete skulle han fått i princip gratis vid en A-mob

Visst finns viss risk att vissa funktioner hade röjts.
Men t.ex. radar och liknande är väl tveksamt. Bara för att det blir en total mobilisering innebär inte det att all utrustning går igång på alla bredder. Användande av radar och andra liknande system hade fortsatt enbart använts vid behov.

Nu förutsätter jag att en A-mob går över tid ( inte på 24 timmar ) och att förbandsstrukturer börjar aktiveras . Dvs att förband börjar understödja varandra och skydda mobiliseringen med de medel man har . Givet att det inte är en total överraskning för då sitter man med vad som är gripbart för stunden och fyller ut och snabbutbildar där man kan ( ungefär som när kockar blev involverade när U137 gick på grund )

[erep]

Frågor om mobilisering är mest rödstämplade men eftersom detta finns öppet noterar jag tre olika frågor.

1) En allmän mobilisering på en gång är ett verkligt dåligt alternativ. Tanken är att beredskap höjs mot hotet. Det betydde att man tänktes kalla in förband på "repövningar" då man såg att motståndaren kallade in sina förband. Man kunde även sänka på nivån om omständigheterna gav det för handen.

2) Förband är inte jämlika. Det betyder att de viktigaste förbanden ställs upp först, Det kan finnas ett antal olika klasser för att ställa upp förband. Underhållningsförbanden med bekanta TV-profiler är sannolikt de sista som ställs upp.

3) Det är en stor skillnad mellan om förbandet skall sätta upp sig själv från en kasun eller ett par containers, eller om det finns en organisation för att hjälpa förbandet att organisera sig. Personligen har jag upplevt båda alternativen och dessutom senare hur det ser ut från den organisationen som hjälper stridsförbandet att organisera sig.

----

Allt går ut på planering och övning.

[Donkeyman]

Eftersom jag både lumpade och gjorde repmöten som befäl i gamla tider såg jag ju den gamla krigsorganisationen inifrån. Men självfallet fick jag bara insyn i en liten del av maskineriet. Så här i efterhand måste jag erkänna att jag var imponerad av denna enorma välsmorda organisation som kunde sättas upp på kort tid. Jag minns hur vi alla kom till vårt mobförråd som civilister och några timmar senare hade vi satt upp ett helt ingenjörskompani och gått i förläggning under krigsförhållanden.

Ganska snart var vi på förflyttning till platsen för vår krigsuppgift. Och eftersom det var en stor övning noterade vi att det rörde sig ett stort antal andra förband runt omkring. "Kriget" ledde till att vi måste etablera en färjeförbindelse över en av de stora älvarna och sedan skeppa över ett antal förband. Vilket också skedde under krigsliknande former.

Med tiden var övningen slut och vi återgick till mobförrådet, gjorde vård på utrustningen och packade ihop allt igen. Samt bröt förläggningen, blev civilister och reste hem igen. Nu i efterhand känns det nästan overkligt att man antagligen av ekonomiska skäl har skrotat hela den här organisationen. Och jag tror att det är i det närmaste omöjligt att bygga upp något liknande igen. Kanske det inte heller är önskvärt och det är i vart fall inte politiskt möjligt, vad skall vi skära ned på för att frigöra medel till ett stärkt försvar - eller skall vi höja skatterna.

Tvivlar starkt på att statskassan klarar belastningen av att utbilda och organisera något liknande. Som det är i dag har vi väl i stort sett bara råd att hålla förband som skickas runt till NATO och USA:s krig runt världen samt personal till diverse ceremonier på hemmaplan. Däremot tror jag att förmågan att försvara landet är begränsad, för att inte säga obefintlig. För att vara kontroversiell - Kort och rått uttryckt - vi har avvecklat de "många och sega gubbarna" och inte ersatt dem med något.

[varjag]

Kort och rått uttryckt - vi har avvecklat de "många och sega gubbarna" och inte ersatt dem med något.

Väl rutet Donkeyman!

Varjag

[Lasse O]

Kort och rått uttryckt - vi har avvecklat de "många och sega gubbarna" och inte ersatt dem med något.

Väl rutet Donkeyman!

Varjag

Jag har också goda minnen från det stora värnpliktsförsvar som Sverige en gång hade men kom till insikt om att dåligt utrustade och övade truppmassor skulle ha lika stor chans mot en supermakt som irakierna hade 1991 under Desert Storm.
Sedan är det knappast sant att svenska soldater skickas runt till "USA:s krig". Verkligheten är att Sverige aldrig gjort något militärt utrikes utom på FN:s begäran men som antivästlig retorik är det förstås gångbart i bland annat vänsterkretsar.

[Grönis]

Eftersom jag både lumpade och gjorde repmöten som befäl i gamla tider såg jag ju den gamla krigsorganisationen inifrån. Men självfallet fick jag bara insyn i en liten del av maskineriet. Så här i efterhand måste jag erkänna att jag var imponerad av denna enorma välsmorda organisation som kunde sättas upp på kort tid. Jag minns hur vi alla kom till vårt mobförråd som civilister och några timmar senare hade vi satt upp ett helt ingenjörskompani och gått i förläggning under krigsförhållanden.

Ganska snart var vi på förflyttning till platsen för vår krigsuppgift. Och eftersom det var en stor övning noterade vi att det rörde sig ett stort antal andra förband runt omkring. "Kriget" ledde till att vi måste etablera en färjeförbindelse över en av de stora älvarna och sedan skeppa över ett antal förband. Vilket också skedde under krigsliknande former.

Med tiden var övningen slut och vi återgick till mobförrådet, gjorde vård på utrustningen och packade ihop allt igen. Samt bröt förläggningen, blev civilister och reste hem igen. Nu i efterhand känns det nästan overkligt att man antagligen av ekonomiska skäl har skrotat hela den här organisationen. Och jag tror att det är i det närmaste omöjligt att bygga upp något liknande igen. Kanske det inte heller är önskvärt och det är i vart fall inte politiskt möjligt, vad skall vi skära ned på för att frigöra medel till ett stärkt försvar - eller skall vi höja skatterna.

Tvivlar starkt på att statskassan klarar belastningen av att utbilda och organisera något liknande. Som det är i dag har vi väl i stort sett bara råd att hålla förband som skickas runt till NATO och USA:s krig runt världen samt personal till diverse ceremonier på hemmaplan. Däremot tror jag att förmågan att försvara landet är begränsad, för att inte säga obefintlig. För att vara kontroversiell - Kort och rått uttryckt - vi har avvecklat de "många och sega gubbarna" och inte ersatt dem med något.

Det är detta som var så fantastiskt och som ofta återkommer i diskussionerna. Själva organisationen för att ställa om vanligt folk till att bli krigsmän var väloljad, det handlade om politikerna och när orden kom. Att man raserat detta är galet kan tyckas men det krävs som Odrup är inne på massor av övning för att dessa förband skall bli riktigt effektiva mot en stormakt, även om vi inte ska glömma att stormakten inte heller hade haft tillgång till 100% yrkessoldater och modern material vid anfall mot Sverige.

Men om vi kan konstatera att mycket var bra ändå, vad skulle lösningen varit för det optimala försvaret under kalla kriget om vi utgår från samma försvarsbudget?

1. Minska antalet brigader/lokalförsvarsbataljoner med en fjärdedel. (Generellt)
2. Lagt dessa pengar på material och mer övning samt en liten del yrkessoldater för särskilt kritiska uppgifter
3. Tillåtit oss att toppa värnplikskullarna med målet att det var de bästa 75% som skulle in.
4. Hoppats att politikerna vågat besluta om A-mob tillräckligt snabbt.

[Vysotskij]

För Arméns del skulle man nog ha organiserat sig mer mot överraskande angrepp. Med ett annat upplägg på utbildningen kunde varje milo haft en bataljon i slutskedet av GU året runt. Därtill kanske halvbataljon på Gotland och i Stockholm + tidigare och fler säkförband. Höjer tröskeln en del och underlättar pmob.

[Bjernevik]

1. Minska antalet brigader/lokalförsvarsbataljoner med en fjärdedel. (Generellt)

Framförallt avvecklat obsoleta brigader tidigt, och verkligen avvecklat dessa (läs IB66). Möjligtvis ökat andelen statiska lokalförsvarsförband, men då sett till att dessa haft stöd av fortifikationer mm för att kunna t ex försvara en hamn.

2. Lagt dessa pengar på material och mer övning samt en liten del yrkessoldater för särskilt kritiska uppgifter

Ja. Hade Armén gjort som FV och haft fyra inryck om året på i alla fall vissa förband, kombinerat med en högre andel anställt befäl, så skulle man även med värnpliktiga kunna ha haft stående förband över tiden. Inte fullständiga brigader, men att ha kompani-/bataljonsförband direkt gripbara på vissa ställen hade inneburit en rejäl tröskelhöjning framförallt mot överraskande inlett anfall.

3. Tillåtit oss att toppa värnplikskullarna med målet att det var de bästa 75% som skulle in.

Borde vara en självklarhet.

4. Hoppats att politikerna vågat besluta om A-mob tillräckligt snabbt.

Detta är det svåra. Helst borde det ha skapats en normalbild av regelbundna beredskapskontroller inklusive p-mob så att beslut om mob hade blivit en del av vardagen.

[Vysotskij]

Anknyter till det som diskuteras här:
viewtopic.php?f=54&t=30240

[von Adler]

Tvivlar starkt på att statskassan klarar belastningen av att utbilda och organisera något liknande. Som det är i dag har vi väl i stort sett bara råd att hålla förband som skickas runt till NATO och USA:s krig runt världen samt personal till diverse ceremonier på hemmaplan. Däremot tror jag att förmågan att försvara landet är begränsad, för att inte säga obefintlig. För att vara kontroversiell - Kort och rått uttryckt - vi har avvecklat de "många och sega gubbarna" och inte ersatt dem med något.

Statskassan klarar det nog - Sverige är ett av de minst belånade länderna i västvärlden. Det handlar om den politiska viljan att satsa pengar på försvar istället för välfärd, sänkta skatter, avbetalningar på statsskulden m.m.

Jämför nedskärningarna 1925 och upprustningen från 1936 och framåt - finns den politiska viljan så finns resurserna.

För övrigt finner jag debatten om "sega gubbar" gentemot "många mjuka mål" väldigt intressant. Jag är själv inte övertygad åt endera hållet. Nordisk terräng tenderar vara väl lämpad för "sega gubbar" och som sagts innan att en stormakt kan sätta in stora mängder av sin bästa trupp och materiel förefaller osannolikt.

[varjag]

Allmän mobilisering
Citat
Inläggav Grönis » fre apr 06, 2018 11:16 pm

Många diskussionstrådar handlar ju om hur väl Sverige eller specifika vapenslag eller förband skulle stå emot ett sovjetiskt angrepp under kalla kriget. Precis som när det gäller andra länder och i synnerhet sådana med stora värnpliktsförsvar så är mobiliseringen den avgörande faktorn. Jag har tyvärr aldrig fått möjlighet att genomföra en repövning men de flesta jag träffat på verkar vara ganska positiva till hur snabbt det ändå gick för en samling revisorer, elektriker och högstadielärare att vara beredda att lösa sina uppgifter i en skyttepluton, stridsvagnsbesättning eller eldledningsgrupp. Mycket kring mobiliseringen verkade genomtänkt och välövat såväl inom det militära som det civila försvaret.

Hela resonemanget tycks vara fokuserat på ett isolerat sovjetiskt angrepp mot Sverige......

Min egen ''inryckning'' - gjordes faktiskt som en MOB-ôvning. I strilande regn i en skog någonstans - fick varenda man en kartong med namn/nummer...och varenda uniformspersedel - passade perfekt. Dom hade minsann mätt oss noga vid mönstringen några år tidigare

Men som jag ifrågasatt på annan plats i forumet - och Kalla Kriget - hur troligt var, ett isolerat sovjetanfall mot Sverige?

Dessutom, och alla härskrin om att ''varje meddelande att motståndet skall upphöra - är Falskt!'' - till trots kunde ingen svara på
frågan - om hur kärnvapnen skulle influera våra sega gubbar.....??????

Detta var ju en tid då ''förintande vedergällning'' - gällde bägge sidor........

Ett angrepp mot Sverige - med Finland emellan och NATO-Norge i ryggen, hade tveklöst utlöst den ''nukelära förintelsen'' som gjort varje
mobilisering till en tom gest i en förgiftad eftervärld.......

My tuppence

Varjag

[Lasse O]

Allmän mobilisering
Citat
Inläggav Grönis » fre apr 06, 2018 11:16 pm

Många diskussionstrådar handlar ju om hur väl Sverige eller specifika vapenslag eller förband skulle stå emot ett sovjetiskt angrepp under kalla kriget. Precis som när det gäller andra länder och i synnerhet sådana med stora värnpliktsförsvar så är mobiliseringen den avgörande faktorn. Jag har tyvärr aldrig fått möjlighet att genomföra en repövning men de flesta jag träffat på verkar vara ganska positiva till hur snabbt det ändå gick för en samling revisorer, elektriker och högstadielärare att vara beredda att lösa sina uppgifter i en skyttepluton, stridsvagnsbesättning eller eldledningsgrupp. Mycket kring mobiliseringen verkade genomtänkt och välövat såväl inom det militära som det civila försvaret.

Hela resonemanget tycks vara fokuserat på ett isolerat sovjetiskt angrepp mot Sverige......

Min egen ''inryckning'' - gjordes faktiskt som en MOB-ôvning. I strilande regn i en skog någonstans - fick varenda man en kartong med namn/nummer...och varenda uniformspersedel - passade perfekt. Dom hade minsann mätt oss noga vid mönstringen några år tidigare

Men som jag ifrågasatt på annan plats i forumet - och Kalla Kriget - hur troligt var, ett isolerat sovjetanfall mot Sverige?

Dessutom, och alla härskrin om att ''varje meddelande att motståndet skall upphöra - är Falskt!'' - till trots kunde ingen svara på
frågan - om hur kärnvapnen skulle influera våra sega gubbar.....??????

Detta var ju en tid då ''förintande vedergällning'' - gällde bägge sidor........

Ett angrepp mot Sverige - med Finland emellan och NATO-Norge i ryggen, hade tveklöst utlöst den ''nukelära förintelsen'' som gjort varje
mobilisering till en tom gest i en förgiftad eftervärld.......

My tuppence

Varjag

Det alliansfria Sveriges akilleshäl var och är hangarfartyget/flottbasen Gotland. Skulle NATO verkligen utfärdat ett ultimatum till Sovjet/Ryssland om att det blir storkrig om Gotland på något sätt skulle attackeras?
Sannolikt inte. Vilket demokratiskt västland skulle vilja gå i krig för Gotlands skull? Dessutom med kärnvapen?

[varjag]

Lasse Odrup skrev:

Det alliansfria Sveriges akilleshäl var och är hangarfartyget/flottbasen Gotland. Skulle NATO verkligen utfärdat ett ultimatum till Sovjet/Ryssland om att det blir storkrig om Gotland på något sätt skulle attackeras?
Sannolikt inte. Vilket demokratiskt västland skulle vilja gå i krig för Gotlands skull? Dessutom med kärnvapen?

Absolut inte.
Men ansåg inte den svenska doktrinen att Gotland var - oförsvarbart? Att ön måste uppges då resurserna inte fanns för mer än
''uppehållande lokalförsvar'' ?
Jag kan instämma om Gotland som en osänkbar flygbas - men absolut inte flottbas.
Hamnarna är få och dåliga och och avståndet till sovjetiska fastlandsbaser så kort att ''terrängvinsten'' var av litet värde.

Det är bekvämt att idissla om ett isolerat sovjetangrepp på Sverige - och våra möjligheter till försvar.

Men i den Kalla Krigsbilden, som jag minns den - var ett sådant scenario otänkbart.

Det gällde - allt - eller - intet. Och kärnvapen var en naturlig del av krigsplaneringen på båda sidor.



mvh, Varjag