Lettiska KGB

[pandersson2]

Har en bok av Edmunds Johansons som heter En tjekistgenerals anteckningar, Čekas ģenerāļa piezīmes : atmoda un VDK. Det är den siste ledaren för KGB som skrivit om sin tid i tjänst. Jag tänkte plocka ut det som jag ser som intressant.

KGBs organisation i Lettland

1a avdelningen. Spaningstjänst. Ansvarig för informations insamlande från utlandet. Huvuduppgift att skaffa tekniska kunskaper. 20 anställda.

2a avdelningen. Motspaningstjänst. Förhindra utländska säkerhetstjänsters arbete i Lettland. 50 anställda.

3e avdelningen. Bekämpning av korruption och brottslighet. 20 anställda.

4e avdelningen. Motspaningstjänst inom transport. Kontrollera och spana i samband med järnvägsnätet, bussar samt flottan. Terroristbekämpning.

5e avdelningen. Kamp med ideologiska diversioner. Bildades på 1970-talet från 2a avdelningen. Huvuduppgift att motverka emigranters arbete. Förhindra arbete mot Sovjetunionens enhet. Avkrypteringsanalys. Förhindra att ickeobjektivt material om Lettland fördes tll Väst. Säkerhetsansvarig för semestrande politbyråmedlemmar.

6e avdelningen. Kamp mot organiserad brottslighet. Bildad på 1980-talet. 30 anställda.

"7e avdelningen". Utomhusövervakning. Inte egen personal utan bemannades av övriga avdelningar. Ansvarig för spaning och övervakning. 70 arbetande.

Utredningsavdelning. Ansvarig för förberedelse av rättegång.

Mobiliseringsavdelning. Ansvarig för mobilisering i händelse av krig eller attack. Ansvarig för upprättande av förband bestående av personer/reservister med erfarenhet av partisankrig, infiltreringsarbete och liknande. 30 personer. 1000 reservister.

[tyskaorden]

Inressant, särskilt att 1. avd var ansvarig för informationsinsamlande från utlandet. Denna kan man ju annars tänka sig var samlad på central nivå i Moskva.

[Hans]

Intressant. Hur stor andel var ryssar?

MVH

Hans

[pandersson2]

Hans,
jag har inte sett några siffror över andelen ryssar. I ledande positioner var det letter åtminstone. Ryssar måste haft ett problem då de generellt sett inte kunde lettiska och följaktligen hade en begränsad användning. Dock så var ryska det språlet som generellt användes på möten och protokoll. Först på 1970-talet började ledningen hålla möten på lettiska om jag förstått Johansons rätt.

Ledarna för Latvijas PSR Valsts Drošības komiteja (Комитет государственной безопасности Латвийской ССР)

Vikentijs Latkovski (1940)
Semjons Šustins (1940)
Alfons Noviks (1940-1953)
Jānis Vēveris (1953-1963)
Longins Avdjukevičs (1963-1980)
Boriss Pugo (1980-1984)
Staņislavs Zukulis (1984-1990)
Edmunds Johansons (1990-1991)

Noterbart är att efter Stalins död så ombildade man organisationen 1954 för att försöka bryta banden med Stalins tjekister.

Edit
Alla ledare utom en är etniska letter.
Semjons Šustins var en rysk jude vilket tyskarna utnyttjade i antisemitiska kampanjer.
Longins Avdjukevičs och Boriss Pugo var båda födda till emigrerade letter i Vitryssland respektive Ryssland. Båda växte upp i Lettland. Pugo lärde sig aldrig behärska lettiska flytande.

[tyskaorden]

Boriss (eller Boris) Pugo är ju en intressant figur. Hans familj var lettiska kommunister som flydde landet efter kommunisternas nederlag i det lettiska självständighetskriget. De återkom med sovjettrupperna 1940 och 1960 avlade Pugo examen vid Rigas tekniska universitet. Efter olika poster inom den kommunistiska maktapparaten i Lettland, bl.a. som medlem av styrelsen för Rigas KGB och 14 april 1984 till 4 oktober 1988 generalsekreterare för Lettland kommunistparti. Gjorde Michail Gorbatjov Boriss Pugo till Sovjetunionens inrikesminister 2 december 1990. Vilket denne återbetalade med att ansluta sig till kuppen i augusti 1991, Pugo var t.o.m. en av de ledande bakom kuppen. När denna misslyckades begick han och hustrun Valentina självmord.