Stridsvagn 81 torn värnkanon?

[Hans]

Neil Short's 'Tank turret fortifications' landade i brevlådan idag. Jag slog upp det lilla stycket om Sverige och där säger han att när man uppgraderade till 102 så blev några 81 torn värnkanoner och vissa förhandslagrades för att vid typ mobilisering placeras i förberedda värn. Källa sägs vara 'Jane's armour and artillery' från 94/95. Sidan 749.
Jag har aldrig hört talas om detta. Någon som vet?

MVH

Hans

Edit: Stavjniq

[Stefan Karlsson]

Det var bland det dummaste jag har hört, men om någon skulle ha konkreta bevis kan även jag ge med mig.
240 st Strv 81 anskaffades 1953 resp 1955
Dessa 240 vagnar hade 84 mm kanon.
1960 anskaffades ytterligare 110 vagnar men de var utrustade med 105 mm kanon och fick då beteckningen Strv 101
För att de 240 vagnarna med 84 mm kanon skulle få samma prestanda som Strv 101 bytte man 84 mm kanonen mot en 105 mm kanon och vagnen fick då beteckningen Strv 102.
Att det skulle ha blivit några torn över att placeras ut som värntorn påstår jag är bullshit.

[Hans]

Tack Stefan för att du bekräftade vad jag trodde. Jag tar nog och försöker ta kontakt med författaren. I övrigt var han korrekt om svenska värnkanoner, tror jag. Vilket måste vara ganska bra för en utländsk författare.

MVH

Hans

[JohnT]

Det var bland det dummaste jag har hört, men om någon skulle ha konkreta bevis kan även jag ge med mig.
240 st Strv 81 anskaffades 1953 resp 1955
Dessa 240 vagnar hade 84 mm kanon.
1960 anskaffades ytterligare 110 vagnar men de var utrustade med 105 mm kanon och fick då beteckningen Strv 101
För att de 240 vagnarna med 84 mm kanon skulle få samma prestanda som Strv 101 bytte man 84 mm kanonen mot en 105 mm kanon och vagnen fick då beteckningen Strv 102.
Att det skulle ha blivit några torn över att placeras ut som värntorn påstår jag är bullshit.

värntorn är garanterat bullshit, men..
Författaren kan ha missat att det bara var kanonerna inte tornen som skulle användas!

Både KA och Armén (Per Albin linjen i skåne) hade en massa gamla kanonvärn med kanoner i kalibrarna 57 & 75mm som man antagligen kunde få plats med en 84mm kanon också.

T exhttp://furuvik.se/park/hemliga-fortet/

Så jag tycker det låter ganska typiskt för svenska försvaret att inte kasta bort något i onödan.
men aldrig hela Centurion torn - man kunde ju bygga 104:or av dom trettio år senare!!

Vänligen
/John

[Stefan Karlsson]

Intressant tanke, men jag är ändå lite skeptisk till att det skulle fungera i praktiken.
Det skulle nog krävas en hel del ombyggnad för att få in ett grövre rör i dessa kanoner. Den bakre delen som stoppas in i lavetten är ganska mycket tjockare på en 84 mm kanon än på en 75 mm.
Ett antal rör - kommer inte ihåg hur många gjordes om till övningskanoner för Centurion. Man stoppade in en 40 mm kanon inne i 84 mm kanonen och dessa kallades Tub-kanon. Användes för att öva mängdträning till en billigare peng än att skjuta fullkaliber.
Man hade ett antal rör liggandes på resp skjutfält och de användes både till Strv 101, 102 och 104. Man bytte hela eldöret och monterade in nya utkastare sen var det bara att skjuta. Bytet tog ca 1/2 tim per vagn. Kanske fanns det ett 40-tal sådana kanoner som mest?
Men var tog alla övriga kanoner vägen?

[Jonas Gunnarsson]

Det var väl den vanliga gamla visan, om det inte är något fel på sakerna så ställ dem någonstans där de kan rosta sönder i lugn och ro. Sedan kan vi slänga dem med gott samvete.

[JohnT]

Intressant tanke, men jag är ändå lite skeptisk till att det skulle fungera i praktiken.
Det skulle nog krävas en hel del ombyggnad för att få in ett grövre rör i dessa kanoner. Den bakre delen som stoppas in i lavetten är ganska mycket tjockare på en 84 mm kanon än på en 75 mm.
Ett antal rör - kommer inte ihåg hur många gjordes om till övningskanoner för Centurion. Man stoppade in en 40 mm kanon inne i 84 mm kanonen och dessa kallades Tub-kanon. Användes för att öva mängdträning till en billigare peng än att skjuta fullkaliber.
Man hade ett antal rör liggandes på resp skjutfält och de användes både till Strv 101, 102 och 104. Man bytte hela eldöret och monterade in nya utkastare sen var det bara att skjuta. Bytet tog ca 1/2 tim per vagn. Kanske fanns det ett 40-tal sådana kanoner som mest?
Men var tog alla övriga kanoner vägen?

OK, Jag förutsatte att man hade bytte "hela kanonpaketet" när man gick från 84 till 105mm,
rekylanordning, mekanism och eldrör.
inte bara eldröret?

Min hypotes byggde på att man plockade en "hel kanon" från strv 81 som man sedan kunde sätta in på en ny lavett i bunkrar,
inte bara eldröret, det skulle ju inte funka.

Mvh
/John

[Stefan Karlsson]

OK, Jag förutsatte att man hade bytte "hela kanonpaketet" när man gick från 84 till 105mm,
rekylanordning, mekanism och eldrör.
inte bara eldröret?

Min hypotes byggde på att man plockade en "hel kanon" från strv 81 som man sedan kunde sätta in på en ny lavett i bunkrar,
inte bara eldröret, det skulle ju inte funka.

Mvh
/John

Jag har fått för mig att man "bara" bytte eldröret och ev bakstycket, men jag kan ha fel. Sannolikt krävde den större kanonen även kraftigare rekylbromsar. Men eftersom det bara var att lossa eldröret ur sin bajonettfattning och lyfta ur det när man bytte från 105 mm till den gamla 84:an med 40 mm i när vi övade med den så förmodar jag att det mesta annat var samma som innan (förutom kanske kraftigare rekylbromsar).
Som så många gånger förr kan det säkert ha funnits en tanke att använda de gamla rören och det kan finnas både utredning och beslut men att det aldrig genomfördes.
I vilket fall är det en intressant fråga att försöka bringa lite mer klarhet i, men då får man nog uppsöka Krigsarkivet och leta lite i handlingar som rör ombyggnad av Strv 81.
I Schweiz byggde man ut det fasta värnförsvaret med centuriontorn långt efter murens fall och Österrike köpte begagnade vagnar från Holland, där man plockade tornen till värnpjäser och skrotade chassierna.
Författaren kan ju ha blandat ihop uppgifter från olika håll, eller så har han läst på Internet.