Finska Me 109:or

[varjag]

mig veterligen har råkat ut för samma filigrana granskning som framför allt de tyska piloternas.....

Helt underbart uttryck för ''nedsabling'', tack för det!

Varjag

[Bjernevik]

Likaså att hålla igång och återvinna materialet är högst imponerande. Jag vet inte vad de sedvanliga förbrukningssiffrorna var, man jag antar att de var höga, kanske rent av lika höga som som de faktiska stridsskadorna. Kolla. Amerikanerna är kända för att ha tillverkat flygplanstyperna i tiotusentals exemplar. Men de hade väl knappast mer än ett par tre tusen av varje typ i aktiv tjänst samtidigt, eller? Slutsats; minst hälften av de tillverkade flygplanen måste ha förbrukats på annat sätt...

Gällande USA så får man ta med i beräkningen att ett stort antal flygplan förmodligen hela tiden befann sig under transport till krigsskådeplatserna. Ett antal lär aldrig ha kommit fram heller, utan gått till havets botten ombord på sänkta fartyg.

Dessutom lär väl behovet av att reperera större skador på flygplan inte ha varit lika stort som Finlands, eftersom man hela tiden hade nya flygplan på väg. Bättre då att kassera ett flygplan som visserligen skulle gå att reparera för att istället lägga de personella resurserna på annat som ger större effekt för kriget, t ex ett extra klargöringsförband. I alla fall mot slutet av kriget så lär även USA haft större brist på personal än på materiel, varför detta var klok resurshushållning.

Finland däremot hade en helt annan situation där man var tvungen att reparera flygplan så länge det bara gick. Då blir kostnaden i form av arbetstimmar oväsentlig.

[varjag]

Bjernevik skrev:

Finland däremot hade en helt annan situation där man var tvungen att reparera flygplan så länge det bara gick. Då blir kostnaden i form av arbetstimmar oväsentlig.

En utmärkt summering Bjernevik.
Finnarna var mästare, i att tillvarata, reparera och återanvända - inte bara egen utrustning....Utan även fiendens!
Flygplan, stridsvagnar, gevär, ammunition....(varav mycket - passade i de finska kamrarna ....tsar-arvet kan vi kalla det...)

detta var klok resurshushållning!

Ett fattigt land, tvingades - lita till egna krafter. Och gjorde det med bravur!

Varjag

[Bjernevik]

Ett fattigt land, tvingades - lita till egna krafter. Och gjorde det med bravur!

Under kriget så misstänker jag att det inte var så mycket ekonomin, som möjligheten att faktiskt få leverans, som avgjorde. Hade Finland kunnat köpa krigsmateriel och få den levererad så misstänker jag att man hade gjort det oavsett kostnaden. Sverige var i samma sits, man köpte det man kunde och fick i övrigt klara sig på egna resurser vilket ledde till sådana saker som J 22 (och den finska Myrsky) vilket var tämligen mediokra flygplan. Att vara "snabbast i förhållande till motorstyrkan" betyder inte så mycket när tänkbara motståndare har dubbla motorstyrkan...

[HomeGuardSoldier]

Man ska väl inte lita för mycket på Wikipedia, men när jag tittar på de finländska jaktflottiljerna som utrustades med Me 109 under fortsättningskriget så får jag följande siffror:

LeLv 24: 29 stycken, LeLv 28: 8 stycken, LeLv 30: ? (framgår inte hur många Me 109:or jaktdivisionen utrustades med) samt LeLv 34: 16 stycken (plus ersättning av G-2:orna av G-6:or), vilket jag får till att 56+ Me 109:or faktiskt var i aktiv tjänst i det finländska flygvapnet under Fortsättningskriget. Detta av totalt 159 stycken levererade, varav ett antal, som framgår av ett inlägg i den här tråden, levererades alltför sent för att hinna delta i striderna.

Kan detta innebära att ca 50% av de levererade Me 109:orna faktiskt såg aktiv tjänst/strid och att resten användes som ersättningsflygplan för stridsförluster samt reservdelar och till utbildning av nya Me 109-piloter?

Kan detta antagande stämma någorlunda?

HGS

[HomeGuardSoldier]

En allmän fråga om de finska Messerschmittarna...jag vet att åtminstone Hans Henrik Wind och Ilmari Juutilainen målade på segermarkeringar på sina Brewster-flygplan och att åtminstone en pilot målade på segermarkeringar på ett erövrat sovjetiskt flygplan, men förekom det i något fall att finska Me 109-piloter målade på segermarkeringar på sina Messerschmittar? Jag vet att väldigt många tyska piloter målade på segermarkeringar på sidorodret.

HGS

Bra fråga om ngt jag aldrig tänkt på........ ''Segerstreck'' (victory bars) var vanliga på både Brewsters, Curtiss och Fiat-jagare.
Men - jag kan inte hitta en enda bild av en Messerschmitt med dem......
Finns massvis med bilder av modeller av ''finska Messrar'' - men inte en enda med påmålade ''segerstreck''.
Tyder på att modellbyggarna inte heller hittat någon.....

Så tills ngn kan hitta bilder - blir svaret på HGS fråga ett - ''tydlgen inte'' -

Varjag

Så mycket för en datorfri jul, men jag hittade vad jag tror är svaret till varför inga finska Me 109:or hade segerränder på sidorodret, till skillnad från i stort sett alla tyska Fw 190:or och Me 109:or med piloter som vann luftsegrar. Den här hemsidan, http://www.maailmapalaa.net/lentokoneet ... f-109-g-2/, listar de finska Me 109G-2-planen, och i åtminstone hälften av fallen så har man mer detaljerad information om varje enskilt flygplan, bl.a. de luftsegrar som bekräftats och med vilken pilot. Och en sak som jag kan tyda med mina dåliga finska-kunskaper är att de finska Me 109:orna ofta verkade byta piloter. Till skillnad mot Brewser Buffalo m.fl., där piloterna verkade ha haft sitt eget flygplan - och därmed hade förmånen att kunna måla på egna segerränder - så var nog fallet det omvända i Me 109:orna. Stridsegrarna bokfördes säkert vid flygflottiljen i någon slags loggbok, men att måla på segerränder var säkert inte att tänka på eftersom många av piloterna inte visste vilket flygplan de skulle flyga dagen efter eller nästa vecka.

Lägg sedan till det faktum att luftstriderna över Finland säkerligen intensifierades under 1943 och i synnerhet under 1944 så fanns det nog inte så mycket tid att ta fram pensel, schablon och färgburk och måla på segerränder. Man var nog glad när flygningarna för dagen var över kan jag tänka mig.

Åtminstone så är det min teori.

HGS

[HomeGuardSoldier]

En fråga angående vilken beväpning finländarna valde att ha på sina me 109:or.

Jag gissar att G-2:orna bar standardbeväpning, dvs. 2x 7,92 mm MG17 plus 1x 20 mm MG 151/20, men gäller samma även för G-6:orna, att de bar standardbeväpningen 2x 13 mm MG 131 plus 1x 20 mm MG 151/20, eller var det istället 30 mm MK 108 som gällde? Använde finländarna sig av fälltankar och bomber under sina me 109:or eller användes de som renodlade kortdistansjaktplan?

Jag har även sett på bilder att finländarna målade vita eller gula (svårt att se på svartvita bilder och det syns mycket otydligt på den enda färgbild jag har på datorn) markeringar framtill på propellerspetsarna, något jag inte visste tidigare. Dessa tycks av bilderna att döma inte ha målats på baksidan av propellerbladen.

HGS

[varjag]

bar standardbeväpningen 2x 13 mm MG 131 plus 1x 20 mm MG 151/20....

Min gissning är att de finska hade ovanst. standardbeväpning.

MK108-kanonen med s.k. Minen-Geschoss , var ju en ''bomber-killer'' mot allierade tunga bombplan.
Något som finnarna hade föga användning för......

Varjag

[HomeGuardSoldier]

Hade ju ett bra foto av en finsk Me 109.

I bakgrunden syns det en bortmonterad fälltank med bomb- och fälltankhållare. På ena propellerbladet syns det att propellerspetsen är vit- eller gulmålad. Enhetssymbolen, den för LeLv 34 "Kotka", är påmålad på stjärtfenan, sannolikt på båda sidorna.

HGS

[HomeGuardSoldier]

Här har jag en till bild på en finsk Me 109, här en G-2 troligen från 1943.

På den här färgbilden syns det tydligt att färgmarkeringen på propellerbladen bara påmålades framtill och att propellerspinnern även på G-2:orna var "tvåtredjedelsmålade" med svart och "entredjedelsmålade" med vitt. Och 1943 hade man fortfarande tid att måla om Me 109:orna i helgrön kamouflagefärg, till skillnad från sommaren 1944.

Det är dock fortfarande mycket svårt att se exakt vilken färg det är på propellerbladspetsarna, vitt eller gult. Men jag tycker att det ser mer vitt ut än gult, om man jämför mellan propellerspinnern och den gula östfrontsidentfieringsfärgen.

Ingen fälltank här heller. Mycket för min egen del pekar på att finländarna helt struntade i att ha Me 109 som en jaktbombare, utan helt enkelt behöll flygplanet som det alldeles utmärkta kortdistansjaktflygplan det faktiskt var. Jag tror helt enkelt att de inte hade något behov att ha vare sig fälltankarna eller bomb- och fälltanksfästet undertill monterat, då det borde ha ökat luftmotståndet och bränsleförbrukningen, och då de bara hade sitt fostarland och sin begränsade del av östfronten att försvara.

HGS

[varjag]

HGS skrev:

Ingen fälltank här heller. Mycket för min egen del pekar på att finländarna helt struntade i att ha Me 109 som en jaktbombare, utan helt enkelt behöll flygplanet som det alldeles utmärkta kortdistansjaktflygplan det faktiskt var. Jag tror helt enkelt att de inte hade något behov att ha vare sig fälltankarna eller bomb- och fälltanksfästet undertill monterat, då det borde ha ökat luftmotståndet och bränsleförbrukningen, och då de bara hade sitt fostarland och sin begränsade del av östfronten att försvara.

Instämmer helt.
Fälltankar med 150 liter bensin - var en ''rikemanslyx'' som finnarna nog inte kunde kosta på sig.
Flygbensinen var värd sin vikt i guld i bränslefattiga Finland - och, när attack-eller eskortflyg mötte motstånd...(jaktflyg eller Lv...)
fällde dom regelmässigt extratanken. Med X-liter bensin kvar i den......
Det, gissar jag - var slöseri som Finland inte hade råd med.

My tuppence,Varjag

[Urban]

Boken 'Suomen Ilmavoimien Historia No.6 - Messerschmitt Bf 109G' innehåller många bilder där man inte använder extra tank men det finns ett fåtal där man faktiskt har den monterad. Om det är från leveransflygning eller för något speciellt uppdrag är svårt att säga då all text är på finska.

Individer där tank används är: MT-433, MT-445, MT-448, MT-459, MT-468, MT-482, MT-497, MT-500, MT-511.

Efter kriget användes även plan med tank monterad: MT-494, MT-505

[HomeGuardSoldier]

Det verkar som om man målade på förbandsemblem (så vitt jag vet så var det bara LeLv 24 och LeLv 34 som hade officiella emblem) på sidorodret på Me 109:orna, något jag har sett på två separata bilder nu.

Jag har också bestämt mig för att bygga en finsk Me 109 i den för mig nya skalan 1:32 - har tidigare aldrig byggt i större flygplansskalor än 1:48. Flygplansindividen jag har bestämt mig för är en av de som aldrig kom i finsk tjänst, nämligen MT-473, tillhörande just LeLv 34. Byggsats och finska dekaler har jag redan fått tag i, men jag hittar inte emblemet för LeLv 34 någonstans i dekalform. Någon som kan hjälpa mig att tillverka såna dekaler i rätt skala? Storleken borde framgå av bilderna jag har bifogat. Skicka mig i såna fall ett PM.

Detta bygget kommer att få ta tid, och en tråd kommer så småningom att dyka upp i forumet.

Tack för all hjälp med information angående dessa flygplan!

HGS

[Femtiotrean]

Vet ingenting om finska Me 109:or och ännu mindre om modelflygplan, men: http://www.pienoismallit.net/galleria/malli_13754/ och jag tror inte att man blir mött med en "wall of silence" om man frågar på svenska...

[HomeGuardSoldier]

Någon som vet Werknummer och Stammkennzeichen för MT-473?

Jag vet att just den här individen fick femtioprocentiga skador i Isterburg i juli 1944, men mer vet jag inte.

HGS