Industrialismen utan Upplysningen

[FredrikR1]

Kan man tänka sig Industrialismen utan Upplysningen? Vi antar att de tolv engelska nordamerikanska kolonierna inte hade brutit sig ur imperiet utan fått begränsad självständighet ungefär som Skottland idag. Då hade inte heller Frankrike gått bankrutt och Ludvig XIV hade inte behövt be ständerna om högre skatter och alltså hade inte revolutionen utbrutit och därför inte heller den ryska revolutionen som i stora delar inspirerades av Frankrike. Upplysningsfilosoferna marginaliseras och bara idéhistoriker känner till dem. Nutiden kännecknas av auktoritära monarker som arbetar för befolkningens bästa. Skulle vi vara på en betydligt lägre teknologisk nivå? Är demokratin nödvändig för en naturvetenskaplig och teknisk utveckling?

[LasseMaja]

Nutiden kännecknas av auktoritära monarker som arbetar för befolkningens bästa. Skulle vi vara på en betydligt lägre teknologisk nivå? Är demokratin nödvändig för en naturvetenskaplig och teknisk utveckling?

Intressant. Vi skulle antagligen vara betydligt mer religiösa. Konservativa enväldesstater i traditionell geopolitisk maktkamp på den europeiska kontinenten.

Teknisk utveckling hade givetvis inte försvunnit, se bara på hur Tyskland utvecklades under Kaisern. Men det kanske inte hade gott lika fort.

Kolonierna hade kanske funnits kvar till en del, och europeiska makter varit indragna i befrielsekrig i Afrika och Asien. Ett konservativt USA hade haft kvar slaveriet längre och inte börjat ett inbördeskrig om saken. Ett visst globalt maktvakum kanske hade gett stormakter i Asien mer spelrum. Japan och Kina kan ha varit konkurrerande stormakter med besittningar.

[FredrikR1]

Vanligtvis porträttteras Franska Revolutionen som att det tredje ståndet hade börjat få mer ekonomisk makt och därför krävde mer inflytande. Samma sak sägs nu om Kina där man tror att den gryende medelklassen kommer att kräva demokrati eller åtminstone demokratiska inslag. Tyskland får då sägas vara ett bra motexempel, låt vara att man i Tyskland hade en rättstatstradition som kanske saknades i Frankrike och definitivt saknas i Kina. Den tyska adeln måste också ha varit betydligt starkare än den franska motsvarigheten.

Man kan också ställa frågan hur erövringen av västra Nordamerika genomförts. Skulle Brittiska regeringen vara intresserad av att kolonisera den fattiga prärien som hade tvivelaktigt värde?

[Knurd]

Det fanns sekulära republiker och konstitutionella monarkier i Europa före Voltaire och Rousseau.

Men utan upplysningsfilosofernas gnista, skulle man kunna tänka sig att de tretton kolonierna genomgår en mjukare, mer reformistisk utveckling mot självständighet, ungefär som Kanada. Frankrike kanske också reformeras stegvis till en konstitutionell monarki.

[a81]

Jag tror att det är svårt att tänka sig att upplysningen helt skulle kunna utebli. Den har rötter mycket längre tillbaka i tiden än franska revolutionen.

Men utan de mest radikala uttrycken för upplysningen och utan franska revolutionen, tror jag att fler länder skulle ha fått en mjukare övergång till demokrati och behållit mer av gamla traditioner. Länder som Frankrike och Ryssland hade troligen mer liknat Storbritannien.

Vi hade troligen sluppit extremistregimer som Nazityskland och Sovjetunionen. På det sättet hade vi haft en bättre värld, men å andra sidan hade vi kanske levt för mycket i gamla hjulspår och till exempel haft skarpare klasskillnader samt mindre social rörlighet.

[Psilander]

- De amerikanska tankarna var väl mer ett arv efter revolutionerna och inbördeskriget i England på 1600-talet.
- Sedan hade vi varit religösa mer som USA är idag
- Misstänker att exempelvis koloniseringen av asien och Afrika sett annorlunda ut. den brittiska expansionen i Indien var mycket en kompensation för Amerika.
- Sedan hade nog inte dekoloniseeringen varit så omfattande. Spanien satt kvar i Sydamerika osv..

[Thunborg]

Jag tror att det är svårt att tänka sig att upplysningen helt skulle kunna utebli. Den har rötter mycket längre tillbaka i tiden än franska revolutionen.

Precis. Reformationen, den världsliga utbildningen m.m. Överlag tappade kyrkan inflytande på många fronter samtidigt och det låg i den världsliga maktens intresse att genomföra de oftast mycket fördelaktiga reformer som gick hand i hand med upplysningen. Men det går ju definitivt att tänka sig en värld där upplysningen inte fick så mycket inflytande. Det hade fått en del intressanta konsekvenser. Tänk till exempel ett 1800-tal utan en så inflytelserik nationalism?

[a81]

Jag tror att den stora skillnaden skulle vara ett mindre ideologiskt samhälle. Gammaldags företeelser skulle ha lättare att få vara kvar, även om de krockar med ideologiska principer. Egentligen är det bara att titta på de länder och regioner som liksom hoppat över en del av modernism och radikalism. Hela Europa hade nog varit mer som alpländerna, brittiska parlamentet, etc:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... Tracht.jpg
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... _Coach.jpg

Mer sådant här gammaldags skulle nog ha överlevt. Men samtidigt har en del gamla traditioner överlevt just på grund av 1800-talets starka nationalism (som man väl kan säga var en följd av upplysningen?)...