Tullar från Preussen?

Diskussioner kring händelser under renässansen, tidig modern tid och upplysningen.
Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 24 februari 2014, 08:17

I stilleståndet i Altmark 1629 fick Sverige fram till 1635 kontroll över Fischhausen, Lochstädt, Memel, Elbing, Braunsberg och Pillau.

Ser man på en karta inser man att med PIllau och Memel i svenska händer kunde man i praktiken lägga tullar på all handel det Polsk-Litauiska Samväldet bedrev med omvärlden, vilken var omfattande - exporten av brödsäd till västeuropa, särskilt Nederländerna, var stor.

Hur mycket tillinkomster fick Sverige in från de här regionerna?

Användarvisningsbild
sveahk
Redaktör och stödjande medlem 2024
Inlägg: 11060
Blev medlem: 3 februari 2005, 15:28
Ort: schweiz

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av sveahk » 24 februari 2014, 08:43

I Gunnar Westerbergs opus "Axel Oxenstierna" - som jag just nu läser, därför det snabba svaret - nämns siffran 3,7 miljoner riksdaler om året under de sex år som stilleståndet varade.

Vänligen

Hans K

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 24 februari 2014, 09:56

Djävlar anåda, det är MYCKET pengar! De franska subsidierna under 30-åriga kriget uppgick väl till 400 000 riksdaler?

Hur mycket fick man in på tullarna på Neva och Düna, tro?

Användarvisningsbild
Kapten_Gars
Medlem
Inlägg: 3112
Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
Ort: Göteborg

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Kapten_Gars » 24 februari 2014, 12:06

De tullsiffror jag har anger totalt 2 970 331 Rdr 1630-1634. Frågan är hur mycket man hann driva in under 1635 men det borde nog kunna bli 3,7 miljoner om Westerberg även räknat in tullen som drevs in före 1630. Sen skall man komma ihåg att svenskarna även beskattade städerna, här har jag tyvärr inga detaljerade siffror för just Preussen men enligt en uppgift så hade skatt och kontributioner i Preussen och Livland inbringat 758 000 Rdr fram till och med 1630.

Fransmännen betalade lite olika belopp, subsidierna varierade i storlek från 120 000 Rdr till de avtalade 400 000 Rdr. Under 10 år så betalade de mindre än 400 000 Rdr vilket delvis berodde på att den franska valutan sjönk i värde. Så från och med 1641 så ökades subsiden till 1,2 miljoner livres istället för den tidigare miljonen.

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 24 februari 2014, 12:45

Om vi ska försöka sätta det i relation till hur stora inkomster Sverige hade i övrigt?

1620 ska statens inkomster ha uppgåt till c:a 1,4 miljoner riksdaler. Om de 3,7 miljonerna är för hela perioden är det c:a 0,6 miljoner riksdaler per år från de polska och preussiska städerna.

Man får anta att tullen från Neva i Ingermanland ingår i inkomsterna 1620, men tullen på Düna och från Riga kan inte ha ingått, och inte heller skatterna från Livland. Vad uppgick de till?

Användarvisningsbild
Kapten_Gars
Medlem
Inlägg: 3112
Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
Ort: Göteborg

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Kapten_Gars » 25 februari 2014, 00:31

De preussiska tullarna var enormt viktiga för Kronan som inkomstkälla, inte bara bara för sin storlek utan även för att de betalades i "hårdvaluta" medan en inte så liten del av den inhemska skatten fortfarande betalades i natura.

Har nu fått fram ett utdrag ur 1630 års "General och Journalbok", den visar dock summorna i daler snarare än riksdaler vilket gör det svårt att enkelt jämföra summorna. Enligt wikipedia så var en riksdaler = 1 och 5/8 daler.
"Ordinarie räntor" ifrån Preussen uppgår till 938 835 daler att jämföra med de 1 895 537 ifrån Sverige och 546 343 ifrån Finland. Livland gav inte mer än 134 634 daler troligen för att landet härjats illa av nästan 10 års krig.
"Tullar och Licenter i Preussen" uppgick till 983 202 daler dvs med räntorna så gav de relativt små områdena man besatt i Preussen mer pengar än de "ordinarie räntorna" för hela Sverige.

Den samlade intäkten av "licenter" i Estland, Livland och Ingermanland anges till 338 001 daler, tyvärr så specificeras de inte mer noggrant än en klumpsumma. För 1631 så anges siffrorna lite mer i detalj för Livland och Estland
Pfundkammaren och portorio i Riga gav 1121 daler
Licentkammaren i Riga gav 169 083 daler
Pfundtkammaren i Reval gav 8130 daler

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 25 februari 2014, 08:06

Tack så mycket för siffrorna!

Användarvisningsbild
Kapten_Gars
Medlem
Inlägg: 3112
Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
Ort: Göteborg

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Kapten_Gars » 25 februari 2014, 12:58

von Adler skrev: (...)
Ser man på en karta inser man att med PIllau och Memel i svenska händer kunde man i praktiken lägga tullar på all handel det Polsk-Litauiska Samväldet bedrev med omvärlden, vilken var omfattande - exporten av brödsäd till västeuropa, särskilt Nederländerna, var stor.
(...)
Svenskarnas kontroll var inte komplett, i Altmarskfördraget så tvingades man ge upp stödjepunkterna som gjorde det möjligt att dominera handeln på Wisla vilket lämnade vägen fri för handeln över Danzig. Varken polacker eller holländare hade accepterat att Sverige fick full kontroll över handeln. Däremot så fick Sverige viss rätt att ta tull på handeln över Danzig men dessa reglerades i ett separat stilleståndsfördrag som efter segdragna förhandlingar skrevs under tidigt 1630. På samma sätt så säkrade svenskarna rätt att ta tull på de Kurländska hamnarna i fördraget som avslutade konflikten med hertigen av Kurland.

Memel med tillhörande områden var en pant som kurfursten av Brandenburg lämnade som säkerhet för de områden som svenskarna överlät till Brandenburg att förvalta som en neutral "buffertzon" mellan Polen och de "svenska" delarna av Preussen. Försummade kurfursten det uppdraget så övergick panten i permanent svensk ägo som skadestånd.

De ockuperade delarna av Preussen gav visserligen rika intäkter men de utgjorde också en tickande bomb. Varken Polen-Litauen, Danzig eller Brandenburg var i längden villiga att acceptera den omfattande svenska kontrollen över handeln så för eller senare så skulle kriget blossa upp igen. En bortglömd del av svensk utrikespolitik under 1630-talet är de svenska förhandlingarna och stödet till Ryssland som syftade till att binda upp Polen-Litauen med konflikter längs sin östra gräns där de revanschsugna ryssarna ville ta tillbaks de stora områden som förlorats under "stora oreda". Via Sverige så försågs Tsaren med moderna vapen, officerare och legosoldater som kom till användning under det sk Smolensk kriget 1632-1634.

Stödet till Ryssland blev i slutändan ett rejält bakslag för svenskarna. Inte nog med att Ryssland förlorade kriget utan de ilskna Polackerna och Litauerna röstade på stående fot igenom skatter och reformer som gjorde det möjligt för Wladyslaw IV att slutföra de påbörjade reformerna av armen. När Altmarksfördraget löpet ut 1635 så fann sig svenskarna ansikte mot ansikte med en stor och moderniserad Polsk-Litauisk arme som rått bot på de svagheter som gett svenskarna ett övertag på 1620-talet. Med kris och närmast katastrofläge i Tyskland så var det nära att det svenska stormaktsväldet tagit slut redan innan det hunnit bli etablerat på allvar. Det som räddade Sverige var att den polska sejmen inte var villig att föra krig om man kunde få tillbaks de Preussiska områdena med förhandlingar och man var inte heller intresserade av att föra krig för att ta tillbaks Livland och erövra Estland. Så Wladyslaw fick se sig snuvad på sin tänkta militära triumf medan svenskarna förlorade sin rikaste inkomstkälla.

Fördraget i Stuhmsdorf 1635 innebar också att 30-åriga kriget skulle fortsätta i ytterligare många år, utan förstärkningarna ifrån Preussen och Livland så hade det troligen varit omöjligt för svenskarna att hålla sig kvar någon längre tid ens i fästningarna längs sjökanten. Frankrike inträde i kriget var närmast fiaskoartat och de spanska och kejserliga armeerna satte hård press på fransmännen även när stora styrkor bands av kriget mot svenskarna.

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 25 februari 2014, 13:13

Ah, jag hade för mig att Elblag var Vistula/Wisla/Weichsel och inte en egen flodfåra och att Vistula tömde sig i samma lagun som Elblag och att handeln där därmed måste passera Pillau också. Fel av mig.

Jag har för mig att efter 30åriga kriget så betalade tullarna från svenska Bremen och Weser för alla kostnader för den omrkign 6-8 000 man starka permanenta garnisonen i de svenska provinserna i Tyskland, inklusive sänket Pommern, i vilket man förgäves investerade för att göra det hela lönsamt. Stämmer det?

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Ben » 25 februari 2014, 14:31

Ingermanland, Estland och Livland var inte några stora vinstmaskiner om man ser till vad förvaltning, garnisoner m.m. kostade. Jag kan rekommendera den nästan helt nya boken Provinsen bortom havet av Kari och Ülle Tarkiainen. De säger (s. 313 ff.) att Estland gav en liten men rätt stabil vinst från 1630-talet till 1700, medan Livland var en ren förlustaffär fram till 1681. Därefter började Livland ge ett årligt överskott på kanske 500 000 daler silvermynt. Enligt dem stod Ingermanland, Estland och Livland för tillsammans ca 1/5 av rikets totala inkomster.
Senast redigerad av 1 Ben, redigerad totalt 25 gånger.

Användarvisningsbild
Kapten_Gars
Medlem
Inlägg: 3112
Blev medlem: 6 augusti 2003, 17:20
Ort: Göteborg

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Kapten_Gars » 25 februari 2014, 15:08

Räknar man på det kostnaderna så blir även Preussen en förlustaffär vissa år. 1630 så kostade den preussiska krigsstaten över 3 miljoner daler vilket beror på att Preussen var uppmarschområde för trupp som skulle användas för invasionen av Tyskland. Särskilt betungande var vad Axel Oxenstierna kallade den "Preussiske ryttarlasten", man var nämligen skyldiga de tyska ryttarna enorma summor för sold som inte betalats ut under kriget med Polen. (Närmare 1,4 miljoner daler om jag omvandlat valutan rätt).

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Ben » 25 februari 2014, 22:49

Ett av problemen i Baltikum ska tydligen ha varit att när inkomsterna ökade så var tendensen att det följdes av en utbyggnad av förvaltningsapparaten, vilket förstås direkt höjde utgifterna.

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 26 februari 2014, 10:12

Ben, är det siffrar för landräntan och tullar eller enbart landräntan?

I och med att kontrollen av både Neva och Düna/Daguvas mynningar torde ge tull på all rysk handel med undantag för den relativt marginella över Archangelsk borde dessa ha gett tämligen goda inkomster?

Ben
Medlem
Inlägg: 8761
Blev medlem: 20 juni 2002, 14:58
Ort: Sverige

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av Ben » 26 februari 2014, 17:22

von Adler skrev:Ben, är det siffrar för landräntan och tullar eller enbart landräntan?

I och med att kontrollen av både Neva och Düna/Daguvas mynningar torde ge tull på all rysk handel med undantag för den relativt marginella över Archangelsk borde dessa ha gett tämligen goda inkomster?
Handeln över Archangelsk var långt ifrån marginell. Runt 1690 var det totala exportvärdet uppe runt 800 000 rubel/år och det har beräknats att tullen vid Archangelsk år 1680 stod för fyra procent av den ryska statskassans samlade intäkter. Under stora nordiska kriget var Archangelsk bl.a. oerhört viktig som hamn för import av vapen. För detta, se bl.a. Jarmo Kotilaines Russia's foreign trade and economic expansion in the seventeenth century (2004). Det var också därför Sverige 1701 gjorde ett halvhjärtat försök att förstöra anläggningarna och drömde om att stoppa exporten den vägen (eller erövra området).

Siffrorna avser överskottet. Man hade stora inkomster av tullar och annat, men för Livland har det beräknats att staten mot slutet av 1600-talet hade årliga utgifter om närmare 1 miljon daler silvermynt. Stor förvaltningsapparat, stora kostnader för fästningsbygge, garnisoner m.m.

Nevaområdet blev mot slutet av 1600-talet allt viktigare och Kotilaine (se ovan) menar att detta mycket väl kan ha varit en central anledning för kriget mot Sverige - att tsaren inte kunde förmå sig att se på hur en så omfattande handel gick via svenska hamnar.

Användarvisningsbild
von Adler
Medlem
Inlägg: 3521
Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
Ort: Årsta, Stockholm
Kontakt:

Re: Tullar från Preussen?

Inlägg av von Adler » 16 december 2021, 09:57

Jag återkommer några år senare efter lite vidare efterforskningar om tullarna på Neva.

1692 ska tullarna i Östersjöprovinserna ha varit:

Riga 103 327.
Revel 22 851.
Narva 12 490.
Nyen (på Neva) 8 066.

Observera att detta är Joachimsthaler, som ska ha 28 gram silver, jämfört med daler silvermynt, som ska ha 25,5 gram silver, så det torde vara lite mer i daler silvermynt.

Under 1690-talet ökade dock handeln på Neva och över Nyen skarpt - sjömakterna hade ett nästan osinligt behov av hampa, tjära, vax och virke som kom från Ryssland, och enligt Kepsu i "Stad och stat. Nyen, migrationen och borgarna under 1600-talets andra hälft" som kan laddas ner som PDF här så ökade handeln till den grad att omkring 100 skepp per år angjorde Nyen och att vikten av tullarna på Neva ökade till den grad att det utgjorde 20-50% av inkomsterna från Östersjöprovinserna.

Svenska riket som helhet hade 1697 en inkomst på c:a 4,8 miljoner daler silvermynt, varav som sagts tidigare i tråden omrkring 1/5 (så c:a 1 miljon) vilket rimmar väl med Bens siffror om omkostnaderna och tidigare information om att överskottet i Östersjöprovinserna återinvesterades i administration fästningsbyggande och garnisoner där.

Kan tullarna på Neva ha uppgått till 200-500 000 daler silvermynt under de sista åren på 1600-talet? Det förefaller som en dramatisk ökning jämfört med de 8 066 Joachimsthaler (vilket borde bli c:a 8 864 riksdaler silvermynt) som registrerades 1692.

Skriv svar