Olika officerare

[Vysotskij]

Noterar till min glädje att FM nu prövar Sandhurstmodellen som kompletterande rekryteringsväg för officerare. I svensk tappning tre terminers (betald) utbildning för den som redan har kandidatexamen.
https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/kampa ... rsou/sofu/

[erep]

På Twitter har en del kritik riktats på att dessa får graden fänrik när de börjar utbildningen. Det har framförts att de under utbildningen kunde ha graden sergeant och få officersgrad först då de klarat utbildningen.

Svensk officersutbildning har ju haft ordentliga problem med att attrahera sökanden både till antal och därmed även ifråga om kvalité.

[Markus Holst]

Jag läste att lönen de attraherar med är 23.000 kronor i månaden. Är verkligen kandidater intresserade av en sådan lön?

[Vysotskij]

På en masterutbildning har man ju 10000 i månaden, varav större delen lån, så 23 papp låter inte orimligt. Det är bara lite lägre än syrror och konstaplar vad jag förstår.

F ö håller jag med om att den som utbildas till officer inte borde få fänrikagrad.

[erep]

Jag läste att lönen de attraherar med är 23.000 kronor i månaden. Är verkligen kandidater intresserade av en sådan lön?

Om man ser det som en betald utbildningstid är det ju inte illa, i.s.t.f. att ta studielån eller själv finansiera sitt levande under studietiden.

[Sarvi]

Noterar till min glädje att FM nu prövar Sandhurstmodellen som kompletterande rekryteringsväg för officerare. I svensk tappning tre terminers (betald) utbildning för den som redan har kandidatexamen.
https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/kampa ... rsou/sofu/

Motsvarande har ju funnits ett tag för andra yrkesgrupper som är särskilt intressanta för FM ikraft av sin profession, medicinalreservofficersprogrammet (eller hette det -kurs?) är ett exempel för att kunna rekrytera in läkare, hygienofficerare, sjukskötersekompetens och annat löst folk. Men der var iofs reservofficerare, jag minns inte om det kunde vara startpunkten för en stamanställning...

[Vysotskij]

Jag tolkar texten och det faktum att runt tio olika förband rekryterar som att det är en generell rekryteringsväg och inte i första hand inriktat mot civilt förvärvad akademisk kompetens.

[Vysotskij]

Tack. Förstod jag dig rätt att en del RO var stf plutonchefer? Hur många nybakade YO-fänrikar - under NBO - kom till ett brigadregemente per år ungefär?

Nu kollat i gamla Arménytt. OHS tycks ha skickat ut 400-500 fänrikar per år i slutet av 1980-talet. Fördelat på 50 regementen blir det kanske 10-12 per år i snitt på brigadregementena som väl var större än specialtruppslagens regementen. (Kan man gissa att 50 procent motsvarade tidigare regementsofficerskategori och andra hälften tidigare kompaniofficerare/underofficerare?)

Reservofficersvolymerna verkar f ö vara i samma härad.

[Hans]

Jag gick InfOHS första halvan av 80-talet och på mitt mellansvenska bygderegemente (I 3) var vi snarare 6-8, skall kolla kurslistan vid tillfälle. Fast jag hade två regementskollegor som blev utsparkade under kursens gång.

MVH

Hans

[Vysotskij]

Yes, i början av 1980-talet ska man nog trimma ned ovanstående volymer med ungefär 100.

[Vysotskij]

Skulle gissa att många skplutch org 77 var yoff i karriären, stf var ofta VO/Fk men det fanns åtskilliga resoff som fyllde den befattningen .
När det gäller befäl på understödsnivå var det i regel de bästa kompoff och plutoff som blev placerade där. I dag hade man kallat dem specialistofficerare.
Ibland fick plutonen träffa sin plutch på en veckas GKÖ men det var ingen regel.

Sammanfattningsvis var inte yrkesofficerarna placerade vid sitt förband särskilt länge. Kanske en KFÖ men inte mer. Man gjorde nämligen karriär och bytte krigsförband tämligen ofta.
I mitt tycke var organisationen tämligen skakig eller åtminstone inte särskilt stabil.

Funderar återigen på detta. Känns verkligen skakigt. För det första är det svårt att se vilken arbetsuppgift som skulle vara viktigare för en löjtnant eller fänrik än att vara med krigsplutonen någon månad. För det andra låter det rätt ineffektivt och i värsta fall riskfyllt att låta en pluton kommenderas av en närmast okänd officer, kanske särskilt om de värnpliktiga (stf) plutoncheferna funkat riktigt bra.

[Hans]

Det var nog lite skakigt.

Jag har listat tidigare i tråden mina krigsbefattningar och jag har inget minne av längre tider med t.ex. min första skyttepluton. De andra befattningarna har jag bara minnen av övningar för utvalda befäl så i alla fall där kände jag dem någorlunda.

Bataljonschefen när jag var bataljonsadjutant var reservare och försökte rekrytera mig till sitt företag. Tack men nej tack var mitt svar. Men han såg till att ordna en tillställning på mässen efter någon övning där jag vann första pris i någon form av frågesport. Någon smart konstruerad hopfällbar såg som troligtvis kom från hans företag. Undrar vart den tog vägen.

MVH

Hans