Italiensk vs tysk korporativism

[Gavrilo Princip]

Är det någon som kan förklara skillnaden (om nu någon sådan rådde) mellan korporativismen i Mussolinis Italien respektive den som förespråkades i tredje riket? Eller rentav korporativismen som sådan oavsett land. Finns/fanns det fler olika inriktningar, och vad är egentligen syftet med ett korporativistiskt samhällssystem och parlament? Varför ansåg Hitler och Mussolini att detta var en optimal lösning för hur samhället skulle se ut och styras?

Själv har jag hittills trott att en korporativistisk riksdag (parlament) är sammansatt av ledamöter från varje yrkeskategori i samhället, sjöfolk, bönder, lärare, läkare, telefonister, långtradarchaufförer osv. Men på senare tid har jag fått uppfattningen att varje arbetsplats är utgör en korporation, alltifrån VD ner till den som står längst ner i hierarkin på ett företag.

Det är framförallt det sistnämda (om det nu är det rätta förhållandet) som förbryllar mig. För att ta ett exempel: vi ponerar att vi har en korporativistisk riksdag i Sverige, vilket då förmodligen förutsätter en nationalsocialistisk eller fascistisk regering - skulle då t.ex. en lokalvårdare på en skola kunna nomineras till riksdagsledamot för samtliga lärare i Sverige?

Finns det för övrigt fler ideologier som förespråkar korporativism? Vilka är det i så fall och varför har det inte genomdrivits? Vad är för- respektive nackdelarna med korporativism?

[lampros]

Finns det för övrigt fler ideologier som förespråkar korporativism? Vilka är det i så fall och varför har det inte genomdrivits? Vad är för- respektive nackdelarna med korporativism?

Per Engdahls s.k Nysvenska rörelse (som finns än, även om Engdahl är död) förespråkade korporatism. Se t.ex Engdahls självbiografi "Fribrytare i folkhemmet" (1979) och "Det nödvändiga greppet -- ledaren i Vägen framåt" (2013). Men visst var han fascistinspirerad. Hans 2013-bok utvecklar dock det hela ganska fylligt, här och där.

Engdahl ansåg bl.a att eftersom partierna skulle avskaffas så skulle statsministern väljas direkt, av folket.

Vad gäller korporatismen som idé och praktik så -- jag gissar nu -- hann den väl inte implementeras i Tredje Riket. Den var väl mer en kommandoekonomi med korporativa inslag, i negativ mening. Dvs partiriksdagen avskaffades och i dess ställe kom Hitlers diktatur, som beslöt sig för att upprusta och i det upplägget hade näringslivet bara att lyda. Därutöver påbjöds arbetsfred och samarbete mellan fack och arbetsgivarorganisationer. Semi-korporativ samhällsform. Kanske. För någon fungerande korporationsriksdag kom aldrig till stånd. Men man dryftade den idén förvisso. Fascismen segrade ju i Italien redan 1922 och var en stor förebild för Hitler länge och väl.

[Donkeyman]

Många menar att även det klassiska Socialdemokratiska samhället i den form som det hade i Sverige fram till ungefär 1980 är en variant av korporativt samhälle. Ett samhälle där Partiet styr samhället genom Riksdagen men där bestluten tas i nära samarbete med Facket, Arbetsgivarna och organisationer för olika grupper som Hyresgäster, Pensionärer och så vidare.

[Göstring]

Är det någon som kan förklara skillnaden (om nu någon sådan rådde) mellan korporativismen i Mussolinis Italien respektive den som förespråkades i tredje riket? Eller rentav korporativismen som sådan oavsett land. Finns/fanns det fler olika inriktningar, och vad är egentligen syftet med ett korporativistiskt samhällssystem och parlament? Varför ansåg Hitler och Mussolini att detta var en optimal lösning för hur samhället skulle se ut och styras?

Själv har jag hittills trott att en korporativistisk riksdag (parlament) är sammansatt av ledamöter från varje yrkeskategori i samhället, sjöfolk, bönder, lärare, läkare, telefonister, långtradarchaufförer osv. Men på senare tid har jag fått uppfattningen att varje arbetsplats är utgör en korporation, alltifrån VD ner till den som står längst ner i hierarkin på ett företag.

Det är framförallt det sistnämda (om det nu är det rätta förhållandet) som förbryllar mig. För att ta ett exempel: vi ponerar att vi har en korporativistisk riksdag i Sverige, vilket då förmodligen förutsätter en nationalsocialistisk eller fascistisk regering - skulle då t.ex. en lokalvårdare på en skola kunna nomineras till riksdagsledamot för samtliga lärare i Sverige?

Finns det för övrigt fler ideologier som förespråkar korporativism? Vilka är det i så fall och varför har det inte genomdrivits? Vad är för- respektive nackdelarna med korporativism?

Från Nordisk familjebok:
Korporation – förening, samfund, skrå, gille; en samling personer, som för ett visst ändamål gett sig stadgar och af staten fått sig tillerkända vissa rättigheter.

Vi har haft en korporativistisk riksdag. Den kallades Rikets ständer där ständer är en form av korporationer. Det svenska samhället var korporativistiskt ordnat fram till upplysningstiden / industrialismen.

Fram till nyligen var adeln offentligrättsligt sanktionerad och kyrkan är det fortfarande i viss mån.

[LasseMaja]

Finns det för övrigt fler ideologier som förespråkar korporativism? Vilka är det i så fall och varför har det inte genomdrivits?

Jag kan komma på två svar på den frågan, konservatism och anarkism/syndikalism.

Ursprungligen så förekom ju en form av korporativism i form av skråväsenden, där exempelvis alla skräddarmästare återfanns i ett skrå/gille där man beslutade och bestämde om sitt yrkesutövande. God kontroll hölls över utbud och priser och skråna blev naturligtvis en konservativ bastion i samhället som motsatte sig förändringar. Konservativa krafter har efter den framväxande liberala kapitalismens utveckling förordad korporativism som idé för en mer stabil och traditionell samhällsordning.

De anarkistiska korporativistiska idéerna är en aning annorlunda. Där tas ju företagens ägande över av arbetarna och två parter i en traditionell korporativ samhällsordning förutsätts inte existera, nämligen företagsägarna och staten. De arbetarägda företagen skall dock organiseras i korporationer branchvis där man kommer överens och genomför ett gott socialistiskt samhälle.