Byråkratiturism eller en tidsresa till kommunismen

[Hans]

G & h.

MVH

Hans

[Hans]

Reklam fanns allt och här ser ni några fler bilar.

MVH

Hans

[Hans]

Vitryssarna har inte ens döpt om sin statssäkerhetskommitté utan den heter fortfarande KGB. Deras högkvarter.

MVH

Hans

[Hans]

Byråkrati var det.

Måndag morgon går vi till statliga försäkringsbyrån för att lösa den obligatoriska försäkringen. Det går hyfsat smidigt och på någon halvtimme har vi vår försäkring och vi går vidare till myndigheten där man skall registrera visumet. Enorm administrativ byggnad med en bunt milismän (?) i entrén. Med hjälp av parlören gör vi oss förstådda och de ringer ett samtal. Efter en stund kommer en ung söt brallis ner till oss och hon kan engelska. Vi förklarar vad vi är där för men hon ser förvånad ut. Hon ursäktar sig och en 10-15 minuter senare kommer hon ner och förklarar att eftersom vi inte bor i centrum så måste vi gå till ett lokalt kontor. Hon ger oss adressen och visar på en karta. Polaren och jag tar beslutet att det gör vi imorgon och kraftsamlar istället dagen på dryckenskap och skörlevnad.

MVH

Hans

[Hans]

Byråkrati sade Bull.

Tisdag morgon bestämmer vi oss för att inte vara för sena så vid pass 09:00 tar vi promenaden till stället vi skall registrera visumet på. En kvarts promenad från lägenheten och vi är framme vid den betydligt mindre tvärstängda byggnaden. Med parlören till hjälp lyckas vi lista ut att just tisdagar öppnar de först 11:00…
Efter lite letande hittar vi en sorts kantin i närheten där man i alla fall kan få sig en kaffe. Vi tänker att det kanske är fler än vi som har saker att uträtta så vi går dit vid pass halv 11 och då är det redan kanske två dussin människor i kö. De öppnar punktligt klockan 11 och vi kommer in och ser en stor skylt med typ följande information på.

1. дэкларацыя
2. падаткі
3. шлюб
4. развод
5-20. Lika obegripligt

Vi ställer oss i den första bästa kön och när det blir vår tur så frågar vi med hjälp av parlören vart man skall gå för att registrera sitt visum. Kontor nummer 6, vi ställer i nästa kö och efter en kvart blir det vår tur. Väl inne i kontoret blir vi ignorerade av en uniformerad snubbe men det blonda bombnedslaget lyfter blicken efter en minut. Vi börjar försöka förklara vårt ärende och hon slänger åt oss en liten papperslapp med ett banknummer och en summa på 'First pay' och sedan en A4 blankett med instruktioner på ryska eller vitryska (små skillnader) och engelska 'Fill this, must be Russian'. 'But excuse me, since the form is written in English we must be able to fill it in English' frågar jag försynt. Möts av 'Must be Russian'. Protesten 'But we don't know Russian' möts av det vänliga, uttömmande och informativa 'Must be Russian'.

Jaha, vi står utanför kontoret och kliar oss I huvudet. Betalningen kan vi i alla fall lösa. Där vi fikade hade vi sett något som med lite fantasi skulle kunna vara en bank. Vi promenerar dit och ställer oss i rätt kö. Den andra kön får se en lucka som stängs med en smäll och jag ser en lapp som jag tror betydde att det var paus 11:45-12:00 – kö eller inte. Efter lite småkrångel så har vi i alla fall kvittot på att vi betalat de typ 5€ var man var tvingad att hosta upp. I kön träffar vi en tysk, med vitrysk hustru, som är där av samma anledning och jag får honom att dra på smilbanden när jag myntar uttrycket Byråkratiturism.

Vi parkerar oss utanför kontoret och gör så gott vi kan, siffrorna är ju de samma. Passnummer, födelsedata och försäkringsnumret kan vi fylla i. Adressen har vi redan på ryska. Och makan till tysken hjälper oss med ett par saker innan de måste lämna oss. Men att transkribera namn övergår våra gemensamma förmågor och man kan lugnt påstå att vi kört fast.

Ni kommer ihåg den estniske praktikanten? Snacka om en redan inbokad räddande ängel, ja inte hon då men hennes make som vi planerat att träffa på eftermiddagen. Ett sms som snällt ber honom komma till kontoret istället för den avtalade mötesplatsen. Efter någon halvtimme kommer han och vi förklarar problemet. Han hjälper oss men säger att vi måste ha personuppgifter på hyresvärden. Vi försöker ringa men inget svar. Anton, som praktikantens make heter, ringer några samtal för att kolla och till slut frågar han hur länge vi skall vara där. Fyra nätter. Han ringer igen och meddelar att eftersom det inte är mer än fem dagar så behöver vi nog inte registrera oss. Va!?! 'Snälla Anton, kan du kolla med det otrevliga bombnedslaget.' Jodå, fem dagar kan man vara utan registrering. Ridå.

MVH

Hans
Edit: Kråxschävnk

[varjag]

sedan en A4 blankett med instruktioner på ryska eller vitryska (små skillnader) och engelska 'Fill this, must be Russian'. 'But excuse me, since the form is written in English we must be able to fill it in English' frågar jag försynt. Möts av 'Must be Russian'. Protesten 'But we don't know Russian' möts av det vänliga, uttömmande och informativa 'Must be Russian'

Gläder mig att Hans äntligen fått gjöra bekantskapen med Homo Sovjeticus

Varjag

[Hans]

Homo Sovjeticus

http://en.wikipedia.org/wiki/Homo_Sovieticus

En av de få saker jag ångrar i mitt liv var att jag aldrig var i östblocket innan muren föll - Vitryssland ger en idé om hur det kan ha varit. Äldre människor är hyfsat nöjda, det är som det alltid har varit. Yngre flyr landet om de kan och de uppmanas t.o.m. av sina föräldrar att göra så. Sorgligt för den vitryska framtiden. Just nu ser det väl inte så hoppfullt ut med en kommunistisk arvfurste.

Han har börjat uppträda offentligt med den troliga arvingen, den utomäkenskapliga yngsta sonen Nikolai.



http://t1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9 ... 6P6CVjN2nM
http://www.google.be/imgres?um=1&hl=en& ... ,s:0,i:101

http://www.guardian.co.uk/world/2010/de ... -disturbed

MVH

Hans

[Martin Lundvall]

andra kön får se en lucka som stängs med en smäll och jag ser en lapp som jag tror betydde att det var paus 11:45-12:00 – kö eller inte.

Detta torde vara fenomenet "teknisk paus". En underbar företelse, när man ställer sig i en kö så börjar man med att kolla när kassan har teknisk paus. För det är kassan som har paus inte personalen. Jag har varit med om att paus har inträffat, första person i kön står kvar och tittar på kassörskan som också sitter kvar och glor tillbaka. Efter att toaletter har städats så har de en teknisk paus, McDonalds har öppet dygnet runt, förutom mellan 3 och 6 då det har teknisk paus. Vän av ordningen kan ju undra om de då verkligen har öppet dygnet runt.

Jag har försökt få kaffepausen på jobbet att bli ändrad tillverkning paus, än så länge inget framsteg.

/Martin

[varjag]

Detta torde vara fenomenet "teknisk paus". En underbar företelse, när man ställer sig i en kö så börjar man med att kolla när kassan har teknisk paus.

, Varjag

[Hans]

Jag hade ett par bilder till i mobilen från tåget som jag tänkte tråka ut er med innan jag snart fortsätter med Minsk.

MVH

Hans

[varjag]

Ah! En tom askkopp....Sån - såg man aldrig på Transmon - Transibtågen
(men precis samma underdimensionerade modell.... )

Varjag

[Per Andersson]

Den pluttiga askkoppen och skylten för 'ej dricksvatten' påminner om SJ vagnar från sent sjuttiotal och tidigt åttiotal.

[varjag]

Den pluttiga askkoppen och skylten för 'ej dricksvatten' påminner om SJ vagnar från sent sjuttiotal och tidigt åttiotal.

Som rökare, minns man med saknad SJ's gjutna förnicklade askkoppar med lock.... Gedigna grejor och inte en enkel plåtburk som dom ryska.
Fanns i varje kupé, och i korridoren i kupévagnar och i varje sätesrad i sittvagnar

Sen...ja sen tog nikotinfascisterna över...nuff said

Varjag

[Hans]

Jag besökte naturligtvis Vitryska Statens Museum över det Stora Fosterländska Krigets Historia.
http://www.warmuseum.by/new_page_0/
Definitivt också en tidskapsel med hur den socialistiska modiga ynglingen Ivan offrade sitt liv med en handgranat men tog med sig tre facister och liknande sagor. Vi kom in en halvtimme innan insläpp stoppades och en och en halv timme innan stängning. När vi gått igenom den ordinarie utställningen ville vi gå in i en specialutsällning men det kostade extra och kassan var stängd sedan tre minuter. Personalen fanns kvar men det gick inte att lösa hur vi än tjatade och försökte hitta lösningar, så det blev ingen specialutställning.

Lite bilder.

MVH

Hans

[Hans]

c-e.